Den teoretiska bakgrunden till
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 65

Thomas Lundqvist, leg. Psykolog & Docent PowerPoint PPT Presentation


  • 175 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Den teoretiska bakgrunden till Haschavvänjningsprogrammet (HAP) – en metod för behandling av cannabismissbruk. Thomas Lundqvist och Dan Ericsson. 1984-2009. Thomas Lundqvist, leg. Psykolog & Docent. Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor, Lund 1972-2009 April 2009.

Download Presentation

Thomas Lundqvist, leg. Psykolog & Docent

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Thomas lundqvist leg psykolog docent

Den teoretiska bakgrunden till

Haschavvänjningsprogrammet (HAP) – en metod för behandling av cannabismissbruk.

Thomas Lundqvist och Dan Ericsson

1984-2009

Thomas Lundqvist,

leg. Psykolog & Docent

Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor, Lund 1972-2009

April 2009


Thomas lundqvist leg psykolog docent

Psychosocial treatment of cannabis disorders:a review of 13

studies.

2006

Author year Country experiment-controll N evidence

In the studies 1-5 only a minority (20 -40 %) of the clients

achieve a complete abstinent condition during the period of treatment.

However, they display a significant reduction in cannabis use

and cannabis related problems.


Thomas lundqvist leg psykolog docent

  • Behandlingsprogram bör vara baserade på

  • Kognitiv-beteendeorienterad teknik,

  • Kognitiv-edukativ teknik

  • Motivational Interviewing teknik,

  • eller en kombination av några av dessa.


Thomas lundqvist leg psykolog docent

  • Sådana program bör vidare baseras på följande:

  • en flexibilitet i utbud för att ha något att erbjuda patienter av olika ålder

  • (Dennis 2003; evidensgrad 2)

  • behandlingsmodell av typ kort intervention, då detta är visat effektivt

  • för att reducera cannabisrelaterade problem hos dem

  • med lägst svårighetsgrad av missbruk (Babor, 2003; evidensgrad 2).


Thomas lundqvist leg psykolog docent

  • behandlingsmodell av mer omfattande slag,

  • vilket fungerar bättre för patienter med högre svårighetsgrad av

  • missbruk; minst 14 sessioner över en 4-månadersperiod

  • med uppföljningssessioner, mer frekvent under inledningsfasen

  • av terapin (Stephens, 2000; evidensgrad 2)

  • det är av betydelse att identifiera även subtila försämringar

  • av kognitiva funktioner eftersom dessa påverkar behandlingsresultatet,

  • och metoder för att åstadkomma förbättring bör

  • integreras i behandlingsmodellen (Lundqvist, 1995; evidensgrad 3).


Thomas lundqvist leg psykolog docent

  • fokus på omedelbar avhållsamhet, i praktiken innebärande att

  • möjlighet bör finnas att få urinprov (Copeland, 2001; evidensgrad 2)

  • sessioner för familjemedlemmar och andra betydelsefulla närstående

  • (Azrin, 1994, Joanning, 1992, Hengeler, 1991, Lewis 1990,

  • Szapocznik, 1988; evidensgrad 3)

  • kännedom om att långvarig försämring av kognitiva funktioner

    påverkar såväl presterande när det gäller komplexa uppgifter

    som inlärningsförmåga; återvinnande av flexibilitet är ett viktigt

    behandlings mål (Stephens, 2000; evidensgrad 2)


Thomas lundqvist leg psykolog docent

  • fokus på användandet / missbruket i sig själv samtidigt med

  • hjälpåtgärder inriktade mot drogrelaterade kompetensbrister

  • (Dennis, 2003; evidensgrad 2).

  • behandlingen bör innefatta kritisk undersökning av drogrelaterat

  • episodiskt minne (med syfte att skapa en bas för självkännedom)

  • (Lundqvist, 1995; evidensgrad 3)


Thomas lundqvist leg psykolog docent

  • strategier för att stärka självkänsla som ej baseras på drogrelaterat

  • episodiskt minne (Budney, 2000; evidensgrad 2).

