Katarina Weinehall
Download
1 / 49

Katarina Weinehall Fil Doktor, docent - PowerPoint PPT Presentation


  • 158 Views
  • Uploaded on

Katarina Weinehall Fil Doktor, docent Umeå universitet Tel: 090 – 786 69 37 E-post: [email protected] Mäns våld mot kvinnor och barn är ett. Globalt problem

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Katarina Weinehall Fil Doktor, docent' - mieko


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

Katarina Weinehall

Fil Doktor, docent

Umeå universitet Tel: 090 – 786 69 37 E-post: [email protected]


M ns v ld mot kvinnor och barn r ett
Mäns våld mot kvinnor och barn är ett

Globalt problem

FN-dokumenten: Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor, Barnkonventionen

Samhällsproblem

Många individer berörs – inte enbart våldsoffren utan även släktingar, grannar, kollegor, folk på orten, yrkesutövare som hanterar fallen

Demokratiproblem

Bristande jämställdhet, det är en maktfråga

Samhällsekonomiskt problem

Den direkta beräkningsbara kostnaden för staten och offret är hög, humankostnaden likaså

Folkhälsoproblem

Vittgående psykiska följdverkningar – astma, eksem, huvudvärk depressioner, ångest, självdestruktivitet, aggressivitet, självmordsbenägenhet och PTSD.

Fysiska följdverkningar – skador, missfall, fibromyalgi och kronisk värk.

Straffrättsligt problem

Straffrätten ska visa vad som är fel. Genom straffrätten stärker man samhällets moralsystem. Det är betydelsefullt för attityder och idéer om mäns våld mot kvinnor och barn.


V ld inom familjen sverige
Våld inom familjen - Sverige

Polisanmält våld mot kvinnor 18 år och äldre

År 2012 polisanmäldes 28 254 fall av kvinnomisshandel (BRÅ)

År 2012 anmäldes 2 478 fall av grov kvinnofridskränkning

Mörkertalet är stort i ”familjenära” brott

300 000 fall per år enligt skattning (Leif G W Persson)

Barns utsatthet för våld

Ca 200 000 barn är varje år vittnen till våld i familjen

Barnen är brottsoffer – utsatta för psykiskt våld

Enligt kommittén mot barnmisshandel:

10% av alla barn har erfarenhet av våld i hemmet

5% upplever det ofta

Sambandet mellan våld mot mamman och våld mot barnet – ca 50 %


Olika former av v ld
Olika former av våld

Lättare fysiskt våld

Örfil, knuff, lättare slag med flat hand

Grovt fysiskt våld

Sparkar, knytnävsslag, strypgrepp, tillhyggen, vapen

Psykiskt våld

Psykningar, tråkningar, kränkande tilltal, mobbning

Sexuella trakasserier

Tafsande, oönskade närmanden, sexuella antydningar

Sexuellt våld

Sexuellt tvång, kränkningar av den sexuella integriteten

Materiellt våld

Slå sönder prylar, stjäla eller förskingra egendom

Ekonomiskt våld

Beröva, lura, undanhålla, utnyttja, neka, stjäla pengar

Latent våld

Hotfulla uttryck, ilska, gester och aggressiva tecken som antyder kommande våld


Utsatthet f r v ld skilda m nster
Utsatthet för våld - skilda mönster

Män/unga pojkar Kvinnor/barn

Plats utomhus inomhus

offentlig privat

Gärningsman okänd känd/nära relation

Händelsen enstaka upprepad

Vittnen/ finns oftast saknas

åskådare (ev. barn)

Polis- ofta två per brott liten andel

anmälan anmälan/motanmälan stort mörkertal

överrapportering? underrapportering


F rklaringsmodeller visar
Förklaringsmodeller visar

Forskarens perspektiv

biologiskt

medicinskt

socialt

kulturellt

ekonomiskt

osv

Modellerna avser olika nivåer

samhälle

grupp/organisation

individ


K nsmaktsf rst else
Könsmaktsförståelse

Det handlar om aspekter av MAKT och KÖN

Någon (en man) som i kraft av sin makt, sin dominans, tar sig rätten och friheten att använda någon annans (en kvinnas, ett barns) kropp för sin egen njutning eller ekonomiska vinning

