1 / 30

Migration, arbete och hälsa Bo Johansson Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Migration, arbete och hälsa Bo Johansson Arbets- och miljömedicin, Uppsala. Vilka talar vi om?. ~ 120 miljoner lever och arbetar utanför sitt födelseland (ILO) ~ 30 miljoner av dessa arbetar i Europa (Eurostat)

mohawk
Download Presentation

Migration, arbete och hälsa Bo Johansson Arbets- och miljömedicin, Uppsala

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Migration, arbete och hälsa Bo Johansson Arbets- och miljömedicin, Uppsala

  2. Vilka talar vi om? ~ 120 miljoner lever och arbetar utanför sitt födelseland (ILO) ~ 30 miljoner av dessa arbetar i Europa (Eurostat) ~ 759 000 utrikes födda arbetar i Sverige, 18 % av den dokumenterade arbetskraften (AKU, andra kvartalet 2013)

  3. FN-konvention FNs internationella konvention om skydd av rättigheterna för alla migrerande arbetare och medlemmar av deras familjer (1990/2003) • Den mänskliga rättigheten till arbete och lön som bidrar till en tillfredsställande levnadsstandard • Lika lön för lika arbete • Rätt till den sjukvård som är av nöden för att bevara sitt liv eller för att undvika irreparabel skada för deras hälsa • Trygga arbetsförhållanden och en ren och säker arbetsmiljö + 19 ILO-konventioner

  4. Kunskapsmässigt utgångsläge

  5. Vad vet vi om migrantarbetare – generellt/internationellt? Slutsatser från internationella litteratur om migrantarbetare, • de löper överallt en ökad risk för arbetsrelaterade sjukdomar, skador och dödsfall • de flesta är fattiga • deras tillgång till hälso- och sjukvård och sjukersättning, är mycket bristfällig • de arbetar oftast inom högrisksektorer, men även inom dessa sektorer är sjukdomsfall och skador vanligare bland migrantarbetare än bland infödda • de och deras familjer är en sårbar grupp med ökad risk för stress, psykisk sjukdom och diskriminering, i synnerhet kvinnor, barn och nyanlända • det finns alltför lite forskning. www.av.se/Aktuellt/kunskapsoversikt/migration/

  6. Kunskapsläget - Europa/EU Fyra översiktsstudier: SALTSA x 2 (2001), Dublin Foundation (2007), EU-OSHA(2007) • Få studier gör distinktioner mellan olika kategorier av invandrare • Nästan inga studier innehåller ålder, kön, tid i landet eller socioekonomiska variabler • Nationalitet eller etnicitet registreras inte inom hälso- och sjukvården (utom i Holland, England, Italien och Sverige) • Nästan ingen forskning från Östeuropa • Gamla studier • Arbetsvillkoren för odokumenterade invandrare kräver större uppmärksamhet

  7. EU om migration, arbete, hälsa …despite experiencing relatively good health on arrival, the health of migrant workers is affected and they suffer higher rates of work related accidents, a poorer self-reported state of health, and worse indicators of physical, mental and social health. Further research is needed throughout Europe to learn more about the occupational health of migrant workers… Migration and Health in the European Union European Observatory on Health Systems and Policies Series, 2011

  8. Blekinge 2011

  9. Vad vet vi – migrantarbete Sverige Etniskt segregerad arbetsmarknad – hög andel utlandsfödda inom städbranschen, textil- och fordons-industri, hotell- och restaurangnäring, trädgård och jordbruk samt inom vård och omsorg. Överrepresenterade inom låglöneyrken och har a-typiska anställningskontrakt och korttidsanställningar oftare än infödda svenskar. Ofta dålig matchning mellan utbildning och arbete. Socio-ekonomisk status går i arv Många framgångsrika immigranter.

  10. Sverige, arbetsvillkor - några exempel Integration till svensk välfärd? Hjerm, 2002 • Utlandsfödda mer utsatta för buller och övrig negativ fysisk arbetsmiljö än svenskfödda. • Utlandsfödda har sämre psykosocial arbetsmiljö än svenskar – enformigt arbete, stress.

  11. Sverige, arbetsvillkor - några exempel Födelselandets betydelse, Statens folkhälsoinstitut, 2002. Registerdata o tidigare studier. 12 grupper, geografiskt ursprung + svensk kontrollgrupp • Samtliga grupper ansåg sig ha ett mer bundet, ofritt och enformigt arbete än den svenska gruppen. Utrikesfödd och sjukskriven – en framtid med förhinder Ossowicki, 2005. Intervjuundersökning 3160 sjukskrivna • Födda utanför Norden har i högre grad besvär i rörelse- organen och rapporterar sämre psykosocial arbetsmiljö. • Utrikesfödda är i högre grad än svenskfödda sjukskrivna pga arbetsrelaterade besvär.

  12. Sammanfattning, arbete Forskningen visar att utlandsfödda i arbetslivet • är överrepresenterade inom högrisksektorer och -yrken oavsett utbildning och andra kvalifikationer • inom likvärdiga yrken utför de farligaste uppgifterna • med identiska uppgifter som infödda även kan påverkas av ekonomiska, sociala och kulturella faktorer som gör dem mer exponerade för arbetsrelaterade risker • oftare har otrygga anställningar och bristande kunskap om rådande arbetslagstiftning • har låg facklig organisationsgrad. Men…. skillnader mellan grupper, kön, tid…

  13. Vad vet vi – hälsa internationellt Forskningen visar att invandrare i arbetslivet • generellt har sämre hälsa • förlorar fler arbetsdagar p.g.a. dålig hälsa eller arbetsskador • uppvisar längre rehabilitering och högre grad av sjukhusvård • drabbas av fler arbetsrelaterade olyckor, skador och dödsfall. Men…. skillnader mellan grupper, kön, tid…

