-Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) -Emotionell labilitet

1. 80. RETTS - Nedstämdhet R45.2 Faktaruta psykiatri Överväg alltid om det kan finnas somatisk bakomliggande orsak. Nedstämdhet är den vanligaste sökorsaken inom psykiatrin. Den är relevant när den förekommer större delen av dagen under 2 veckor. Det är en förändring av patientens habitualtillstånd och påverkar livssituationen. Minskat intresse, lust och nöje (anhedoni) är vanligt. Skuldkänslor, irritabilitet, energilöshet, sömnsvårigheter kan förekomma. Patienter med nedstämdhet och melankoli (psykomotorisk hämning) skall prioriteras pga hög suicidrisk. Patienter med misstänkt hög suicidrisk, särskilt i kombination med missbruk, skall också prioriteras. Mycket vanligt med samsjuklighet mellan nedstämdhet och missbruk. Omfattande anamnes är viktig vid misstanke om påtaglig nedstämdhet/patient som tidigare utfört allvarligt suicidförsök/patient med bipolär sjukdom/patient med känd psykossjukdom. Suicidriskunderlaget skall utföras på alla patienter. -Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) -Emotionell labilitet -Svår ångest/oro som hämmar det vardagliga livet -Tydlig social isolering -Svårighet att känna glädje, lust, intresse -Asteni (trötthet/uttröttbarhet, irritabilitet) -Påtaglig sömnstörning -Koncentrationsvårigheter -Viktförändring (viktnedgång, viktuppgång) -Isoleringstendenser Processåtgärd: Aklotest+U-tox på alla. Använd suicidbedömnings ESS 99. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak Rekommendationer enligt RETTS Röda prover Orange prover Gula prover

2. 81. RETTS - Mani/Hypomani F30.2 Faktaruta psykiatri Överäg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Vid mani/hypomani är grundstämningen övervägande förhöjd eller expansiv. Det är en förändring från normaltillståndet och har varat minst under fyra dagar. Patienten har ökat självförtroende eller grandiositet, kroppslig rastlöshet, minskat sömnbehov, ökad pratsamhet, är lättdistraherad och okoncentrerad. Tillståndet påverkar patientens liv. Vid mani är sjukdomsbilden grav, ofta saknas sjukdomsinsikt. Tankeflykt, snabba associationer, psykotiska symptom, logorré kan förekomma. Impulsivitet är inte ovanlig. Samsjuklighet mellan mani/hypomani och missbruk är mycket vanligt förekommande. Olika former av missbruk samt abstinens således viktig differentialdiagnos. Rapid cykling innebär ≥ 4 svängningar per år av depression och hypomani/mani. Vid blandtillstånd mellan hypomani, mani och nedstämdhet, där mycket hastiga svängningar kan förekomma är det särskilt viktigt att beakta suicidrisk. -Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) -Ökad energi, upprymdhet -Emotionell labilitet -Påtaglig sömnstörning -Tankeflykt, snabbt tankeförlopp, forcerat taflöde -Grandiositet -Uttalat socialt riskfyllt beteende -Minskat sömnbehov -Pratsamhet, svårt hålla fokus -Ökat socialt beteende Processåtgärd: Alkotest+U-tox på alla. Använd suicidbedömnings ESS 99. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak Rekommendationer enligt RETTS Röda prover Orange prover Gula prover

3. 82. RETTS - Ångest F41.9 Faktaruta psykiatri Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Ångest/orostillstånd kan i hög grad begränsa funktionsnivån hos patienten. Panikattack/paniksyndrom innebär en avgränsad episod av intensiv rädsla eller obehag där några av följande vanliga symtom utvecklas hastigt och når sin kulmen inom tio minuter; Hjärtklappning, svettning, darrning eller skakning, hyperventilation, kvävningskänsla, smärta eller obehag i bröstet/magen, rädsla att mista kontrollen eller bli tokig, dödsskräck. Specifik fobi innebär avgränsad rädsla t ex för råttor, spindlar, blod osv som utlöser en panikreaktion, hålls kvar av det yttre objektet och orsakar påtagligt lidande. Social fobi; rädsla för sociala situationer, att framträda inför andra. Medför inte sällan isoleringstendenser. Missbruk/beroende (abstinens) är en vanligt förekommande differentialdiagnos. Användning av alkohol eller narkotika kan utlösa svår ångest och det är viktigt att få omfattande anamnes för att kunna utesluta drogrelaterad ångest. -Somatiska och/eller vegetativa symtom -Omfattande och/eller pågående paniksyndrom -Svår ångest/oro som hämmar det vardagliga livet -Pågående tvångstankar och/eller tvångshandlingar -Irritabilitet -Sömnstörning -Fobi som medfört ångest, oro -Agarafobi Processåtgärd: Alkotest+U-tox på all. Använd suicidbedömnings ESS 99. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak. Rekommendationer enligt RETTS Röda prover Orange prover Gula prover -