  • en uppsättning adekvata frågor eller förslag till temata för att

  • åstadkomma adekvat fokus; effektiviteten av ett visst stimulus är

  • avhängigt av dess associativa styrka och relevans

  • (Lundqvist, 1995; evidensgrad 3).


Thomas lundqvist leg psykolog docent

En Guide

för Dig som vill sluta med

Hasch och Marijuana

Rådgivningsbyrån

i

narkotikafrågor

Lund


Thomas lundqvist leg psykolog docent

Haschguide på olika språk

· En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana   (pdf)· En Guide for dig som vil ud af hashmisbrug   (html)· En guide for DEG som vil slutte med hasj   (pdf)· OPAS Sinulle, joka haluat lopettaa kannabiksen käytön   (pdf)· A guide to quitting Marijuana and Hashish   (pdf)· Ein Guide für die, die nach einem Ausweg aus dem Haschischmißbrauch suchen   (pdf)· Un guide pour arrêter la consommation de Marijuana et de Hachisch   (pdf)· EEN GIDS voor Wie wil stoppen met Hasj en Marihuana   (pdf)· FUNA GUÍA PARA SALIR DE LA MARIHUANA Y EL HACH   (html)


Thomas lundqvist leg psykolog docent

  • Innehåll:

  • Om cannabis

  • Hur påverkar cannabis mig?

  • Varför röker jag cannabis?

  • Testa ditt sätt att tänka som cannabisrökare

  • Vad händer när jag slutar?

  • Hur förblir jag drogfri?


  • Thomas lundqvist leg psykolog docent

    www.droginfo.com


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Behandlingsprogrammet bygger på antagandet att kroniska

    cannabismissbrukare i mer eller mindre utsträckning:

    • uppvisar en språklig försämring, i huvudsak att hitta ord som

    • stämmer med det som man vill beskriva.

    • tänker konkret, dvs. har svårt att förstå abstrakta resonemang.

    • har svårigheter att dra korrekta slutsatser (exekutiv funktion)

    • om sitt eget beteende i förhållande till förväntningar.

    • har svårt att ha adekvat fokus i uppmärksamheten.

    • har försämrad temporal integration, dvs. försämrad arbetsminnesfunktion.

    • utvecklar ett drogrelaterat episodiskt minne (minne för självkännedom)

    • eftersom cannabis förstärker känsloupplevelser av ett objekt

    • eller skeenden (subjektiv perception)

    • utvecklar en avskärmning i förhållande till sin känsla av att leva

    • i ett sammanhang och därmed en strävan mot hälsa och

    • adekvat orientering till livet.


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    • har en försämrad förmåga att strukturera sin inre och yttre värld.

    • tenderar till att hålla kvar vid en strategi och har svårighet

    • att ändra strategin när situationen förändras.

    • uppvisar en försämrad exekutiv funktion, dvs. sekvensering, strukturering,

    • uppmärksamhet, impulskontroll, mental flexibilitet, övervakning/korrektion.

    • Förutom ovanstående punkter tar metoden hänsyn till

    • cannabinoidernas påverkan och elimination

    • samt fasindelningen under abstinensperioden.

    • Cannabinoiderna (psykoaktiva substanserna) kan påverka både

    • vid den kognitiva inputprocessen,

    • vid den kognitiva outputprocessen


    Exekutiva funktioner

    Exekutiva funktioner

    • Uppmärksamhet

    • Impulskontroll

    • Mental flexibilitet

    Vikarierande Frontallob

    • Strukturering

    • Sekvensering


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Cannabis påverkar

    1. input processen (Hippocampus)

    (förmågan att ta in information), vilken skapar en störning av

    • koncentrationen,

    • uppmärksamheten,

    • förmågan att lagra och

    • att bearbeta ny information.


