Riskbruk och missbruk hos ungdomar
Download
1 / 55

Riskbruk och missbruk hos ungdomar - PowerPoint PPT Presentation


  • 208 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Riskbruk och missbruk hos ungdomar. Information kring instrument och metoder för att upptäcka, utreda och samtala om riskbruk och missbruk hos ungdomar. Audit och dudit – två screeninginstrument för att upptäcka, väcka tankar kring och samtala om alkohol och narkotika

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha

Download Presentation

Riskbruk och missbruk hos ungdomar

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Riskbruk och missbruk hos ungdomar


Information kring instrument och metoder för att upptäcka, utreda och samtala om riskbruk och missbruk hos ungdomar

  • Audit och dudit – två screeninginstrument för att upptäcka, väcka tankar kring och samtala om alkohol och narkotika

  • ADAD – en utredningsmetod för ungdomar i riskzon

  • ASI – en utredningsmetod för vuxna missbrukare (18 år)

  • Cannabis och HaschAvvänjningsProgrammet (HAP)

  • Haschguiden


Vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter för personer med missbruksproblem.

Riktlinjer och implementeringsstöd framtagna av Socialstyrelsen

De rekommendationer som

finns i riktlinjerna vilar på beprövad kunskap


Nationella riktlinjer

Faktaunderlag för ”bästa tillgängliga bevis” utifrån:

vetenskapliga studier

fallstudier

klinisk/praktisk erfarenhet

Bred samverkan

Socialtjänsten

Hälso- och sjukvården

Kriminalvården


Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

  • Gemensamma termer och begrepp

  • Implementering – organisation, kunskap, ekonomi

  • Metoder/system för tidig upptäckt och förebyggande verksamhet

  • Bedömningsinstrument och dokumentation

  • Narkotika – psykosocial-/läkemedelsbehandling

  • Alkohol – psykosocial- /läkemedelsbehandling

  • Missbruk och graviditet

  • Missbruk och beroende vid samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom (samsjuklighet)


III

II

IV

I

Person-

bedömning

Uppföljning

Problem-

bedömning

Problem-

identifiering

Låg kostnad

Hög kostnad

En 4-stegs utrednings- och bedömnings-modell i missbrukssammanhang


Steg 1- Problemidentifiering: kan vara screening med audit/dudit eller ett blodprov (t ex GT eller CDT) – för att upptäcka problem

Steg 2 - Problembedömning: användning av t ex alkohol E och dudit E eller blodprover – för att bestämma graden av problem

Steg 3 - Personbedömning: t ex ASI för vuxna och ADAD för ungdomar –för att utreda sociala, medicinska och psykologiska förhållanden

Steg 4 - Uppföljning: kan ske med blodprover, audit/dudit och ASI eller ADAD – för att se individuellt vårdresultat och på gruppnivå


AUDIT


Alkohol i Sverige

Källa: Berman, A.H. (2008) Screening hjälp att upptäcka riskbruk. Psykologtidningen nr 10, s. 10-14.

Riskbruk Skadligt bruk

Befolkningen 13,6% 2,6%

Män 14,4% 4,0%

Kvinnor 12,7% 1,4%

17-27 år 35,4% 7,4%

Åk 9 50,0% 3-6%

Universitetstudenter 35,6% (högkonsumenter)

Transportsektorn 22,0 %

Psykospatienter 18,0%

Fängelseintagna 11,4% (enbart alkohol)

Frivårdsklienter 19,0%


Om AUDITs utformning

  • Är avsedd för screening/identifiering av alkoholproblem

  • Används dels inom primärvård/allmänmedicin men även inom vård för ”riskgrupper”, t ex psykiatriska patienter

  • Internationellt etablerat, tillkom på initiativ av WHO

  • Följer DSM-kriterier för missbruk och beroende (men är inte avsett för att ställa diagnos)

  • Är utformat för att underlätta samtal om alkohol

  • Är utformat för att göra underlag vid behandlingsplanering

  • Har utformats efter utprovning på personer i behandling för alkoholproblem samt på personer som ej är identifierade missbrukare


Poängsättning AUDIT

  • Fråga 1-8 ger 0,1,2,3 eller 4

  • Fråga 9 och 10 ger 0,2 eller 4 poäng

  • Maxpoäng: 40


AUDIT

Konsumtionsfrågor

Alkoholberoende

Problem/skador/konsekvenser


DUDIT


Riskbruk - Droger

Källa: Berman, A.H. (2008) Screening hjälp att upptäcka riskbruk. Psykologtidningen nr 10, s. 10-14.

