Varf r b r vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfr gan nu
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 75

Varför bör vi som bor och verkar på landsbygden agera i vargfrågan nu? PowerPoint PPT Presentation


  • 109 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Varför bör vi som bor och verkar på landsbygden agera i vargfrågan nu?. Vi har en hög vargtillväxt och nu skall en ny vargförvaltning beslutas av riksdagen. Källa Rovdjurscenter. Svenljungagruppen arbetar för att vi skall få till ett vargtak på max 160 individer. Vargtak. Max 160 st.

Download Presentation

Varför bör vi som bor och verkar på landsbygden agera i vargfrågan nu?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Varfr br vi som bor och verkar p landsbygden agera i vargfrgan nu?

Vi har en hg vargtillvxt och nu skall en ny vargfrvaltning beslutas av riksdagen.


Klla Rovdjurscenter


Svenljungagruppen arbetar fr att vi skall f till ett vargtak p max 160 individer.

Vargtak. Max 160 st


Vi har ftt en rovdjursutredning som freslr ett golv p minimum 450 vargar i Sverige.

Inga begrnsningar stts i vargtillvxten!


Varfr reagerar vi s stark att vi genomfr en eftersksstrejk?

Fr att hela jakten r hotad.

Bde som rekreation och nring.


Dalarna, Vrmland, Nrke, Vstmanland, Gstrikland, Dalsland, Uppland, Hlsingland

Hr r jakten med drivande hund eller med lghund ver p mycket stora omrden.


Vstergtland, stergtland, Smland, Srmland,

Dessa landskap str i tur att bli drabbade.


Rensktsel

Finland

S hr ser lget ut i dag.

Rensktsel

55% av

Sveriges

yta

Fr

Sktsel

Norge


Det gr inte att bedriva rensktsel i vargomrde.

Rensktsel

Fr

sktsel

Drfr r renbetesomrdet undantaget frn vargetableringar.

Samerna hnvisar till att deras nring tar stor ekonomisk skada vid en vargetablering.


I dag s finns vargreviren p ca 30% av Sveriges yta.

Rensktsel

Fr

sktsel


Frslag ligger p att vargstammen skall mer n dubbleras.Om vargstammen skall utkas s kommer det troligtvis att bli sderut frst.

Rensktsel

55% av

Sveriges

yta

Fr

sktsel


Men om vargstammen skall dubbleras eller mer i Sdra Sverige s kommer det upp s mycket varg sderifrn att rensktseln riskerar att knckas.

Rensktsel

55% av

Sveriges

yta

Fr

sktsel


Om rennringen kncks s kommer det att bli tusentals vargar i Norrland. D r jakten ver dr men det kommer givetvis ven att bli mycket varg i mellansverige och sdra Sverige.

Rensktsel

55% av

Sveriges

yta

Fr

sktsel

  • Varglobbyn gr allt fr att kncka rensktseln, frsktseln och jaktnringen.


Varglobbyn ?

Finns det en varglobby ?

Vilka r de?


Naturskyddsfreningen

Rovdjursfreningen.

WWF.

Miljpartiet

Wolf Army

P.T.P


En stor del av journalistkren r medlemmar i dessa organisationer .

41% av Sveriges journalister sympatiserar med miljpartiet.

Klla: JMG Gteborgs universitet


Ansvariga politiker kommer att hllas ansvariga fr att tusentals trafik- och vargskadade djur fr ligga och lida i skogarna.

Detta kan vara en frklaring till att ansvariga politiker har utvecklat ett strutsbeteende i denna viktiga landsortsfrga.


Den mer extrema delen av varglobbyn anvnder sig av hot och privata trakasserier fr att f bort debattrer nr argumenten inte rcker till.


Det har skrivits enormt mycket om vargens frtrfflighet i vra svenska tidningar men vldigt lite om hur mycket skada den stller till med. Ingenting skrivs som hur mycket det kostar.

Ofta vinklas artiklarna till att vi jgare r dumma , inskrnkta och mordlystna.