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    2. outputprocessen

    (förmågan att producera ett resultat av informationsbearbetningen)

    med bl.a. följande försämringar som följd

    • förmågan att hantera komplex information,

    • oförmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv,

    • ej vara benägen att tolka andras motiv och åsikter,

    • nästan ingen självkritik, känslomässig ytlighet.


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Behandlings­tekniken involverar en kognitiv edukativ teknik

    som kompenserar för klientens kvalitativa försämring av de

    kognitiva funktionerna.

    Den hjälper individen med att lägga märke till förändringar,

    fundera på de olika fasernas skiftningar och

    att underlätta igenkänning.

    Krav på behandlaren

    • Behandlaren måste ha god kunskap om cannabis och dess verkningar,

    • formulera sig konkret och enkelt

    • omvandla abstrakta formuleringar till bilder eller bildliknelser

    • ta på sig rollen som ledande auktoritet


    Behandlarens arbetsredskap

    Behandlarens arbetsredskap

    Abstrakta formuleringar omvandlas

    till bilder och bildliknelser

    Språket:

    Att förutsäga vad som kommer

    att hända under avtändningen

    Prognostisering

    Repetition:Att vid varje session upprepa de specifika

    ämnena för steget


    Partitur

    Lundqvist & Ericssons modell för behandling av

    cannabisberoende är ett

    Partitur

    som per definition är en grundstruktur avsedd att

    tolkas, improviseras eller fullbordas av någon annan än upphovsmannen.

    Det förutsätter bokstavligen medskapande.


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    THC

    Behandling av cannabismissbruk

    100

    %

    • Original modellen > 24 år

    • Manualbaserad modell, 17-24 år,

    • > sex månader regelbundet missbruk

    Introduktion

    • Kort version < 17 år eller < 6 mån

    • Haschsamtal

    • Guiden

    Fas 1

    Medicinskt fokus

    Alla fem varianterna bygger på de tre faserna

    50 %

    Motivations-samtal

    Fas 3

    Socialt fokus

    Fas 2

    Psykologiskt

    fokus

    Förlängning

    Ångest

    känslor

    Teman och frågor

    Teman och frågor

    Teman och frågor

    Veckor

    1

    2

    3

    4

    5

    6


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Från Helena Gustavsson i Göteborg

    Hur lockar vi in och vidmakthåller ungdomar i HAP?

    • Initiala kontakten

    • Visa förståelse och respekt

    • Försök att väcka hopp om förändring

    • Initiala förändringar i lagom dos

    • Målet - väcka mod och nyfikenhet på förändring

    • Kunskap

    • Vi måste ha god kunskap om hasch (mer än ungdomarna)

    • God beredskap inför träffarna (förbered med teamet)

    • Teori varvat med färdighetsträning (träna, läs, träna, läsa)

    • Kunskap och klinisk skicklighet skapar respekt och trygghet

    • Visa alltid respekt för ungdomarnas egna erfarenhet

    • Undvik alla pekpinnar och beskäftighet


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    • Känsla

    • Följ med - men behåll strukturen

    • Strukturen, steg för steg, viktig för att hantera abstinensen

    • För några, i slutet av programmet, ökad förståelse om det egna livet

    • Kontroll

    • Vi tar ansvar för strukturen

    • Fyll tiden - förberedelsen och material (oro hos ungdomar - ”vad skall jag prata om”)

    • Kreativitet

    • Var aktiv och agera i rummet

    • Illustrera med exempel för att öka själreflektionen

    • Kön

    • Pojkar ställer högre krav på aktivitet hos oss

    • Pojkarna trivs med strukturen och konkreta uppgifter


    Haschsamtal

    Haschsamtal

    Session 1; Kunskap om cannabis som preparat

    och hur det påverkar tankefunktionen.

