Biståndshandläggarnas roll, uppdrag, förutsättningar och möjligheter eller ”att ta makten och ansvaret för sin utredning

1. Biståndshandläggarnas roll, uppdrag, förutsättningar och möjligheter eller ”att ta makten och ansvaret för sin utredning” Eva Rönnbäck Fil dr i socialt arbete FoU Västernorrland

2. ”Värdig ålderdom utan bistånds-handläggare” • Det behövs en förbättrad biståndshandläggning” • Ursprungstanken var att ha en person som både kan avgöra behovet av hjälp hos den enskilde och vara den enskildes företrädare. Det motivet är helt borta i dag när man i princip är kommunens förlängda arm för att hålla budget” • …de äldre petas in i de boxar som stämmer med kommunens resurser”

3. Upplägg • Uppdrag – hur ser förutsättningarna och uppdraget ut? • Handlingsutrymmet – det formella och det faktiska? • Hur kan den professionella yrkesrollen utvecklas och vad krävs?

5. Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag med inslag av rättigheter och skyldigheter

7. Lagstiftningens komplexitet • Ramlag - Stor handlingsfrihet • Litet stöd från statliga råd och anvisningar, litet stöd i rättspraxis, få lokala stöd kring skälig levnadsnivå (jmf ifo) • Fri från resurser • Målrationell beslutsargumentation • Dubbla rättssäkerhetsmål

8. En målrationell beslutsmodell • Målrationell – normrationell • Mål, medel och konsekvenser det centrala • Individen och individens behov avgörande • Stor handlingsfrihet, omdöme

9. Målen … • Främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. • Vägledande principer; helhetssyn, frivillighet, självbestämmande, integritet, normalisering, kontinuitet, flexibilitet samt närhet. • Varje människa oavsett ålder skall betraktas som en unik individ med en egen individuell livshistoria, med en egen uppfattning om rätt att bestämma hur hon vill leva sitt liv.

10. Skillnader mellan norm- och målrationalitet

11. Rätten till bistånd • Rättighet som bygger på en målrationell beslutsargumentation • Handläggningen är myndighetsutövning som styrs av normrationella förvaltningsprocessregler

12. Processuella regler • Socialtjänstlag och förvaltningslag • Garant för rättssäkerhet- motvikt till ramlagen • Formell rättssäkerhet – FL • Materiell rättssäkerhet - SoL • Formella regler och föreskrifter

13. Rättskällor • Lag – RiksdagenFörordning – RegeringenFöreskrift – myndighet • Förarbeten – propositioner, utskottsbetänkandePrejudikat/rättspraxis – domstolar • Allmänna rådJO

14. Lagstiftningen • Ger ett stort formellt handlingsutrymme • Begränsat stöd vid bedömningen • Kräver en expertkunskap • Biståndshandläggningen både mål- och normrationell

16. Rollen som gräsrotsbyråkrat • Direktkontakt med medborgarna • Stor handlingsfrihet

17. Offentlig tjänsteman • Offentliga etos- demokrativärd och ekonomivärden • Olika roller och lojaliteter • Autonomi – handlingsfrihet och handlingsförmåga

18. Ämbetsmannens olika roller/relationer(Lennart Lundquist)

19. Handlingsutrymme

21. Att konstruera en klient • Två huvudsakliga moment;- standardisering (reducera de uppgifter som faller utanför organisationens specialiseringsgrad)- kategorisering (de standardiserade uppgifterna matchas mot organisationen gränser)

22. Organisationens behov av att konstruera en klient • Tidsaspekten • Specialiseringsgraden • Utbudet av tjänster • Äldreomsorgens institutionella ordning

23. Organisatoriska förutsättningar • Organiseringen • Handledning och stöd • Lokaler och placering • Antal ärenden

25. Omgivningens krav och förväntningar inom äldreomsorgen • Många kräver snabba beslut • Finns en väl inarbetad bild av vad man kan få- vill veta vad man kan få • Krav på en professionell handläggning

26. De professionella kraven – förväntningar på ”expertrollen” i utredningarna • Individen och individens behov i fokus • Kartläggning av individens livssituation/livsområden i relation till sin omgivning (ICF) • Helhetssyn • Att beskriva behov som funktionella nyttor • Professionell analys och bedömning • Behov och livssituation styrande för val av insats

27. Sammanfattning • En komplex lagstiftning som ger stor handlingsfrihet men lite stöd • Expertkunskaper – hög grad av professionellt kunnande • Okunskap i omgivningen kring ert uppdrag och roll • Olika förväntningar – ibland motstridiga

28. Hur ser det ut i praktiken? • Begränsat med tid –akutinriktat och forcerat • Insatser och resurser styrande • Behovsbegreppet svårt - behov som en insats • Informella och lokala normer blir en förutsättning för att hantera arbetet • Det faktiska handlingsutrymmet mer begränsat än det föreskrivna

