Riskbruk och missbruk hos ungdomar
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 55

Riskbruk och missbruk hos ungdomar PowerPoint PPT Presentation


  • 136 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Riskbruk och missbruk hos ungdomar. Information kring instrument och metoder för att upptäcka, utreda och samtala om riskbruk och missbruk hos ungdomar. Audit och dudit – två screeninginstrument för att upptäcka, väcka tankar kring och samtala om alkohol och narkotika

Download Presentation

Riskbruk och missbruk hos ungdomar

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Riskbruk och missbruk hos ungdomar

Riskbruk och missbruk hos ungdomar


Riskbruk och missbruk hos ungdomar

Information kring instrument och metoder för att upptäcka, utreda och samtala om riskbruk och missbruk hos ungdomar

  • Audit och dudit – två screeninginstrument för att upptäcka, väcka tankar kring och samtala om alkohol och narkotika

  • ADAD – en utredningsmetod för ungdomar i riskzon

  • ASI – en utredningsmetod för vuxna missbrukare (18 år)

  • Cannabis och HaschAvvänjningsProgrammet (HAP)

  • Haschguiden


Riskbruk och missbruk hos ungdomar

Vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter för personer med missbruksproblem.

Riktlinjer och implementeringsstöd framtagna av Socialstyrelsen

De rekommendationer som

finns i riktlinjerna vilar på beprövad kunskap


Riskbruk och missbruk hos ungdomar

Nationella riktlinjer

Faktaunderlag för ”bästa tillgängliga bevis” utifrån:

vetenskapliga studier

fallstudier

klinisk/praktisk erfarenhet

Bred samverkan

Socialtjänsten

Hälso- och sjukvården

Kriminalvården


Nationella riktlinjer f r missbruks och beroendev rd

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

  • Gemensamma termer och begrepp

  • Implementering – organisation, kunskap, ekonomi

  • Metoder/system för tidig upptäckt och förebyggande verksamhet

  • Bedömningsinstrument och dokumentation

  • Narkotika – psykosocial-/läkemedelsbehandling

  • Alkohol – psykosocial- /läkemedelsbehandling

  • Missbruk och graviditet

  • Missbruk och beroende vid samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom (samsjuklighet)


En 4 stegs utrednings och bed mnings modell i missbrukssammanhang

III

II

IV

I

Person-

bedömning

Uppföljning

Problem-

bedömning

Problem-

identifiering

Låg kostnad

Hög kostnad

En 4-stegs utrednings- och bedömnings-modell i missbrukssammanhang


Riskbruk och missbruk hos ungdomar

Steg 1- Problemidentifiering: kan vara screening med audit/dudit eller ett blodprov (t ex GT eller CDT) – för att upptäcka problem

Steg 2 - Problembedömning: användning av t ex alkohol E och dudit E eller blodprover – för att bestämma graden av problem

Steg 3 - Personbedömning: t ex ASI för vuxna och ADAD för ungdomar –för att utreda sociala, medicinska och psykologiska förhållanden

Steg 4 - Uppföljning: kan ske med blodprover, audit/dudit och ASI eller ADAD – för att se individuellt vårdresultat och på gruppnivå


Audit

AUDIT


Alkohol i sverige

Alkohol i Sverige

Källa: Berman, A.H. (2008) Screening hjälp att upptäcka riskbruk. Psykologtidningen nr 10, s. 10-14.

Riskbruk Skadligt bruk

Befolkningen 13,6% 2,6%

Män 14,4% 4,0%

Kvinnor 12,7% 1,4%

17-27 år 35,4% 7,4%

Åk 9 50,0% 3-6%

Universitetstudenter 35,6% (högkonsumenter)

Transportsektorn 22,0 %

Psykospatienter 18,0%

Fängelseintagna 11,4% (enbart alkohol)

Frivårdsklienter 19,0%


Om audits utformning

Om AUDITs utformning

  • Är avsedd för screening/identifiering av alkoholproblem

  • Används dels inom primärvård/allmänmedicin men även inom vård för ”riskgrupper”, t ex psykiatriska patienter

  • Internationellt etablerat, tillkom på initiativ av WHO

  • Följer DSM-kriterier för missbruk och beroende (men är inte avsett för att ställa diagnos)