  14. Vad vet vi – utlandsföddas hälsa i Sverige • Utlandsfödda har generellt sämre hälsa än svenskfödda • Stor skillnad mellan grupper • Finländare öst- och sydeuropéer sämre hälsa än invandrare från andra västländer • Överrisk för cancer, hjärt- kärlsjukdom, psykiatrisk diagnos bland finländare, polacker, turkar, iranier och bosnier • Underrisk för vissa diagnoser för vissa grupper – latinamerikaner för hjärt- och kärlsjukdomar, afrikanska o asiatiska män för psykiska problem • Förekomst av diskriminering på arbetsmarknaden, men ringa kunskap om samband diskriminering - hälsa

  15. Vad orsakar ohälsa? Merparten av studier och rapporter indikerar att livsvillkoren efter migrationen är den främsta orsaken till negativ hälsoutveckling bland invandrare i Sverige. (Ex. Klinthäll, 2008, Statens folkhälsoinstitut, 2002)

  16. Vilka kunskapsluckor finns? • Vilka, var, hur, varför…? • Avsaknad av flerdisciplinära studier • Orsakssamband mellan arbete/arbetsmiljö, hälsa, livsstil… • Longitudinella perspektiv • Nyttjande av öppenvård • Arbetsolyckor, arbetssjukdom och dödsfall • Varför har vissa grupper bättre hälsa än majoritetsbefolkningen?

  17. Work and health among native and foreign-born residents in Sweden 1990-2008:a register-based study on hospitalization due to common potentially work-related disorders, disability pension and mortality Bo Johansson, Magnus Helgesson, Ola Leijon, Per Lindberg, Ingvar Lundberg, Tobias Nordqvist and Eva Vingård Occupational and Environmental Medicine Uppsala University, Sweden www.biomedcentral.com/1471-2458/12/845

  18. Syften • Att undersöka om utlandsföddas hälsostatus skiljer sig från infödda svenskars, mätt som sjukhusvistelse till följd av lung-, hjärt- o kärl-, psykiatriska eller muskuloskeletala besvär. • Att undersöka om utlandsföddas hälsostatus varierar i förhållande till kön, geografiskt ursprung och position på arbetsmarknaden.

  19. Raison d’être • Utlandsfödda är en stor (och sannolikt ökande) grupp på svensk arbetsmarknad. • Det finns ytterst lite forskning om sambanden mellan migration, hälsa och arbete som kan stödja politiskt beslutade och andra interventioner. • Såväl den allmänna som den politiska debatten är infekterad, bland annat pga bristande kunskapsunderlag.

  20. Studerade utfall • Lungsjukdom • Muskuloskeletala besvär • Hjärt- och kärlsjukdom • Psykiatriska besvär • Förtidspension • Död

  21. Studiepopulation • Den studerade populationen var alla utlandsfödda som invandrat sedan 1960 och som 1990 var mellan 28 och 47 år, totalt 312 349 utlandsfödda med ursprung i • Nordiska länder 41% • EU 15 + USA, Oceanien 13% • Östeuropa 21% • Utanför Europa 25% och 926 805 infödda svenskar

  22. Registerdata, källor • Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknads-studier (LISA), SCB • Slutenvårdsregistret, Socialstyrelsen • Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Alla utfall är justerade för ålder, utbildnings-nivå, inkomst och år sedan första invandring.

  23. Position på arbetsmarknaden 1990

  24. Resultat – sjukhusvård • Den totala migrantkohorten hade högre risker för alla undersökta diagnoser jämfört med infödda svenskar. • De ökade riskerna förklarades nästan helt av de nordiska invandrarna. • Nästan alla övriga grupper hade lika eller lägre risker för alla diagnoser jämfört med infödda svenskar.

  25. Resultat - dödlighet • Inom den nordiska gruppen hade män högre risk än infödda svenskar, medan kvinnor hade samma risk. • Alla övriga grupper (utom östeuropeiska män) hade lägre än infödda svenskar (OR 0,4-0,9)

  26. Resultat – förtidspension • Alla grupper visade ökad risk för förtidspension (OR 1,3-2,7) än infödda svenskar. Högst risk för östeuropeer, följda av icke-europeer.

  27. Resultat –position på arbetsmarknaden • Tjänstemän/arbetare - inga tydliga riskmönster mellan och inom geografiska grupper eller mellan könen. • Påtagligt lägrerisker för grupper utanförarbetsmarknaden, d.v.s. ”arbetslösa” and ”övriga”, för alla undersökta diagnoser, dödlighet och förtidspension, jämfört med aktiva utlandsfödda.

  28. Slutsatser • Utlandsfödda från alla regioner, förutom de nordiska länderna, hade lägre risker för hospitalisering och död. • Alla grupper uppvisade högre risk för förtidspension än infödda svenskar. • Position på arbetsmarknaden har mindre betydelse för hälsan än geografiskt ursprung. • Lägst risk för alla undersökta utfall hittades hos grupperna utanför arbetsmarknaden.

  29. Identifierade kunskapsbehov • Vilka nordiska invandrare löper störst risk för arbetsrelaterad ohälsa? • Betydelsen av tid i landet - ”the healthy migrant effect”. • De låga risktalen för grupper utanför arbetsmarknaden • Diskrepansen mellan relativt god hälsostatus och hög risk för förtidspension bland utlandsfödda.

  30. ”Migrant workers are an asset to every country where they bring their labour. Let us give them the dignity they deserve as human beings, and the respect they deserve as workers.” Juan Somavia, Tidigare Generaldirektör, ILO

More Related