Samer skildras som rbarkade tjuvjgare nr de skyddar sina renar.

Bnder som klagar br flytta om de inte tl lite varg.


Mnga tjnstemn p Naturvrdsverket och p lnsstyrelser r ocks varglobbyister som inte bryr sig om vad vargen kostar oss som bor p landet.

Det avstts miljontals skattekronor varje r till att hjrntvtta folk fr att f strre frstelse fr vargen.

Vi tycker att detta r mycket anmrkningsvrt nr det finns grupperingar i samhllet som r av en annan sikt och har andra lsningar p vargproblemet. Tillvgagngssttet knner vi igen frn diktaturstater.


Man sprider myter om vargen.

Vargens behvs fr att det biologiska systemet skall fungera.

Vargen r utrotningshotad.

Ingen behver vara rdd fr vargen.

Det r strre risk fr en jakthund att bli pkrd av en bil n tas av varg.

Det gr att bygga rovdjurskra stngsel runt alla beteshagar.

Vi mste ha mnga vargar fr att rtta till inavelsgraden.

Vargen tar bra sjuka djur.


Ansvariga politiker kommer att hllas ansvariga fr att tusentals trafik- och vargskadade djur fr ligga och lida i skogarna.

Men nu har Regeringspartierna brjat att ta stllning fr landsbygdens mnniskor.

Lena Ek har nu gtt ut med att regeringen vill begrnsa vargstammen.

Frst sa hon max 180 vargar

Ngra dagar senare sa hon minst 180 vargar.

????????????????????????????.


Vad kan vi gra fr att f balans i informationsfldet?

www.vargfakta.se

r ett bra exempel.


Vilka grna nringar kan hvda att de tar ekonomisk skada av en fr stor vargtillvxt?


Frsktsel, Jakt, Rensktsel Hstuppfdning,Kttdjursuppfdning, Mjlkproduktion,

Detta r grna nringar som i olika omfattningar tar stor ekonomisk skada i dag och det skulle bli extrema kostnader fr dessa fretagare om vargstammen dubblerades.


Det finns 9400 fretag som driver frsktsel i Sverige och ca 250 000 fr.De omstter ca 100 milj. kr

Det skulle kosta ca 4,5 miljarder att stt upp varg- avvisande stngsel fr frfretagarna. Med en avskrivning p 12 r s r det en kostnad p ca 375milj kr / r.

Om man inte fr ersttning fr dessa kostnader s mste man sluta och i stllet planterar man granskog p vackra hagmarkerna.


Det finns 24 000 grdar som har ntkreatur i Sverige. Dessa producerar ktt och mjlk .

Det r lagkrav p minst 6 timmars betesvistelse / dag fr mjlkor. vriga nt och fr skall visats ute hela dygnet under betesssongen.

Betande djur medfr fin landskapsvrd och en biologiskt mngfald.

Klla LRFs hemsida, Svenska Mjlks hemsida


Klldata: Jordbruksverket


Klldata: Jordbruksverket


Vi kan konstatera att myndigheterna inte tnker erstta brukarna fr de extra kostnader som vargavvisande stngsel medfr.

Klldata: Jordbruksverket


Nringen jakt omstter 3-4 miljarder kr.

Detta gr jakten till en av de strsta grna nringarna i landet. 35 gnger strre n rennringen.


Strre delen av viltktt riskerar att raderas.

Kttvrdet fr ekologiskt viltktt r 5 gnger strre n frn fr.

Klla Jordbruksverket


Tusentals personer r beroende av jakten i sin frsrjning i Sverige.

Sveriges strsta jaktbutik Torsbo Handels omstter sjlva mer n hela svenska rennringen.


Nringen jakt r 1500 gnger strre n rovdjursturismen ! Trots att Sverige r Europas rovdjursttaste land!


Uppskattningar pekar p att nringen jakt idag tappar ca 10% i omsttning.