  • Är utformat för att underlätta samtal om alkohol

  • Är utformat för att göra underlag vid behandlingsplanering

  • Har utformats efter utprovning på personer i behandling för alkoholproblem samt på personer som ej är identifierade missbrukare


Po ngs ttning audit

Poängsättning AUDIT

  • Fråga 1-8 ger 0,1,2,3 eller 4

  • Fråga 9 och 10 ger 0,2 eller 4 poäng

  • Maxpoäng: 40


Riskbruk och missbruk hos ungdomar

AUDIT

Konsumtionsfrågor

Alkoholberoende

Problem/skador/konsekvenser


Dudit

DUDIT


Riskbruk droger

Riskbruk - Droger

Källa: Berman, A.H. (2008) Screening hjälp att upptäcka riskbruk. Psykologtidningen nr 10, s. 10-14.

Män 4,8%

Kvinnor 1,6%

16-25 år 6,2%

Åk 9 3-4% senaste månaden

Universitetsstuderande 10% (senaste terminen)

Psykospatienter 9%

Fängelseintagna 55% (inklusive blandmissbruk)

Frivårdsklienter 48% ” ”


Dudit1

DUDIT

Parallellinstrument till AUDIT

Utvecklat i Sverige av Berman m fl


Att r kna ihop po ngen

Att räkna ihop poängen

  • Fråga 1-9 - 0,1,2,3 eller 4

  • Fråga 10-11 - 0, 2 och 4.

  • Maxpoäng: 44


Po nggr nser dudit

Poänggränser DUDIT

Ingen droganvändning: 0 poäng

Drogrelaterade problem (missbruk/skadligtbruk eller beroende): Kvinnor: 2 poäng eller mer,män 6 poäng eller mer

Tungt beroende: 25 poäng eller mer (för både kvinnor och män)

OBS att en poäng över 0 alltid måste utredas vidare


Riskbruk och missbruk hos ungdomar

konsumtionsfrågor

Beroendefrågor

problem/skador/konsekvenser


Riskbruk och missbruk hos ungdomar

ADAD


Riskbruk och missbruk hos ungdomar

ADAD

  • Adolescent Drug Abuse Diagnosis

  • Riktar sig till ungdomar 13-21 år

  • En svensk version utvecklades på 1990-talet i Sverige. Metoden introducerades inom ramen för Statens Institutionsstyrelses (SiS) behandlingshem med används också inom andra institutioner (HVB)

  • ADAD för socialtjänsten kom i augusti 2009

  • Utbildning krävs för att få använda metoden


Adad och bbic

ADAD och BBIC

  • BBIC rekommenderar ADAD, framförallt i områdena som rör alkohol och narkotika

  • ADADs områden passar väl ihop med områdena i BBIC, informationen går att lätt sortera in under rubrikerna i BBIC

  • Informationen i ADAD kommer direkt från ungdomarna vilket tillgodoser FN:s konvention om barns rättigheter

  • ADAD inbjuder till delaktighet i samtliga moment


Adads omr den

ADADs områden

  • I ADAD kartläggs resurser och problem inom nio områden, förutom ett avsnitt kring bakgrunden

  • Områdena är: fysisk hälsa, skola, arbete, fritid och vänner, familj – bakgrund och relationer, psykisk hälsa, brottslighet, alkohol och narkotika

  • Klient och intervjuare skattar oro och hjälpbehov inom varje område


Vad r adad bra f r

Vad är ADAD bra för?

  • social utredning/del av

  • verksamhetsutveckling/-redovisning

  • forskning

  • behandlingsinsatser – uppföljning/utvärdering

  • vårdplanering - uppföljning


Adad en standardiserad intervju

ADAD – en standardiserad intervju

  • Utbildade intervjuare – höga krav på likvärdighet, neutralitet och relevans

  • Frågor och svar betyder samma sak för intervjuare och intervjuad

  • Uppgifterna jämförbara, möjliga att sammanställa och bearbeta

  • Likartad kvalité oberoende av vem som intervjuas, vem som intervjuar och vilken intervju det gäller

  • Hög rättsäkerhet


Adad konstruktion

ADAD konstruktion

  • Nio frågeområden: fysisk hälsa, skola, arbete, fritid och vänner, familj, psykisk hälsa, brottslighet, alkohol och narkotika

  • Frågor och skattningar: varje livsområde består av ett antal frågor om den unges faktiska situation. Därefter skattar den unge sin oro och sitt hjälpbehov enligt en skala 0-3 inom respektive område

  • Intervjuarskattning: Intervjuaren gör utifrån den unges svar inom varje område en sammanfattande skattning av varje område för sig enligt en skala 0-9. Den unges skattning inom området vägs in i andra steget av intervjuarskattningen.