4. 83. RETTS - Sömnstörning G47.9 Faktaruta psykiatri Överväg alltid om det kan finnas somatisk bakomliggande orsak. Sömnstörning ingår ofta i andra psykiska störningar eller somatiska sjukdomar samt vid en stressfylld social situation. Hypersomni, hyposomni och parasomni är vanligt förekommande sömnrubbningar i befolkningen. Hypersomni innebär onormal sömnighet vilket visar sig i förlängd nattsömn, uttalad sömnighet dagtid, eller ett ovälkommet behov av att sova under dagtid. Symtom som skall ha varat minst en månad. Hyposomni innebär förkortad sömntid under dygnet vilket kan inkludera insomningsbesvär, orolig ytlig sömn, multipla uppvaknanden samt för tidigt uppvaknande. Parasomni innebär ett onormalt beteende eller fysiologiska händelser som inträffar under sömnen eller i övergången mellan sömn och vakenhet. Mardrömmar är en form av parasomni. Alkohol och annat missbruk vanlig orsak till sömnstörning. Omfattande anamnes är av stor vikt för att utesluta bakomliggande orsaker. -Emotionell labilitet -Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) -Overklighetskänsla -Irritabilitet -Substansbetingad sömnstörning -Påtaglig/omfattande sömnproblematik -Koncentrationssvårigheter -Mardrömmar Processåtgärd: Alkotest+U-tox på all. Använd suicidbedömnings ESS 99. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak Rekommendationer enligt RETTS Röda prover Orange prover Gula prover

5. 84. RETTS - Störd verklighetsuppfattning F23.0 Faktaruta psykiatri Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Störd verklighetsuppfattning är vanligt förekommande vid psykossjukdomar , affektiva sjukdomar och missbruk. Den kan förekomma i form av hallucinos (hörsel, syn, lukt, smak, taktil) eller vanföreställningar som kan vara bisarra. Desorganiserat tal, katatoni eller negativa symtom (egenskaper som tas ifrån personen/bortfallssymtom) kan förekomma. Förekomst av katatoni kan visa sig i motorisk orörlighet, överdriven motorisk aktivitet, besynnerliga frivilliga rörelser eller mutism (oförmåga att tala). Det är vanligt med samsjuklighet, störd verklighetsuppfattning och missbruk, som kan förvärra tillståndet. Viktigt med tydlig anamnes för att fånga upp/utesluta drogrelaterad psykos. Det kan finnas allvarliga bakomliggande somatiska, neurologiska orsaker till symtomen. Var därför uppmärksam på tecken på cerebral påverkan eller kroppslig sjukdom. -Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) -Emotionell labilitet -Hallucinationer, vanföreställningar eller formella tankestörningar -Minskad sjukdomsinsikt -Kroniska hallucinationer Processåtgärd hospitalt: Alkotest+U-tox på alla. Använd suicidbedömnings ESS 99. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak Rekommendationer enligt RETTS Röda prover Orange prover Gula prover

6. 85. RETTS - Missbruk/Beroende F10-17 Faktaruta psykiatri Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatiska ESS i kombination vid somatiska symtom. Substansmissbruk inkluderar alkohol, droger eller läkemedel. De kan påverka patientens fysiska och psykiska hälsa. Substansmissbruk kan vara ett livslångt tillstånd och patienterna kan ha flera återfall. Viktigt med uppmärksamhet på eventuell förekomst av somatiska, neurologiska skador. Anamnes på Delirium Tremens (DT) och epileptiska anfall (EP) är viktigt eftersom det är allvarliga tillstånd. Karakteristiska symtom vid DT är plockighet, vanföreställningar, stark oro, konfusionstillstånd, syn- och hörselhallucination. Även ökat blodtryck och måttlig temperaturökning är vanligt förekommande. Vid tecken på abstinens eller tidigare förekomst av DT eller EP bör också medicinering påbörjas snarast. Wernicke-Korsakoffs syndrom (bl.a förvirring, ostadig gång och dubbelseende/nystagmus) är orsakat av tiaminbrist vilket leder till degeneration av neuronerna. Detta förekommer vid tungt alkoholmissbruk. Behandling med tiamin ska påbörjas så fort som möjligt. Patient som inkommer för läkarutlåtande enligt 9 § LVM skall prioriteras enligt aktuellt psykosomatiskt tillstånd. LVM-anmälan enligt 6 § LVM skall övervägas -Desorienterat/förvirrat beteende/konfusionell -Muskelrigiditet eller opistotonus (muskelkramp där huvud,nacke o rygg böjs bakåt) -Uttalade psykotiska symtom -Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) -Psykotiska symtom -Emotionell labilitet -Abstinenssymtom -Mydriasis -Önskemål om avgiftning/abstinensbehandling hos patient med alkohol/substanspåverkan utan allvarligare symtom Processåtgärd: Alkotest+U-tox på alla. Använd suicidbedömnings ESS 99. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak. Rekommendationer enligt RETTS Röda prover Orange prover Gula prover -

