1 / 21

Från tungt till lätt vatten – utvecklingen av svensk kärnkraft under 50 år

Från tungt till lätt vatten – utvecklingen av svensk kärnkraft under 50 år. Carl-Erik Wikdahl carl-erik@wikdahl.se. Svensk atomenergiutveckling på 40- och 50-talet. 1945 Japanbomberna. ÖB och FOA aktiveras. Atomkommittén bildas 1947 AB Atomenergi bildas 1951 R1 på 1 MW börjar byggas

nayef
Download Presentation

Från tungt till lätt vatten – utvecklingen av svensk kärnkraft under 50 år

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Från tungt till lätt vatten – utvecklingen av svensk kärnkraft under 50 år Carl-Erik Wikdahl carl-erik@wikdahl.se

  2. Svensk atomenergiutveckling på 40- och 50-talet • 1945 Japanbomberna. ÖB och FOA aktiveras. Atomkommittén bildas • 1947 AB Atomenergi bildas • 1951 R1 på 1 MW börjar byggas • 1953 President Eisenhowers Atoms for Peace • 1954 R1 vid KTH startar • 1955 AB Atomenergi köper Studsviksmark Genevekonferensen, Atomenergiutredning

  3. Svensk atomenergiutveckling på 40- och 50-talet, forts. • 1956 ”Svenska linjen” etableras • 1956 Vattenfall planerar Adam och Eva Atomenergi planerar R3 och R4 • 1958 Byggstart R3/Adam = Ågesta R4/Eva slås samman för att senare bli Marviken

  4. Ågesta • 1958 Projektet startas • Planerad kostnad 40 Mkr och start 1961 • 55 MW värme och 10 MW el • Atomenergi, Vattenfall och Asea delar på konstruktionsansvaret • Vattenfall och Stockholms Energi delar på bygget. AKK insyn via Sthlm Energi • Asea huvudleverantör av reaktorn • Bränslet tillverkas av Atomenergi • Start 1964, kostnad 200 Mkr • Ågesta lades ner 1974

  5. R4/Eva 1958 • R4 och Eva gemensamt projekt 1958 • Prototypreaktor för elproduktion • Atomenergi svarar för reaktordelen och Vattenfall för stationen i övrigt • Tungt vatten och naturligt uran • 100 MW el

  6. Marviken 1960 • Tryckvattenreaktor, dvs en uppförstoring av Ågesta • Fortfarande 100 MW • Bränslebyte under drift • Placering i Marviken vid Bråviken

  7. Bashful, utvecklingsstudie 1962 • Tungvattenkokare, direktcykel och självcirkulation • Nukleär överhettning • Bränslebyte under drift • Eleffekt 200 MW

  8. Marviken • 1963 Atomenergi och Vattenfall beslutar att bygga Marviken • 1963 Beslut i Atomdelegationen och riksdagen • Kostnad 370 Mkr, start 1969 • Reaktorförläggningskommittén säkerhets-granskade och godkände, dock ej överhettardrift. • 1964 Marvikenreaktorn beställs hos Asea

  9. Marviken, ansvarsfördelning • AB Atomenergi hade det tekniska och finansiella ansvaret för reaktordelen • Vattenfall svarade för övriga delar av kraftverket och för driften • 1964 beställde Atomenergi reaktordelen hos Asea. Konstruktionen skulle baseras på anvisningar från beställaren • Asea fritogs därmed från fullt systemansvar

  10. AKK • 1956 AKK bildas • 1959 Simpevarpshalvön köps • Koncession söks för 60 MW BWR • 1963 Offert från Asea på 60 MW BWR • 1964 Offert från Asea på 400 MW BWR turn-key-leverans. Driftklar 1972 Kostnad 350 Mkr • 1965 O1 beställs och OKG bildas • 1972 O1 levereras med 440 MW

  11. Marviken från 1965 • LWR utvecklas mycket snabbt • Tveksamheterna inom Vattenfall ökar • Motioner 1965 i riksdagen om nerläggning • 1968 påbörjas provdrift med vanligt vatten • 1969 överges överhettningen • 1969 anmäler Atomenergi problem med drift och säkerhet • Årsskiftet 1969/70 är nerläggningen i praktiken klar • Atomenergi beslutar om nerläggning april 1970 • Regeringen konfirmerar avvecklingen av den svenska linjen den 27 maj 1970

  12. Marvikens kostnader Statsanslag till Marviken 480 Mkr Utvecklingskostnader 68 Mkr Bränslekostnader 14 Mkr Totalt 564 Mkr Försäljning av U och D2O - 75 Mkr Nettokostnad 490 Mkr