Adads skattningsskalor

ADADs skattningsskalor

  • klienten:

  • Oro, besvärhjälpbehov(ytterligare hjälp)

  • 0inte alls inget behov av hjälp

  • 1 lite litet behov av hjälp

  • 2 ganska mycket ganska stort behov av hjälp

  • mycket mycket stort behov av hjälp

  • intervjuaren:

  • bedömning av problem och hjälpbehov

  • 0-1 Inga reella problem, behöver inte ytterligare hjälp

  • 2-3 Obetydliga/lätta problem, ytterligare hjälp troligen inte nödvändig

  • 4-5 Måttliga problem, viss hjälp önskvärd

  • 6-7 Betydande problem, hjälp nödvändig

  • 8-9 Avsevärda/utomordentligt stora problem, hjälp absolut nödvändig


Riskbruk och missbruk hos ungdomar

ASI


Riskbruk och missbruk hos ungdomar

ASI

  • Addiction Severety Index

  • Utvecklades i USA på 1970-talet

  • Översattes till svenska 1996

  • Har stor internationell spridning

  • Hjälpmedel för att dokumentera och systematisera uppgifter av relevans för utredning och uppföljning av klienter/patienter

  • ASI grund och ASI uppföljning

  • Sammanställningar på gruppnivå – underlag för verksamhetsplanering


Asi intervjun

ASI intervjun

  • Strukturerad Grundintervju, ca 180 frågor

  • Uppföljningsintervju, ca 150 frågor

  • Tar ca 1 timma att genomföra

  • Kartläggning av resurser och problem

  • Ger svar på frågor som har betydelse för val av insats

  • Visar klientens upplevda behov av hjälp

  • Ger intervjuare och klient ett tydligt och öppet beslutsunderlag


Asi grund

ASI grund

  • Beskriver resurser och problem inom sju områden: fysisk hälsa, arbete och försörjning, alkohol, narkotika, rättsliga problem, familj och umgänge samt psykisk hälsa

  • Klient och intervjuare skattar oro och hjälpbehov inom varje område

  • Ger underlag för att planera hjälpen utifrån: missbrukets omfattning, medicinska komplikationer, psykiska komplikationer, motivation, risk för återfall och levnadsförhållanden


Cannabis och haschavv njningsprogrammet hap

Cannabis och HaschAvvänjningsProgrammet (HAP)


Cannabis sativa

Hasch

3-15%THC

Marijuana

3-20% THC

Hascholja

20 - 50% THC

412 kemiska ämnen

61 ämnen påverkar psyket

Cannabis Sativa


Vad r cannabis

Vad är cannabis?

  • Den cannabinoiden som används för att beskriva cannabisens styrka är THC (tetrahydrocannabiniol)

  • Cannabinoiderna är fettlösliga och lagras i kroppens fettvävnader

  • Det tar ca sex dagar innan hälften av den THC-mängd man fått i sig vid ett röktillfälle utsöndrats och ytterligare 3-4 veckor innan resten är ute ur kroppen

  • Hasch ger därför två sorters rus, det akuta och kroniska


Tv typer av rus

Två typer av rus

  • Akut rus:

    fas 1: (utåtriktad) 15-45 min aktiv, fnissig, pratsam, röda ögon, överkänslig för ljus, hjärtklappning, torr i ögonen mun och svalg.

    fas 2: (inåtriktad)aktiv i tanken – inåtvänd musiklyssnande, videotittande, flummar för sig själv, stora tankar idéer, färger starkare, lukter mer framträdande. (ca 3 timmar, vanerökare ca 1 timma)

  • Kroniskt rus:

    Efter 4 timmar (vanerökare 1,5 -2 timmar) och framåt beroende på hur mycket som finns lagrat i kroppen.

    Vanerökaren har svårt att utnyttja sin fulla tankekapacitet, passiv och oengagerad.


Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem

Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem:

  • Insikt

  • Medvetenhet

  • Självförtroende

  • känsla av att vara vuxen

  • kraftfull

  • kreativ

  • en känsla av att kunna tänka

  • fina känslor

  • en hjälp att fly undan en obehaglig situation

  • en hjälp att lösa personliga problem

  • en hjälp att somna

    • Thomas Lundqvist


Haschr karen

Haschrökaren

  • Lever extremt i sin egen värld och är

    inte särskilt uppmärksam på det som händer runt om

  • Försämrat minne

  • Fick få saker gjorda

  • Svårare att tänka klart

  • Ambitioner försämrades

  • Haschrökare tycker ofta att de fick högre självkännedom.

    ”Forskare fann konsekvent motsatt effekt”.

    Thomas Lundqvist


Konsekvenser av cannabismissbruk

Konsekvenser av cannabismissbruk

  • Sämre kognitiv funktionsnivå

  • Beroende

  • Psykisk hälsa

  • Fysisk hälsa

  • Relationer

  • Kriminalitet


Vad skiljer cannabis fr n andra droger

Vad skiljer cannabis från andra droger?

  • Komplicerat uppbyggd, psykoaktiv

  • Fettlöslig och sönderfaller långsamt

  • Psykiska effekter Psykiska störningar/sjukdomstillstånd (utlöser, orsakar eller förvärrar)

  • Psykologiska och psykosociala skador Känslomässigt. Nedsättning av kognitiva funktioner (koncentration, minne, omvärldsförståelse m m)

  • Fysiska skador

    Ann-Sofie Nordenberg


Riskbruk och missbruk hos ungdomar

rörelsecentra

Samordning sinnesintryck

beslutande

centrum

syn

bedömning

belöning

minne

muskelkoordination


En typisk haschr kare

En typisk haschrökare

  • Problem med att finna exakta ord för det han vill beskriva

  • Begränsad förmåga att läsa böcker, se en film

  • Känslor av tristess och tomhet i det dagliga livet

  • Det är aldrig hans fel, externalisering eller projicering av sina problem

  • Han är övertygad om att han fungerar adekvat

  • Är ej förmögen till kritiskt granskande av sitt eget beteende

  • Känslor av att vara otillräcklig och misslyckad

  • Oförmögen att vidmakthålla en dialog

  • Problem med koncentration och uppmärksamhet

  • Rigida åsikter och färdiga svar

  • Jag är annorlunda, jag är unik


Cannabism nster

Cannabismönster

  • Alla röker cannabis

  • Jag kan sluta när jag vill, men inte just nu

  • Mitt cannabisrökande är inget problem, kärnkraften är ett problem. Alkohol är ju tillåtet och det är mycket giftigare

  • Cannabis är ett naturpreparat

  • Jag blir kreativ och konstnärlig därför kan jag fortsätta att röka cannabis

  • Det är cannabis som gör att jag får något gjort, om jag inte röker får jag inget gjort

  • Jag känner många cannabisrökande vänner som är sådana du beskriver, men inte jag. Jag är unik och immun mot de negativa effekterna

  • Jag fungerar bäst när jag är lagom stenad. Jag har en brist som måste kompenseras med cannabis


Cannabis p verkar

Cannabis påverkar

  • Inputprocessen (hypocampus)

  • - koncentration

  • - uppmärksamhet

  • - förmågan att lagra och bearbeta ny information

  • Outputprocessen

  • - förmåga att hantera komplex information

  • - oförmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv

  • - svårigheter att tolka andras motiv och åsikter

  • - nästan ingen självkritik, känslomässig ytlighet


Mognadstillv xten

Mognadstillväxten

  • Ålder

  • 0 år13år 20år nuvarande ålder

  • MaktlösMakt

  • BeroendeOberoende

  • NonchaleradUppmärksamhet

Hasch

Doc. Thomas Lundqvist


Thc och ngestkurva

THC- och ångestkurva

THC har en halveringstid på 5-6 dagar

Doc. Tomas Lundquist


Riskbruk och missbruk hos ungdomar

Haschguiden- hjälp till självhjälpFinns att hämta bland annat på Rådgivningsbyrån i lunds hemsidawww.droginfo.com


Hanna levin metodst djare skaraborgs kommunalf rbund fou

Hanna LevinMetodstödjare Skaraborgs Kommunalförbund FoU

  • [email protected]

  • Postadress: Box 54, 541 22 Skövde

  • Besöksadress: Kaplansgatan 16 A

  • Telefon: 0500-487209

  • Mobil: 0703-491377

  • www.skaraborg.se


  • Login