29. Handlingsmönstret

30. Konstruktionen av en hjälptagare

31. Konsekvenser • Handläggningsprocessen syfte och trovärdighet ifrågasätts • Risk för att den professionella processen blir betraktad enbart som administrativ rutin • Svårt att uppfylla lagstiftningens mål

32. Vad krävs för en förändring… • Reflektion kring biståndshandläggarnas roll, makt och uppdrag • Mer fokus på utredningarna där socialtjänstlagens mål och intentioner blir synliga – ökad professionalitet • Ökade kunskaper i organisationen kring biståndshandläggningens betydelse • En förståelse för att bra utredningar kräver tid och…

33. Diskussionsfrågor kring roll och uppdrag • Hur ser ert faktiska handlingsutrymme ut? • Finns det en skillnad mellan det formella/föreskrivna handlingsutrymmet och det faktiska? • Vilket stöd har ni i bedömningen (riktlinjer, ärendehandledning mm)? • Vilken legitimitet har jag i min kommun?

34. …Att våga ta makten över utredningen!

35. Utveckling av den individuella biståndsutredningen Ett projekt vid FoU Västernorrland

36. Start hösten 2005 – (kompetensstegen) • Biståndshandläggare från Sundsvall, Örnsköldsvik, Kramfors, Sollefteå, Härnösand och Ånge • Gemensamt utbildnings och utvecklingsprojekt

37. Utvecklingsprocessen • Utbildning och reflektion (7 heldagar) • Test av kartläggnings- och bedömningsinstrument (IMS) • Utveckling av ett eget kartläggningsinstrument (arbetsgrupp + info till alla) • Testperiod dec 06 – feb 07 – Utvärderas • Ny kollegiegranskning hösten 2007

38. Vad har projektet bidragit med • Handläggare som känner sig trygga och professionella i sin yrkesroll? • Bättre utredningar? • Ett stöd i kartläggningen har utvecklats!”Konsten att se en hel människa. Kartläggning av behov i den dagliga livsföringen” • Gemensam dokumentationsmall

39. Frågor inför arbetet med att utveckla kartläggningsstödet • Vilka uppgifter samlar vi in och varför? • Vilka uppgifter samlar vi inte in och varför? • Behöver vi bli enhetligare i kartläggningen? • Hur ser vår analys och bedömning ut?

40. KARTLÄGGNINGSINSTRUMENTET • Handledning – om förhållningssättet och intervjuteknik • Intervjuguide – hjälpmedlet. Den enskildes beskrivning av ett antal livsområden (självskattning) • Biståndshandläggarens val hur instrumentet används!

41. Utgångspunkter • Socialtjänstlagen • Socialt synsätt som utgår från ett salutogent perspektiv, KASAM och ICF • Olika föreställningar om behov • Hjälpmedel inte ett mätverktyg!

42. Ett socialt synsätt • Individen i relation till omgivningen. ICF som hjälp för att förstå kropp, individ och samhälle. • Hela människan i förhållandet till sin omgivning.

43. Biologisk Kropp – funktioner, skador, sjukdomar, ålder, styrkor osv. Social ”Var och en är ingen – någon är man bara med andra. Psykologisk Person, intellekt, socialt, hur man blivit den man är. Kulturell Nedärvda idéer, ideal, värderingar och attityder. Hur de yttrar sig. En hel människa

44. Olika föreställningar om behov • Maslows behovstrappa och rangordning av behov • Antonovskys KASAM – känsla av sammanhang (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet) • Sociala resp medicinska behov • Olika sätt att uttrycka behov

45. Sociala tjänster – behov beskrivs i form insatser och aktiviteter, t.ex. städning, inköp, ledsagning, matdistribution osv. Funktionella nyttor – vilken nytta som blir konsekvensen av en tjänst. Behov av att ta sig till affären för att handla mat. Hur kan vi tillgodose detta behov. Bakomliggande nyttor/värden – att leva och bo självständigt, meningsfullhet, trygghet

46. Salutogent synsätt • Identifiera friskfaktorer • För lite av det goda. • Hälsofrämjande faktorer • WHO – fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. • Omvärldsfaktorer • Familj, stödjande vuxna, nätverk, göra meningsfulla och betydelsefulla saker.

47. Patogent synsätt • Individen ur ett sjukdoms/skadeperspektiv. • Hälsa som frånvaro av sjukdom/skada. • Fokus på att minimera brister. Kan inte till kan. • Målen formuleras utifrån ett funktionsperspektiv. • För mycket av det onda.

48. Intervjuarguiden • Självskattning av olika livs/behovsområden • Fokus på behoven och inte på insatserna • Även de behov/livsområden som fungerar bra framgår • Ett stöd att formulera mål – DÅ – NU - SEDAN .

50. Bostad/Hushåll Närmiljö - omgivning Mat Personlig hygien/Klädsel Aktiviteter/Intressen, vanor, traditioner Hälsa – fysisk/psykisk/kognitiv Rörelse/förflyttning Trygghet Säkerhet Kommunicera Socialt nätverk Närstående/familj Ek/adm Eget fokus Livsområden som kartläggs