Män 4,8%

Kvinnor 1,6%

16-25 år 6,2%

Åk 9 3-4% senaste månaden

Universitetsstuderande 10% (senaste terminen)

Psykospatienter 9%

Fängelseintagna 55% (inklusive blandmissbruk)

Frivårdsklienter 48% ” ”


DUDIT

Parallellinstrument till AUDIT

Utvecklat i Sverige av Berman m fl


Att räkna ihop poängen

  • Fråga 1-9 - 0,1,2,3 eller 4

  • Fråga 10-11 - 0, 2 och 4.

  • Maxpoäng: 44


Poänggränser DUDIT

Ingen droganvändning: 0 poäng

Drogrelaterade problem (missbruk/skadligtbruk eller beroende): Kvinnor: 2 poäng eller mer,män 6 poäng eller mer

Tungt beroende: 25 poäng eller mer (för både kvinnor och män)

OBS att en poäng över 0 alltid måste utredas vidare


konsumtionsfrågor

Beroendefrågor

problem/skador/konsekvenser


ADAD


ADAD

  • Adolescent Drug Abuse Diagnosis

  • Riktar sig till ungdomar 13-21 år

  • En svensk version utvecklades på 1990-talet i Sverige. Metoden introducerades inom ramen för Statens Institutionsstyrelses (SiS) behandlingshem med används också inom andra institutioner (HVB)

  • ADAD för socialtjänsten kom i augusti 2009

  • Utbildning krävs för att få använda metoden


ADAD och BBIC

  • BBIC rekommenderar ADAD, framförallt i områdena som rör alkohol och narkotika

  • ADADs områden passar väl ihop med områdena i BBIC, informationen går att lätt sortera in under rubrikerna i BBIC

  • Informationen i ADAD kommer direkt från ungdomarna vilket tillgodoser FN:s konvention om barns rättigheter

  • ADAD inbjuder till delaktighet i samtliga moment


ADADs områden

  • I ADAD kartläggs resurser och problem inom nio områden, förutom ett avsnitt kring bakgrunden

  • Områdena är: fysisk hälsa, skola, arbete, fritid och vänner, familj – bakgrund och relationer, psykisk hälsa, brottslighet, alkohol och narkotika

  • Klient och intervjuare skattar oro och hjälpbehov inom varje område


Vad är ADAD bra för?

  • social utredning/del av

  • verksamhetsutveckling/-redovisning

  • forskning

  • behandlingsinsatser – uppföljning/utvärdering

  • vårdplanering - uppföljning


ADAD – en standardiserad intervju

  • Utbildade intervjuare – höga krav på likvärdighet, neutralitet och relevans

  • Frågor och svar betyder samma sak för intervjuare och intervjuad

  • Uppgifterna jämförbara, möjliga att sammanställa och bearbeta

  • Likartad kvalité oberoende av vem som intervjuas, vem som intervjuar och vilken intervju det gäller

  • Hög rättsäkerhet


ADAD konstruktion

  • Nio frågeområden: fysisk hälsa, skola, arbete, fritid och vänner, familj, psykisk hälsa, brottslighet, alkohol och narkotika

  • Frågor och skattningar: varje livsområde består av ett antal frågor om den unges faktiska situation. Därefter skattar den unge sin oro och sitt hjälpbehov enligt en skala 0-3 inom respektive område

  • Intervjuarskattning: Intervjuaren gör utifrån den unges svar inom varje område en sammanfattande skattning av varje område för sig enligt en skala 0-9. Den unges skattning inom området vägs in i andra steget av intervjuarskattningen.