7. 86. RETTS - Självskadebeteende F91.9 Faktaruta psykiatri Överväg alltid om det finns kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Självskadebeteende är ett beteende som innebär att personen avsiktligt utsätter sin kropp för skada, exempelvis genom att skära eller bränna sig själv. Orsaken till beteendet är inte alltid tydlig för den som utför handlingen. Självskadebeteenden är däremot mycket sällan försök att ta sitt liv. Den yttersta funktion skadandet fyller är att hantera övermäktiga känslor. Känslor som får beskrivas som fritt flytande ångest. Många med självskadebeteende upplever att de outhärdliga känslor de plågas av lindras, eller blir mer uthärdliga då de ersätts av kroppslig, och kanske lite mer begriplig, smärta. Självskadebeteende kan förekomma vid svår ångest och impulsivitet. Självskadebeteende är också ett vanligt symtom vid vissa personlighetsstörningar. Personer med borderline personlighetsstörning kan vid tydlig, aktuell emotionell instabilitet ha ökad risk för att tillfoga sig själv (allvarlig) kroppsskada. Påverkan av alkohol, benzodiazepiner kan öka risken för självskadebeteende eftersom de sänker impulskontrolltröskeln. Vid triagering är det av stor vikt att patienten tillfrågas om anledningen till det aktuella självskadebeteendet samt tillvägagångssätt och omfattning. Det är också viktigt med anamnes på tidigare självskadebeteende eller självdestruktiv handling. -Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) -Emotionell labilitet -Utåtagerande beteende -Färska skador -Drogpåverkad -Irritabilitet -Impulsivitet Rekommendationer enligt RETTS Röda prover Orange prover Gula prover Processåtgärd: Alkotest+U-tox på alla. Använd suicidbedömnings ESS 99. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak Rengöring, omläggning av eventuell ytlig sårskada direkt efter triage

8. Faktaruta psykiatri Överväg alltid om det kan finnas somatisk bakomliggande orsak. Anorexia nervosa (AN) och Bulimia nervosa (BN) kännetecknas av en fixering vid kroppsform och vikt, vilket ger upphov till viktfobi d.v.s. uttalad rädsla att öka i vikt även om man är underviktig. Detta resulterar i bantning/svält och/eller hetsätning med kompensatoriskt beteende. Vid anorexia nervosa ska individen ha en avsiktligt låg vikt, som är mindre eller lika med 85% av vad som anses normalt med avseende på ålder och längd vilket är BMI ≤ 17,5. Till sjukdomen hör även störd kroppsuppfattning dvs man upplever sig tjock även om man är gravt underviktig samt amenorré hos kvinnor i fertil ålder. Vid AN påverkas flera av kroppens vitala organ, vilket kommer i uttryck i en mängd olika tecken och symtom av olika allvarlighetsgrad. Bulimia nervosa kännetecknas av hetsätning med kontrollförlust dvs man äter under en begränsad tidsperiod en betydligt större mängd mat än vad som kan anses normalt och man har förlorat kontrollen, kan inte sluta äta. Man ska även ha ett kompensatoriskt beteende dvs kompensera för den stora mängd kalorier man ätit genom självrensning; kräkningar/laxeringar eller genom svält eller överdriven motion. Både anorexia nervosa och bulimia nervosa ger upphov till såväl psykiska som fysiska komplikationer samt har hög förekomst av psykiatrisk komorbiditet som depression, OCD, missbruk, social fobi, samt olika personlighetsstörningar. 87. RETTS - Ätstörning F 50 -Försämrad kognitiv funktion pga svältpåverkan -Drogpåverkad -BMI <14 -Okontrollerade kräkningar (rätt ESS ?) -Påtaglig sömnstörning, trötthetskänslor -Koncentrationssvårigheter -Behov av att bryta recidiv av AN som varat  6 mån -Hetsätning med/utan efterföljande självrensning -BMI 14-17.5 Rekommendationer enligt RETTS Röda prover Orange prover Gula prover Processåtgärd: Vikt och BMI beräkning. Använd suicidbedömnings ESS 99. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak

9. 88. RETTS - Akut stress/krisreaktion F43.0 Faktaruta psykiatri Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Akut stress/krisreaktion kan förekomma när en person har varit utsatt för en traumatisk händelse eller svår stressituation där personen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse eller serie av händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta) eller ett hot mot egen eller andras/närståendes fysiska/psykiska integritet. Personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Förekomsten av symtom brukar minska vid 24-48 timmar vid en normal stressreaktion. Ibland kan dock symtomen kvarstå längre än så. Dissociativa symtom innebär en störning av de vanligtvis integrerade funktionerna för medvetande, minne, identitet, eller perception av omgivningen. Dissociativ amnesi innebär oförmåga att minnas viktig personlig information, ofta av traumatisk eller påfrestande natur. Stupor är ett tillstånd där personen inte ger något gensvar och är orörlig och mutistisk. Mycket vanligt att ”ta till” missbruk i samband med akut stress/krisreaktion. -Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) -Emotionell labilitet -Suicidimpulser/planer/uttalade tankar/handling -Dissociativa symtom -Dissociativ amnesi -Minskad uppmärksamhet på omgivningen -Påtaglig sömnstörning -Koncentrationssvårigheter Rekommendationer enligt RETTS Processåtgärd: Alkotest+U-tox på alla. Använd suicidbedömnings ESS 99.Övervakning och andra åtgärder skall övervägas som förhindrar att patienten kan skada sig själv eller andra. LVM skall övervägas. Röda prover Orange prover Gula prover

10. 89. RETTS - Psykisk ohälsa/Sjukdom UNS F09 - Demens UNS F03 Faktaruta psykiatri Överväg alltid om det kan finnas en somatisk bakomliggande orsak. Oklar kontaktorsak kan maskera en allvarlig psykisk sjukdom. Ej heller ovanligt att alkohol/drogrelaterade tillstånd orsakar oklar symtombild. Det kan även finnas allvarlig bakomliggande somatisk/neurologisk orsak. Var därför uppmärksam på tecken på cerebral påverkan eller kroppslig sjukdom. En vanlig urinvägsinfektion kan framför allt hos äldre medföra att personenplötsligt blir förvirrad och/eller orolig och därav för sin omgivning upplevs ha ett tydligt avvikande beteende. Katatoni är ett allvarligt medicinskt tillstånd som kategoriseras av försämrad muskelspänning och störd motorik. Personen kan vara stel och mutistisk, orörlig eller vara överaktiv med upprepade stereotypa rörelser. Tillståndet kan leda till cirkulatorisk kollaps. Demenstillstånd innebär ett flertal kognitiva bortfallssymtom där försämrat minne, språkstörning, nedsatt motorisk förmåga och desorientering ofta kan ingå i bilden. Vid tilltagande/akut försämring uppvisar en person med demens ett för omgivningen tydligt avvikande beteende. Okomplicerad demens, dvs demens utan tydligt dominerande drag såsom konfusion, vanföreställningar, depressiv förstämning, är vanligt förekommande. -Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) -Emotionell labilitet -Apati -Misstänkt LM-biverkan -För omgivningen tydligt avvikande beteende, nedsatt omdöme och insikt Rekommendationer enligt RETTS Röda prover Orange prover Gula prover Processåtgärd: Alkotest+U-tox på alla. Använd suicidbedömnings ESS99. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak.