Detta innebr att jaktnringen i dag tappar ca 3-400 miljoner om ret i omsttning. Och staten tappar drmed ocks 60-80 miljoner i momsintkter


Skogsgare och Lantbrukare tappar stora vrden

Jakten vrderas till ca 10% av en lantbruksfastighets vrde.

Rknat p dagens vargrevir s r det en extrem summa som troligtvis gtt upp i rk.

16,5 miljarder


Men givetvis s kommer ven hstgrdar, frgrdar, ensligt belgna fritidshus och boningshus att drabbas av stora vrdeminskningar.

16,5 miljarder

Kommer inte att rcka !


Total kostnad minst 1,2miljarder / r


Analys av mjlighet till jakt p varg?

Kan vi f jakt enligt EU:S habitatdirektiv ?


Enligt artikel 16 i habitatdirektiven s har Sverige har full mjlighet att begrnsa antalet vargar fr att frhindra allvarlig skada, srskilt p grda, boskap, skog, fiske, vatten och andra typer av egendom.


Tar vra landsbygdsnringar ekonomisk skada?

Otvivelaktigt JA !

Kan vi presentera kostnader fr vra grna nringar s skall vargstammen reduceras.


Rensktseln har med all rtt hvdat att de tar stor ekonomisk skada om de skulle f upp varg i renbetesomrdet!

Detta har uppenbarligen jordbruksverkets jurister sett som mjligt att frsvara mot EU kommissionen !


Givetvis s kan vriga grna nringar som r s mycket strre n rennringen ocks hvda att de tar ekonomisk skada

Men hr kommer vra politikers ovilja att ta strid fr oss vriga landbygdsbor in !


Vi mste pvisa att vra grna nringar faktiskt fr stora kostnader och vi mste ocks stta press p ansvariga s att ngot hnder.

Svenljungagruppen arbetar bde med information och press !


Varfr gr vi en eftersksstrejk?

Fr att vi inte kan vnta tills r 2014 innan vi kan brja frvalta vargen !

Och fr att vi mste ha ett tak.


Finns det risk att vi skadar jgarnas anseende om vi strejkar?

Att strejka r accepterat i samhllet. Lrare strejkar, sjukskterskor strejkar mm


Misskrediterar samhllet dessa mnniskor nr de strejkar?

Nej !


Misskrediteras vi av allmnheten

Nej !

Varfr ?


Vi har varit noga med att betona att viinte skadat viltet och att vi faktiskt gjort denna samhllsinsats p vr fritid.Nr den urbaniserade delen av samhllet provocerar oss som bor p landet s som nu sker i vargfrgan s r mttet rgat.


Faktum r att med en strre vargstam s kommer djurens lidande att kas dramatiskt.

Mnga lgar gr omkring med frfrliga skador som vargen samkar.


Ofta ter vargarna av lgarna innan de r dda vilket orsakar extremt lidande fr djuren.


Vad r ett trafikeftersk?

Det sker ca 40000 viltolycker om ret i Sverige. Mnga djur skadas s allvarligt av trafiken att de mste spras upp och avlivas av eftersksjgare.Fr att spra upp och avliva ett skadat djur krvs en vlutbildad sprhund och ofta en lshund som kan sklla stndskall p viltet tills jgaren kan ta sig fram och avliva viltet. Vi har kanske vrldens effektivaste eftersksorganisation i Sverige.


Hur mycket r vr arbetsinsats vrd?


r 2009 s beslutade Sveriges riksdag i stor enighet att vi skulle ha ett tak p 210 vargar i Sverige ?

Detta beslut verklagades till EU kommissionen av Naturskyddsfreningen som drmed saboterade ett demokratiskt fattat beslut.

Drmed r de ocks ansvariga fr dagens situation


r 2009 tog ett riksdagsbeslut som var vl frankrat att vi skulle ha ett tak p 210 vargar i Sverige.


Hur skall politikerna uppfatta eftersksstrejken ?

De skall se den som startskottet fr fler aktioner i samma kaliber om man inte lyssnar p oss landsbygdsbor!