Det är ingen överenskommen handling. Han använder våld och hot för att uppnå det han vill


Bristande j mst lldhet k nsmakt v ld
Bristande jämställdhet – könsmakt – våld

Överordnad tar sig makt förtryckare herre våldsutövare

Underordnad mindre makt förtryckt slav offer, utsatt


Normaliseringsprocessen
Normaliseringsprocessen

En process över tid där både han och hon (och barnen) förändras

Handlingarna är inte så tydliga och medvetna i början

Han begränsar hennes livsrum genom isolering, kontroll och växling mellan våld och värme

Hans beteende kommer smygande, gradvis och är svårt att upptäcka

Hon anpassar sig och låter sig begränsas

I backspegeln – men svårligen medan det pågår – kan både hon och han beskriva normaliseringen


Normaliseringsprocessen1
Normaliseringsprocessen

Mannens beteende

Han säger ”bara vi två” och kontrollerar allt hon gör

Han visar sitt ogillande av hennes vänner, familj osv

Han talar nedvärderande om henne/åt henne inför andra

Han ger henne värme/uppskattning bara när hon gör som han vill

Han tar för sig sexuellt utan att ge värme/närhet tillbaka

Han ger henne skulden för något och tar det som en ursäkt för att kunna slå

Han slår och ser till att han är den ende som kan trösta henne efteråt


Normaliseringsprocessen2
Normaliseringsprocessen

Kvinnans beteende

Hon värnar om relationen, hon förklarar våldet som en olyckshändelse, hon hoppas på en förändring

Hon känner sig ansvarig för det som sker och bär på skuldkänslor

Hon stannar kanske av rädsla för vad han ska ta sig till om hon går ex förföljer henne, hotar med våld eller självmord

Om hon stannar vet hon var han finns och vad han har för sig, det är trots allt tryggare

Hon är rädd att inte bli trodd, rädd att förlora barnen



Varf r g r hon inte
Varför går hon inte?

Hon kanske inte ännu har identifierat sig som våldsutsatt kvinna

Rädslan för att våldet ska bli värre

Det är bättre att veta var han är och vad han gör, att försöka ha kontroll

Han har hotat att ta barnen ifrån henne, vilket hon inte vågar riskera

Han hotar med våld som ska drabba henne (och barnen) om hon går

Han kan hota med att ta sitt eget liv, och han kanske är barnens far

Hon är rädd att ingen ska tro på hennes historia

Hon känner sig delaktig, känner skam och skuld



Barnets verklighet
Barnets verklighet

Det yttreDet inre

Det dagliga livet i familjen Relationer

Strategier för att klara vardagen Känslor att hantera

Våld som villkor Självbild


Tolkning av barnets verklighet
Tolkning av barnets verklighet

Det yttre

Ett fullständigt svek

En dubbel utsatthet

I våldets närvaro

Hemmet

Skolan

Samhället

Maktlös och ensam

Oönskad och värdelös

Totalt övergiven

Det inre


V ldets inverkan p barnen i familjen
Våldets inverkan på barnen i familjen

Alla barn drabbas inte av allt detta, och inte allt samtidigt

Existentiell ångest – det handlar om liv och död

Katastrofkänslor – en ständig beredskap

Misstro – kan inte lita på någon

Rädsla – för att mor och syskon ska skadas/dödas

Övergivenhet – har ingen att tala med

Aggressivitet – som måste undertryckas

Hopplöshetskänslor – kan inte påverka situationen

Hämndtankar – fantiserar om att döda sin far

Depression – livet börjar inte förrän pappa är död


N r g r kvinnan
När går kvinnan?

Rädslan fungerar som både en kvarhållande och en frigörande process

De starka emotionella banden till mannen håller henne kvar, men när rädslan blir ännu starkare än de emotionella banden startar en process om gör det möjligt för henne att bryta upp

Kvinnan kan ha gjort flera försök att bryta upp

Det slutgiltiga fysiska uppbrottet sker ofta tack vare externt stöd – eller att kvinnan inser situationens farlighet; det handlar om att leva eller att dö

Det mentala/emotionella uppbrottet från mannen kan ta lång tid efteråt


Skydds tg rder
Skyddsåtgärder

Den första flyktvägen är ofta en ideell kvinnojour för kvinnan och barnet

Skydd som kan fås via Polisen

Kontaktförbud (ny lag 1 oktober 2011)