11. 90. RETTS - Ej akut problematik (Sökanden på psykiatrisk mottagning som kan hänvisas vidare till annan/rätt vårdnivå) Faktaruta psykiatri Överväg alltid att det kan finnas en somatisk bakomliggande orsak. Patienter som inkommer till en psykiatrisk akutmottagning utgör en heterogen patientgrupp där det kan vara svårt att bedöma det aktuella vårdbehovet. Därför kommer alla sökanden att genomgå triagebedömning. Vid hänvisning av patient till primärvård, annan akutmottagning eller ordinarie öppenvård så SKALL tillräckligt beslutsunderlag finnas till grund för bedömningen. Patienten har rätt att träffa jourläkare men skall ges tydlig information avseende bedömning som förväntad väntetid till läkare. Äldre patienter har en ökad risk för komplikationer, biverkningar och kan ha svårt att redogöra för symtombilden. Detta medför att åldern är en faktor att ta hänsyn till om patienten skall hänvisas till annan vårdgivare eller inte. PATIENT SOM INTE UPPFYLLER TYDLIGA KRITERIER FÖR ATT BLI BEDÖMD AV AKUTMOTTAGNINGENS LÄKARE – VÄNTETID UTIFRÅN SÖKANDESITUATION -Opåverkad ABCDE (vitalparametrar tagna) -Opåverkat allmäntillstånd -Önskemål om recept -Önskemål om läkemedel -Önskemål om intyg -Önskemål om samtalsstöd som inte uppfyller kriterier för psykiatrisk akutvård -Önskemål om samtalsstöd samtidigt som den sökande har tillgång till psykiatrisk öppenvård. -Enbart social problematik Rekommendationer enligt RETTS Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan, missbruk Processåtgärd: Vid behov ge den sökande hjälp/stöd att få kontakt med sin psykiatriska öppenvård. Vid behov informera den sökande om primärvård/vårdcentral att vända sig till Vid uppenbar social problematik hänvisa sökanden till rätt instans

12. 99. RETTS - Suicidbedömning AU118 Faktaruta psykiatri Impulsiva patienter kan göra allvarliga suicidförsök trots att de inte har medvetna dödsönskningar/suicidtankar. Patienter med antisociala/manipulativa personlighetsdrag kan uttala hot om suicid i syfte att få sina krav uppfyllda, i dessa fall är ej suicidstegen tillämplig Statistiska riskfaktorer Psykisk sjukdom och dess svårighetsgrad/fas/samsjuklighet Missbruk/beroende Hög ångestnivå/tankestörning/psykotiskt tänkande oavsett grundsjukdom Tidigare suicidförsök Tidigare eller aktuell aggressivitet, impulsivitet Somatisk sjukdom Ensamboende utan relationer Reaktion på akuta livshändelser/separation/dödsfall/kränkning Finns självmordsredskap tillgängligt Ålder (<19 eller >45) Kön (man) Akut utlösande faktorer Akut påverkad/abstinens eller nyligen tagit överdos Sömnstörning Svår fysisk smärta Kränkning/skam (självaktningsproblem) Förlust/hot om förlust Utskrivning från psykiatrisk vård Återgång i arbete/arbetslöshet ”Smittorisk” när det nyligen skett suicid i nära omgivning Även inskrivning till psykiatrisk vård kan utlösa suicidhandling Skyddande faktorer Personell resurs t.ex. god problemlösningsförmåga, god samtalskontakt Nätverkets resurs, anhöriga, vänner, tillhörighet -Suicidala avsikter eller planer (avskedsberv, testamente etc) -Tidigare suicidförsök -Livsledan -Dödsönskan -Ej tidigare suicidförsök -Suicidal kommunikation Rekommendationer enligt RETTS Röda prover Orange prover Gula prover Processåtgärd pre- och hospitalt: Alkotest+U-tox på alla. Patienter som nyligen gjort suicidförsök eller uttalat allvarliga suicidala tankar eller planer bör övervakas i väntan på suicidbedömning av läkare. Åtgärder skall övervägas som förhindrar att patienten kan skada sig själv eller andra.

13. 100. RETTS - Organisk katatoni F 06.1 -Hypertermi -Dehydrering -Mutism eller stupor Faktaruta psykiatri Katatoni är ett ovanligt men allvarligt sjukdomstillstånd som kan uppkomma vid schitzofreni, affektiva tillstånd,toxiska tillstånd (SSRI, neuroleptika) och somatisk sjukdom. De vanligaste symtomen och tecken är de som snages i röd och orange box. Tillståndet är livshotande och behandling av dehydrering och hypertermi är viktigt tidigt i förloppet. -Konfusion -Muskelrigiditet -Vaxliknande böjlighet -Automatisk lydnad -Stereotypier (enkla upprepade rörelser) -Ekolali (upprepning av andra ord) -Ekopraxi (immitation andras rörelser) Rekommendationer enligt RETTS Processåtgärd pre- och hospitalt: Motverka dehydrering och hypertermi. Patienten skall fullmonitoreras Röda prover+EKG Orange prover