ADADs skattningsskalor

  • klienten:

  • Oro, besvärhjälpbehov(ytterligare hjälp)

  • 0inte alls inget behov av hjälp

  • 1 lite litet behov av hjälp

  • 2 ganska mycket ganska stort behov av hjälp

  • mycket mycket stort behov av hjälp

  • intervjuaren:

  • bedömning av problem och hjälpbehov

  • 0-1 Inga reella problem, behöver inte ytterligare hjälp

  • 2-3 Obetydliga/lätta problem, ytterligare hjälp troligen inte nödvändig

  • 4-5 Måttliga problem, viss hjälp önskvärd

  • 6-7 Betydande problem, hjälp nödvändig

  • 8-9 Avsevärda/utomordentligt stora problem, hjälp absolut nödvändig


ASI


ASI

  • Addiction Severety Index

  • Utvecklades i USA på 1970-talet

  • Översattes till svenska 1996

  • Har stor internationell spridning

  • Hjälpmedel för att dokumentera och systematisera uppgifter av relevans för utredning och uppföljning av klienter/patienter

  • ASI grund och ASI uppföljning

  • Sammanställningar på gruppnivå – underlag för verksamhetsplanering


ASI intervjun

  • Strukturerad Grundintervju, ca 180 frågor

  • Uppföljningsintervju, ca 150 frågor

  • Tar ca 1 timma att genomföra

  • Kartläggning av resurser och problem

  • Ger svar på frågor som har betydelse för val av insats

  • Visar klientens upplevda behov av hjälp

  • Ger intervjuare och klient ett tydligt och öppet beslutsunderlag


ASI grund

  • Beskriver resurser och problem inom sju områden: fysisk hälsa, arbete och försörjning, alkohol, narkotika, rättsliga problem, familj och umgänge samt psykisk hälsa

  • Klient och intervjuare skattar oro och hjälpbehov inom varje område

  • Ger underlag för att planera hjälpen utifrån: missbrukets omfattning, medicinska komplikationer, psykiska komplikationer, motivation, risk för återfall och levnadsförhållanden


Cannabis och HaschAvvänjningsProgrammet (HAP)


Hasch

3-15%THC

Marijuana

3-20% THC

Hascholja

20 - 50% THC

412 kemiska ämnen

61 ämnen påverkar psyket

Cannabis Sativa


Vad är cannabis?

  • Den cannabinoiden som används för att beskriva cannabisens styrka är THC (tetrahydrocannabiniol)

  • Cannabinoiderna är fettlösliga och lagras i kroppens fettvävnader

  • Det tar ca sex dagar innan hälften av den THC-mängd man fått i sig vid ett röktillfälle utsöndrats och ytterligare 3-4 veckor innan resten är ute ur kroppen

  • Hasch ger därför två sorters rus, det akuta och kroniska


Två typer av rus

  • Akut rus:

    fas 1: (utåtriktad) 15-45 min aktiv, fnissig, pratsam, röda ögon, överkänslig för ljus, hjärtklappning, torr i ögonen mun och svalg.

    fas 2: (inåtriktad)aktiv i tanken – inåtvänd musiklyssnande, videotittande, flummar för sig själv, stora tankar idéer, färger starkare, lukter mer framträdande. (ca 3 timmar, vanerökare ca 1 timma)

  • Kroniskt rus:

    Efter 4 timmar (vanerökare 1,5 -2 timmar) och framåt beroende på hur mycket som finns lagrat i kroppen.

    Vanerökaren har svårt att utnyttja sin fulla tankekapacitet, passiv och oengagerad.


Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem:

  • Insikt

  • Medvetenhet

  • Självförtroende

  • känsla av att vara vuxen

  • kraftfull

  • kreativ

  • en känsla av att kunna tänka

  • fina känslor

  • en hjälp att fly undan en obehaglig situation

  • en hjälp att lösa personliga problem

  • en hjälp att somna

    • Thomas Lundqvist


Haschrökaren

  • Lever extremt i sin egen värld och är

    inte särskilt uppmärksam på det som händer runt om

  • Försämrat minne

  • Fick få saker gjorda

  • Svårare att tänka klart

  • Ambitioner försämrades

  • Haschrökare tycker ofta att de fick högre självkännedom.

    ”Forskare fann konsekvent motsatt effekt”.

    Thomas Lundqvist


Konsekvenser av cannabismissbruk

  • Sämre kognitiv funktionsnivå

  • Beroende

  • Psykisk hälsa

  • Fysisk hälsa

  • Relationer

  • Kriminalitet


Vad skiljer cannabis från andra droger?

  • Komplicerat uppbyggd, psykoaktiv

  • Fettlöslig och sönderfaller långsamt

  • Psykiska effekter Psykiska störningar/sjukdomstillstånd (utlöser, orsakar eller förvärrar)

  • Psykologiska och psykosociala skador Känslomässigt. Nedsättning av kognitiva funktioner (koncentration, minne, omvärldsförståelse m m)

  • Fysiska skador

    Ann-Sofie Nordenberg


rörelsecentra

Samordning sinnesintryck

beslutande

centrum

syn

bedömning

belöning

minne

muskelkoordination


En typisk haschrökare

  • Problem med att finna exakta ord för det han vill beskriva

  • Begränsad förmåga att läsa böcker, se en film

  • Känslor av tristess och tomhet i det dagliga livet

  • Det är aldrig hans fel, externalisering eller projicering av sina problem

  • Han är övertygad om att han fungerar adekvat

  • Är ej förmögen till kritiskt granskande av sitt eget beteende

  • Känslor av att vara otillräcklig och misslyckad

  • Oförmögen att vidmakthålla en dialog

  • Problem med koncentration och uppmärksamhet

  • Rigida åsikter och färdiga svar

  • Jag är annorlunda, jag är unik


Cannabismönster

  • Alla röker cannabis

  • Jag kan sluta när jag vill, men inte just nu

  • Mitt cannabisrökande är inget problem, kärnkraften är ett problem. Alkohol är ju tillåtet och det är mycket giftigare

  • Cannabis är ett naturpreparat

  • Jag blir kreativ och konstnärlig därför kan jag fortsätta att röka cannabis

  • Det är cannabis som gör att jag får något gjort, om jag inte röker får jag inget gjort

  • Jag känner många cannabisrökande vänner som är sådana du beskriver, men inte jag. Jag är unik och immun mot de negativa effekterna

  • Jag fungerar bäst när jag är lagom stenad. Jag har en brist som måste kompenseras med cannabis


Cannabis påverkar

  • Inputprocessen (hypocampus)

  • - koncentration

  • - uppmärksamhet

  • - förmågan att lagra och bearbeta ny information

  • Outputprocessen

  • - förmåga att hantera komplex information

  • - oförmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv

  • - svårigheter att tolka andras motiv och åsikter

  • - nästan ingen självkritik, känslomässig ytlighet


Mognadstillväxten

  • Ålder

  • 0 år13år 20år nuvarande ålder

  • MaktlösMakt

  • BeroendeOberoende

  • NonchaleradUppmärksamhet

Hasch

Doc. Thomas Lundqvist


THC- och ångestkurva

THC har en halveringstid på 5-6 dagar

Doc. Tomas Lundquist


Haschguiden- hjälp till självhjälpFinns att hämta bland annat på Rådgivningsbyrån i lunds hemsidawww.droginfo.com


Hanna LevinMetodstödjare Skaraborgs Kommunalförbund FoU

  • hanna.levin@skaraborg.se

  • Postadress: Box 54, 541 22 Skövde

  • Besöksadress: Kaplansgatan 16 A

  • Telefon: 0500-487209

  • Mobil: 0703-491377

  • www.skaraborg.se


ad
  • Login