Larmpaket

Skyddade personuppgifter i Folkbokföringen

Sekretessmarkering, skyddad adress (spärr)

Kvarskrivning (spärr)

Fingerade personuppgifter (byte av siffror, namn, kön)


Skyddade personuppgifter sverige
Skyddade personuppgifter - Sverige

Antal med skyddade personuppgifter

12 439 individer i september 2012

ca 60 % är kvinnor som hotas av män i nära relation

4 452 barn (under 18 år) lever med skydd

Beslut om skydd – men samtidigt …

När samhället har beslutat om skyddade personuppgifter ges samtidigt

legitimitet åt tanken att det är kvinnan och barnen som måste fly


Studie om kvinnor och barn med skydd
Studie om kvinnor och barn med skydd

Kvinnorna

23 kvinnor i åldrarna mellan 23 och 58 år (medel 37 år)

Tillsammans har de 48 barn (varav några vuxna)

Relationen

14 svenska kvinnor och 9 kvinnor med annat etniskt ursprung

hotas av

13 svenska/nordiska män och 10 män med annat etniskt ursprung

Barnen

30 hemmavarande barn mellan 4 och 17 år

Levt med skydd: > 1år = 7 barn

1 och 3 år = 16 barn

4 och 7 år = 7 barn

Förövare: biologisk far = 21 barn

inte biologisk = 9 barn


Vardagliga begr nsningar
Vardagliga begränsningar

Flykt

Tvingas ge upp det liv de lever, vara osynlig på hemlig ort, boxadress, Skatteverkets vidarebefordran, hemligt telefonnummer, ”fel” namn på dörren, pengar hanteras kontant, ständigt vuxenskydd av barnen

Hotet

beviljat skydd ska sökas om. Kvarstår hotbilden?

Ständig rädsla

Aldrig känna sig trygg på offentliga platser

Inte våga tala om sig själv och sina barn

Registerhållning försvårar

Kontrakt på el och bostad, bankgiro, banklån, försäkringar, prenumerationer, postorder, köpa hus, ha företag, klasslistan för barnens skola och idrottsförening


N r skyddet inte fungerar
När skyddet inte fungerar

Besöksförbud – gamla lagen fungerade inte; överträdelser

Kontaktförbud – ny lag, återstår att se hur den kommer att fungera

Avslöjanden – registren osäkra, sekretessen brister hos myndigheter

Ex. brev i ärenden som rör båda skickas med bådas adresser

Ex. lämna ut barnets sjukbesökstid, skyddad adress

Larmpaket – hjälpen kommer förmodligen för sent

Umgängesrätt – påtryckningar på barnen, de yngsta avslöjar

Namnbyte – tillåtet vid enskild vårdnad

Fungerar inte vid umgängesrätt

Barnen förvirrade efter flera byten


Slutsatser fr n projekt g l mda
Slutsatser från projekt G(l)ömda

En förändring av besöksförbudslagen är nödvändig – och har genomförts

Elektronisk fotboja sägs inkräkta på mannens integritet. Vems integritet ska skyddas? Här behövs en förändrad syn och en förändrad lag. Idag erbjuds det.

En bättre fördelning av ansvaret är nödvändig

För stort ansvar läggs på den utsatta kvinnan idag. Kommunerna har ett ansvar och de måste ta det

Rättigheter ska följas av skyldigheter och ansvar. Kräv motsvarande ansvar av mannen som av kvinnan och barnet

Professionella måste ta till sig och använda kunskapen om mäns våld mot kvinnor och barn

Inrätta särskilda skyddshandläggare– den som får skydd ska samtidigt tilldelas en personlig handläggare särskilt utbildad på skydd


Studie om kostnader f r v ldet
Studie om kostnader för våldet

Kostnadsberäkning

Svårt att jämföra med studier från andra länder och kulturer

Studier använder olika metoder, urval och definitioner

Statistiken är ofullständig. Mörkertalet är stort när det gäller den här typen av brott. Svårt att isolera kostnaden

Orsaken till hjälpsökandet (våldet) syns inte i kostnads- och hälsostatistik


Kartl ggning av kostnader projekt eva adam
Kartläggning av kostnader - projekt Eva & Adam