Vi kommer inte att sitta stilla och ta emot provocerande plagor som pverkar vr ekonomi och vr livsmilj lngre !

r beslutande politiker inte beredda att frhandla s mste vi ta till strejk!


Men det strsta ansvaret fr detta samhllsproblem r de mnga politiker, bde i opposition och i regering, som stdjer s provocerande utredningar som rovdjursutredningen.

Politikerna mste frst att om vi skall kunna upprtta lag och ordning s gr det inte kra ver mnniskor s som vi upplever att det grs nu.


Vi tycker ven att denna frga ligger p helt fel departement. D den pverkar vra grna nringar med extrema kostnader s r det givetvis landsbygdsdepartementet som skall skta frgan.

D kanske vi skulle f in ett mnskligt perspektiv i frgan. Nu r perspektivet endast att vi skall uppn bevarandestatus p vrldens vanligaste rovdjur.


r Sveriges vargstam hotad av inavel ?Det finns inte ngra tecken p fertilitetsnedsttningar. Vargstammen har kat sedan den kom tillbaks till Sverige.Det finns inte ngra vriga tecken p att vargstammen skulle vara hrt inavlad. De vargar som skjutits p skyddsjakt har varit fullt friska.


Srbarhetsanalys.

  • Skandulv slppte nyligen en srbarhetsanalys som visade att vi behver minst behver 40 vargar i skandinavien fr att vargen skall verleva i 100 r.

  • Forskarna menar att om man ven tar hjd fr eventuella katastrofer s behvs minst 100 vargar i Skandinavien fr att vargen skall verleva i 100 r.


Tankar kring antal och tak.


Kan vi uppn besvarandestatus p vargen med 120 individer i Sverige ? Vargen r ett av vrdens vanligaste rovdjur och den stora typ av grvarg som vi har i Sverige finns ver hela norra halvklotet.

Att Sveriges vargstam som hr samman med en vargstam som bestr av fler hundratusen vargar inte skulle uppn bevarandestatus r endast ett byrkratiskt inspel frn varglobbyn!


Vi kan garantera bevarandestatus helt enligt Eu:s direktiv med 120 vargar!

Vi fr inflde av invandring frn Ryssland och vi kan stta in obeslktade vargar om det skulle behvas.


Hy

Varg

Hybrid

.

Skall vi ha varg s mste den vara 100% renrasig. Misstnkta hybrider mste tas bort eller skickas tillbaka till Ryssland dr hybrider r vanliga! Det skall inte kosta samhllet miljardbelopp att stta ut hundkorsningar i vra marker!


Vi krver ett tak p max 160 individer. Detta fr att hr gr den absoluta grnsen fr vad vra grna nringar klarar av.

Vi krver ocks att den vargstam som vi beslutar oss fr att ha r fullt finansierad !

Det r inte enskilda nringsidkare eller privatpersoner som skall st fr de stora kostnaderna som vargtillvxten medfr !


Fr att f acceptans s tycker vi att ingen skall behva ha vargrevir i mer n 3 r.

Efter fem r s skall reviret skjutas bort och sedan skall inget revir f etableras p 10 r.


Tillfra nytt blod. Fr att f till ett tak p vargstammen p max 160 individer , s stdjer vi idn om att kunna stta ut obeslktade vargvalpar i lyor fr att minska inavelsgraden p den svenska vargstammen. .


Det r bttre fr vargens genetiska hlsa med en mindre stam. Med en mindre stam s kan vi snabbare frbttra inavelsgraden p den svenska vargstammen..

Fot o Bo Fritzn


Olof Liberg ( vr frmsta vargforskare)- Att slppa vargtillvxten fri vore en katastrof.- I ett modernt, civiliserat samhlle gr det inte att slppa en rovdjursstam fri. Vi har jagat rovdjur i alla tider och mste s fortstta att gra, sger Olof Liberg..


r det denna utveckling av vargstammen som du vill ha ?


Std Svenljungagruppen s vi fr ett vargtak p max 210 st.

Max 160 vargar


  • Login