    Session 2; Psykologisk inriktning, hur cannabis påverkar känslor

    Session 3; Social inriktning, hur påverkar cannabis

    den sociala situationen


    Kortprogramsversion av hap

    Kortprogramsversion av HAP

    Infosamtal


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Träff 1

    1:1 THC-kurvan

    1:2 Akut- och kroniskt rus

    1:3 Kognitiva funktionerna

    Hemuppgift: Guiden, ungdomsfrågorna

    Träff 2

    2:1 Uppföljning av förra träffen, ev frågor

    2.2 Genomgång av ungdomsfrågorna

    2:3 Genomgång av uppgifterna:

    - varför jag röker

    - varför jag ska sluta

    - vad behövs för att kunna sluta

    2:4 Genomgång av guiden

    Hemuppgift: Plus och minuslista


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Träff 3

    3:1 Genomgång plus- och minuslista

    3:2 Droglinje

    Träff 4

    4:1 Familjenätverkskarta

    4:2 Kompisnätverkskarta

    Träff 5

    5:1 Känslor

    Träff 6

    Avslutning tillsammans med föräldrar

    Vad krävs för att bibehålla drogfriheten?


    Cannabisberoende

    Cannabisberoende

    • Diagnosen cannabisberoende innebär att en individ trots upplevande av en mängd beteendemässiga, kognitiva, perceptuella och emotionella symptom sammanhängande med missbruk av cannabis fortsätter att använda cannabis.


    18 sessioner

    18 sessioner

    HAP


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Samtal 1

    THC- och ångestkurvan och informera om fysiska avtändningssymtom.

    Informera om cannabis.

    Tester: KASAM, SCL-90 och BDI samt skalfrågor ang relationer

    Samtal 2

    Kommentera testsvaren.

    Positivt och negativ med cannabisrökning ?

    Varför sluta nu ? Vad behöver du ?

    Samtal 3

    Cannabisruset; akut fas

    Samtal 4

    Kroniska cannabispåverkan

    Samtal 5

    De sju tankeförmågorna

    Samtal 6

    Cannabismönstret

    Samtal 7

    Droginventering

    Samtal 8

    Sociogram

    Samtal 9

    Livslinjen

    Samtal 10 (eller när det är lämpligt)

    Samtal med klient och föräldrar

    Samtal 11

    Avslappningsövning

    Samtal och övningsuppgifter kring känslor.

    Samtal 12

    Fortsatta samtal kring känslor

    Skuld och skam

    Samtal 13

    Normer och värderingar – Beteende –Missbruk

    Samtal 14

    Juharifönstret /eller något annat som är lämpligare

    Samtal 15

    Återfallsprocessen

    Samtal 16

    Fortsättning på återfallsprocessen

    Tester: Kasam, SCL-90, BDI samt skalfrågor

    Samtal 17

    Gå igenom testerna

    Gå igenom blädderblocket, repetera och bestämma vad som skall visas vid avslut

    Samtal 18 Avslutning

    Visa blädderblocket för familj och ev soc-tj och andra.

    Påminna om utvärdering.

    DIPLOM


    Orginalmodellen

    Orginalmodellen


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Cannabis rusen

    • Akut påverkan har två faser

    • Högdos = utåtriktad och aktiv

    • Låg dos = inåtriktad och aktiv

    • Kronisk påverkan utvecklas i förhållande

    • till frekvens och tid i missbruk

    • Låg dos = inaktiv


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Ruset

    Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids

    experimenterande har två faser:

    • Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av

    • ökad tankeverksamhet, att personen blir

    • utåtriktad, fnissig och pratsam.

    • att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus,

    • hjärtklappning,

    • yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls,

    • samt torrhet i ögon, mun och svalg.


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    • Fas 2varar i ca tre tim och karakteriseras av

    • att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och "flummar" för sig själv.

    • att färger blir starkare, lukter mer framträdande,

    • att samband som man kanske har anat tidigare

    • nu framträder ganska klart.

    • samt att tankeflykten är mycket utpräglad och

    • associationerna talrika.


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Fas 3

    är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års

    regelbundet användande av cannabis.

    Cannabis är fettlösligt, vilket innebär att det har en lång elimineringstid

    (halveringstid ca 5 dagar), vilket kan innebära en förlängd påverkanseffekt.