Dokumentation av våldshändelserna

Journaler, dagböcker, brev och sekretesskyddat material

Intervjuer med:

Eva

Adams fyra kvinnor

Släktingar, vänner

Berörd myndighetspersonal

Kostnadsberäkning

Datum och verifikation av besök hos myndighet nödvändig

Orsaken till hjälpsökandet (våldet) måste stämma med de skador som uppvisas

Information från myndighet om kostnad för utförd åtgärd


Mannens beteende mot sina kvinnor
Mannens beteende mot sina kvinnor

Enligt kvinnorna beskriver mannen sin ex-partner som hård, oförstående och elak. Nya kvinnan tycker synd om honom

Växlingar mellan hårda slag och kärleksförklaringar

Våld under graviditet och våld mot familjens hundar

Kvinnorna söker hjälp hos läkare, BUP och familjerådgivning hellre än hos polisen

Farliga levnadsomständigheter. Kvinnan måste förhålla sig till mannenns makt- och kontrollstrategier genom en avvägning mellan anpassning och motstånd

Våldet trappas upp, fortsätter efter separationen med barnen som redskap. Rädslan påverkar resten av livet


36 kostnadstillf llen ett exempel nr 10
36 kostnadstillfällen – ett exempel (nr 10)

Eva misshandlades av Adam när hon ville gå en utbildning och han motsatte sig det. Kostnad:

Akutmottagning x 2 2 460 kronor

Vårdavdelning 3 025 kronor

Läkare/röntgen x 4 3 385 kronor

Läkare, ortopedi x 5 3 721 kronor

Läkare, övriga x 4 2 375 kronor

Sjukgymnast x 9 4 797 kronor

Sjukpenning 3,5 månad 68 950 kronor


33. Eva polisanmälde AdamEva men det dröjde länge innan hon kallades till förhör. Även fem vittnen förhördes.

Många timmars förhör vid flera olika tillfällen var mycket påfrestande och Eva drabbades svårt av mardrömmar och hjärtklappning.

Polisanmälan kr 761

Polis arbetar med anmälan kr 761

Handläggande av anmälan hos polisen kr 2.536

Polisen överlämnar anmälan till åklagaren kr 253

Eva har tre samtal med polisen kr 632

Polisförhör kr 1.522

Vittnesförhör kr 3.804

Ny handläggare, sätta sig in i ärendet kr 2.029

34. Polisförhör, psykoterapi och sjukskrivning

Polisförhören var som att återuppleva tjugo års misshandel. De påverkade Eva så starkt att hon blev sjukskriven. Eva vände sig också till en privat terapeut.

Sjukpenning kr 19.700

Läkarbesök kr 710

Kurator vårdcentral kr 980

Polisförhör 3 x 4 timmar kr 7.608

Telefonsamtal med kurator kr 245

Telefonsamtal med öppen psykiatri kr 500

Öppen psykiatri håller möte om Eva kr 3.000

Polisförhör 3,5 timmar kr 2.282

Evas kostnad för psykoterapi kr 1.950

35. Stöd hos terapeuten under polisförhör

Eva blev återigen sjukskriven och fick en tid hos vuxenpsykiatrin. Polisförhör varvades med psykoterapeutiskt stöd.

Polis, telefonkontakt 2 ggr kr 505

Sjukpenning kr 68.622

Två läkarbesök kr 1.420

Evas kostnad för psykoterapi kr 5.200

Polisförhör kr 2.282

36. Negativt åtalsbeslut

Åklagaren beslutade att inte väcka åtal med motiveringen brist på bevis och Eva meddelades ett negativt åtalsbeslut. Beslutet överklagades men överåklagaren

tog inte upp ärendet. Åklagarmyndigheten förklarade för Eva varför hennes fall inte togs upp i domstol.