  13. Marviken K200 Drift- Över- Bränsle Utbränning Effekt fall hettning % U-235 MWd/ton MW 1 Nej Nat. Uran 5 500 100 • Nej 1,2 13 000 140 • Ja 1,8/1,2 13 000 200 Marviken K200, tungvattenkokare möjlig att driva med naturligt uran eller nukleär överhettning

  14. Marviken, bränsle och D2O Kokarbränsle (tillverkades av Atomenergi) Anrikning 1,35 % Anrikat uran från UKAEA Kapsling Zircalloy Överhettarbränsle (tillverkades aldrig) Anrikning 1,75 % Kapsling Rostfritt stål Tungt vatten från Savannah River, USA

  15. Skäl för nerläggning av Marviken • Positiv effektkoefficient vid höga utbränningar krävde ändring av bränslet och nytt avstängningssystem • Nya säkerhetskriterier i USA krävde väsentliga ombyggnader • Ändringarna hade betytt ytterligare 1,5 års försening och ökade kostnader • Tungvattenreaktorn hade förlorat racet med lättvattenreaktorerna

  16. Atomenergin och bomben • Ansträngningar i första hand på energiproduktion men med möjlighet att tillverka svenska atombomber • FOA delvis i samarbete med Atomenergi tog fram beslutsunderlag • Satsningen på R3 och R4 samt Ranstad innebar handlingsfrihet • 1960 ökande motstånd inom s mot bomben • 1962 ansåg ÖB/FOA att Marviken driven med svenskt uran och norskt D2O skulle kunna ge vapenplutonium • 1965 överger ÖB kopplingen till kraftreaktor. Plutoniumproduceranden reaktor bättre alternativ • 1968 beslutar riksdagen att inte längre satsa på bomben • 1970 ratificerar Sverige NPT

  17. Olle Gimstedt om Marviken ”Därmed inte sagt att Marviken i svensk kärnkrafthistoria skall klassas som ett totalt fiasko. Satsningen på det teknologiskt alltför avancerade Marvikenprojektet innebar naturligtvis att många människor inom Asea Atom, Atomenergi, kraftföretagen och den tillverkande industrin fick mycket viktiga kunskaper och erfarenheter. Dessa kom sedan till nytta vid konstruktion och bygge av Oskars I och dess efterföljare. Men nog hade man kunnat skaffa dessa erfarenheter på ett betydligt billigare sätt än genom att gå omvägen över Marviken.”

  18. Nicolin, Leine och Wivstad om Marviken Både Curt Nicolin och Lars Leine förklarade visserligen i intervjuer med författaren 1994 att staten bort avveckla den svenska linjen senast i början av 60-talet för att i stället satsa på lättvattenteknik. Man skulle ha lärt sig mycket på den vägen, men till mycket lägre kostnad för samhället. Ingvar Wivstad, Vattenfall, som alltså tillhörde de tidiga kritikerna av Marvikenprojektet, håller inte med: Den kostsamma övningsuppgiften Marviken bidrog till att utbilda en teknikergeneration och blev – trots allt – viktig för Aseas kompetensutbyggnad. Tillspetsat kan man ur den synvinkeln säga att Marvikenprojektet havererade vid optimal tidpunkt – det tekniska arbetet var i huvudsak avslutat, anläggningen var inte tagen i drift och nu behövdes personalen för nya arbetsuppgifter. ”Utan Marviken hade Asea aldrig ensam klarat Oskarshamn 1”, slår Wivstad fast samtidigt som han betonar att den insatsen med tanke på resurserna ändå var magnifik.

  19. Kronjuvelerna i svensk kärnkraftteknik • Asea Atoms BWR • Bränslefabriken i Västerås • Sandvikens tillverkning av zircalloyrör • Scanpowers core managementprogram 50- och 60-talets utvecklingsarbete bildar grunden för dessa framgångsrika verksamheter Dessutom KBS-3

  20. Litteratur • Olle Gimstedt. Från Atom till Kärnkraft. Bilder ur OKGs historia. Utgiven av OKG 1985. • Stefan Lindström. Hela Nationens Tacksamhet. Svensk forskningspolitik på atomenergiområdet 1945 – 1956. Utgiven av Statsvetenskapliga institutionen SU 1991 • Sigfrid Leijonhufvud: Parentes? En historia om Svensk Kärnkraft. Utgiven av ABB Atom 1994. • Thomas Jonter: Försvarets Forskningsanstalt och planerna på svenska kärnvapen. SKI Rapport 2001:5 • Bengt Pershagen: Yrkesliv. Minnesanteckningar 2002 • Carl-Erik Wikdahl: Marvikenreaktorn – ett industripolitiskt utvecklingsprojekt i otakt med tiden. SKI Rapport 2007:18

More Related