    • Det karakteriseras av:

    • att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre,

    • att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger

    • det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal".

    När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren

    har blivit en kronisk cannabismissbrukare.

    I detta tillstånd försämras individens förmåga att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser.


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Abstinensperioden

    Steg 1 innebär

    Dag 1-12

    Identifiering och bearbetning av ångest- och flyktreaktioner

    som cannabismissbruket har förorsakat.

    Att träna upp den bristande tankeförmågan

    så att den kompenserar den dåligt utvecklade

    inlärningsförmågan.

    Att för klienten avslöja dennes cannabismönster


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Steg 2 innebär

    Dag 12-21

    Att klienten måste kunna se skillnaden mellan vad han är nu och vad han skulle kunna vara,

    för att hitta en motivation till att fortsätta det mödosamma

    arbetet med att hitta sig själv.

    Att klienten måste bli negativ till det han är nu,

    dvs han måste förstå att det sätt han nu fungerar på är otillfreds-

    ställande,

    och att det är haschet som förorsakar det.

    Att klienten måste få positiva föreställningar om framtiden.


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Steg 3 innebär

    Dag 21

    Att hjälpa klienten med att förstå beståndsdelarna i en

    utvecklingsprocess.

    Att utreda varför klienten missbrukar.

    Att belysa hur det är att byta identitet, från missbrukare

    till "medelsvensson".


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    • Cannabis förstärker känsloupplevelser av ett objekt eller skeende (subjektiv perception).

    • Hjälp till kritisk granskning av det drogrelaterade episodiska minnet.

    • Hjälp med att fokusera uppmärksamheten på relevanta teman

    • Den psykologiska mognaden är ej åldersadekvat.

    • Vem är missbrukaren?

    • Behov av professionell vägledning

    • Vägen tillbaka - reorienteringsprocessen

    • Förbättra den sociala kompetensen och känsla av sammanhang


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Teman under Steg 1 (Sessioner 1-5)

    Hur påverkar haschet klienten jämfört med andra haschrökare

    som han känner ?

    Hur använder klienten haschet (missbruksmönster) ?

    Hur upplever klienten begreppet tid ?

    Teman under Steg 2 (Sessioner 6-10)

    Hur upplever klienten hemsituationen ?

    Kan klienten se någon förändring i sitt sätt att fungera ?

    Kan klienten beskriva hur "dimman lättar" ?

    Teman under steg 3 (Sessioner 11-18)

    Tycker klienten att han hör hemma i detta samhälle (rotlöshet)?

    Hur handskas klienten med den ökande känsligheten?

    Kan han läsa en bok med behållning?

    Hur ser klienten nu på hur han har levt sitt liv?


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    • Varje diskussion bör innehålla

    • att klienten ska

    • lägga märke till det som sker

    • jämföra med tidigare erfarenheter

    • tänka efter och fundera på det som diskuteras


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Den kroniska cannabiseffekten på tankefunktionerna

    Cannabisrökaren upplever sin personliga historia

    som höljd i dimmoln.

    Försämring har noterats inom följande funktionsområden:

    Den språkliga förmågan.

    Man får svårare att hitta ord till det man vill beskriva

    och utvecklar ett konkretare tankesätt.

    Förmågan att dra korrekta slutsatser.

    Man noterar att misstagen upprepas men

    har förlorat förmågan att se vad det beror på.

    Flexibilitet i tanken.

    Man får svårt att rikta uppmärksamheten på ett

    adekvat sätt och inlärningsförmågan försämras.

    Man talar till och inte med andra.


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Ostkupa


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Kritisk granskning av dig själv


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Flexibilitet


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Minnessystemet

    Korttidsminnet, som normalt skapar tidsmedvetenhet

    Det episodiska långtidsminnet (personligt färgade händelser).

    Att man tappar tråden i ett samtal, glömmer avtal, tider, möten etc.

    får svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig längre tidsintervaller.

    Förmågan att sätta samman en helhet av delar.

    En svårighet att sortera information och att sortera bort

    ovidkommande stimuli.

    Förmågan att kunna orientera sig i rummet.

    Att omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte

    om relationer mellan människor. Man planerar inte sin dag.

    Gestaltminnet, att återskapa mönster.

    Att det blir svårare att återskapa mönster samt att

    man låter sig styras av de nu rådande omständigheterna.


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Att sätta samman delar till en helhet


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    En typisk haschrökares bild av sig själv

    • Jag har svårt att finna orden.

    • Jag läser gärna inte böcker.

    • Livet utan hasch är tristess, tomhet och ensamhet.

    • Det är aldrig mitt fel,

    • Jag fungerar adekvat.

    • Granskar inte mitt beteende.

    • Jag känner mig otillräcklig och misslyckad.

    • Svårt att diskutera en längre stund.

    • Jag är otålig. (Problem med koncentration och uppmärksamhet.)

    • Fasta åsikter och färdiga svar.

    • Jag är annorlunda, jag är unik.


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Tänk på att den kroniske cannabismissbrukaren:

    I låg utsträckning upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara,

    uppfattar information som oordnad, osammanhängande, ostrukturerad och

    otydlig, dvs. som ett brus,

    men upplever att det står resurser till förfogande,

    med hjälp av vilka han kan möta de krav som ställs av de stimuli

    som han bombarderas av.

    Detta leder till ett förhållningssätt att inte sträva mot hälsa.


    Ut ur dimman en uppf ljning av maria ungdoms cannabisprogram

    UT UR DIMMAN En uppföljning av Maria Ungdoms cannabisprogram

    2006


    Deltagare i programmet

    Deltagare i programmet

    • 50 ungdomar 5 av dessa var flickor

    • 25 ungdomar avbröt programmet3 av dem flickor

      år 2000 - 2004


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    Missbruk cannabis alkohol

    • Debutålder i genomsnitt 14, 2 år

    • Cannabismissbruk i genomsnitt 3, 6år

    • Regelbunden rökning ” 2,5 år

    • Problem med alkohol15 ungdomar


    Missbrukat andra droger

    Missbrukat andra droger


    Ungdomarnas tidigare v rdkontakter

    Ungdomarnas tidigare vårdkontakter

    procent


    Testinstrument

    Testinstrument

    • KASAMkänsla av sammanhang

    • SCL -90Symtom Checklist självskattning av psykiatriska symtom

    • BDIBecks Depression Inventory

      grad av depression

    • CAGEalkoholproblematik

    • Skalaskattning av livssituation

      skattning av relationer


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    KASAMkänsla av sammanhang / Aaron Antonovsky

    Normalvärde 142 - 152


    Thomas lundqvist leg psykolog docent

    KASAM delvärde

    > 4


    Skattning av relationer och livssituation

    Skattning av relationer och livssituation


    Resultat uppf ljning cannabismissbruk

    Resultat uppföljning Cannabismissbruk

    Drogfri

    67 %

    Återfall

    33 %


    Vilka klarar sig s mre

    Vilka klarar sig sämre

    Ungdomar med tidig cannabisdebut, mer sidomissbruk och alkoholproblem

    De som vid utskrivningen hade höga värden för ångest och depression enl SCL-90

    De som vid utskrivningen hade skattat relationen till modern lågt


    Vilka klarar sig b ttre

    Vilka klarar sig bättre

    • Ungdomar som hade högra känsla av sammanhang

    • Ungdomar med färre symtom enl SCL-90

    • Ungdomar som bodde med båda sina föräldrar

    • De som började i programmet utifrån eget initiativ


    Upplevd nytta av programmet

    Upplevd nytta av programmet

    • Kunskap om hur hjärnan påverkas

    • Vad händer fysiskt när jag röker

    • Vad händer psykiskt när jag röker

    • Få argument för att förhindra återfall

    • Lämna urinprov

    • Få eget utrymme i samtal


  • Login