Åklagarmyndigheten kr 12.910

Evas målsägandebiträde kr 20.949

Försvarsadvokat (Adam) kr 13.472

Evas kostnad för advokat kr 6.279

Åklagarmyndigheten avslår överklagandet kr 1.537

Direkta kostnader totalt: kronor 2 469 606


Tolkning av kostnader
Tolkning av kostnader

Kostnaderna följer i stort Evas utsatthet för våld:

Normalisering, psykisk misshandel och krympande livsutrymme

3 % av kostnaden – de första 10 åren i äktenskapet

Grovt fysiskt och sexuellt våld tillsammans med den psykiska misshandeln

65,5 % av kostnaden – de följande 5 åren i äktenskapet

Eva tvingas anpassa sig, undviker att konfrontera, mobiliserar för uppbrott

17 % av kostnaden – de sista 5 åren i äktenskapet

Eva gör motstånd – hon går – men hot och våld fortsätter

14,5 % av kostnaden – efter uppbrottet


Definition av v ld
Definition av våld

Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, skrämmer eller kränker, och får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå ifrån att göra något den vill


Riskfaktorer och skyddande faktorer
Riskfaktorer och skyddande faktorer

Orsaksförhållanden som ökar risken men är ingen direkt orsak:

Inlärningshistoria (erfarenheter av våld, uppfostran)

Grupprelaterat (grupptryck, uppmärksamhet, status, ansvarsfrihet) Samhällsorganisation (ekonomiska klyftor, rasism)

Våldsrelaterat (våld föder våld, ökar sannolikheten för våld)

Det finns också faktorer som kan vara skyddandeochmotverka våld

Ett insiktsfullt vittne (någon som ser, lyssnar och tror på offret)

Att bryta tystnaden (våga anförtro sig, känna tillit)

Att våga fråga (omgivningens engagemang viktigt)


Vem r den v ldsut vande mannen
Vem är den våldsutövande mannen?

Alla typer av män

oavsett ålder, boendeort, utbildning, yrkesgrupp….

Övertalighet av allvarligt våld:

i de lägsta sociala klasserna

hos män med även andra problem

Socialt arv kan inverka

Beteendeproblematik och/eller psykiska problem kan finnas

Ett problematiskt förhållningssätt – “Det är min rätt”


Omgivningens reaktioner
Omgivningens reaktioner

Tabubelagt våld (ex att slå sin kvinna)

generande och skamligt för utövaren

kan leda till depression och ökad ilska

det drabbar självkänslan

Ej tabubelagt våld (ex att slåss i taxikön)

lättare att uthärda

mindre problematiskt för utövaren att förhålla sig till


Mannen i v lds gonblicket
Mannen – i våldsögonblicket

  • Fokus på målobjektet – upplever sig själv kränkt, skadar eller kränker offret

  • Okänslig för yttre signaler (exempelvis offrets reaktioner)

  • Fysisk avspänning och en känslomässig urladdning

  • Får en omedelbar behovstillfredsställelse, men ytterst kortvarig


Ut varens aktioner och reaktioner
Utövarens aktioner och reaktioner

  • Våldet är kontrollerat

    - utövarens känsla är att han tappar kontrollen

  • Utövaren söker kontroll över känslor

    - han vill inte blotta sig

  • Utövaren förflyttar skulden till offret

    - för att minska sina egna skuldkänslor

  • Våld föder våld

    - ju oftare man exponeras för våldshändelser desto större risk för upprepning



Polisanm lda fall
Polisanmälda fall

Mindre än ett fall av fem som gäller mäns våld mot kvinnor i nära relationer skattas bli polisanmälda

I cirka 20-25 % av de polisanmälda fallen väcks åtal

Av dessa fall går endast en liten del till fällande dom

Polisens hantering kan vara avgörande

Det har framförts en hel del kritik mot polisens hantering av dessa ärenden – att hanteringen har varit bristfällig


Utredning av v ld mot kvinnor
Utredning av våld mot kvinnor

Problemet är att kvinnan tar tillbaka sin anmälan

Allmänt åtal gäller sedan år 1982, polisen måste göra en utredning

Kvinnor som vägrar att medverka har som mål att få stopp på våldet – inte att sätta sin man i fängelse

Våldsutsatta kvinnor beskriver

- att de har blivit illa behandlade av polisen

- att polisen inte tror på deras berättelser

- att de inte litar på att polisen ska hantera deras ärende på ett professionellt sätt


Kritik mot polisens utredningar
Kritik mot polisens utredningar

  • Den misstänkte blir aldrig hörd

  • Polisens engagemang i dessa ärenden är för lågt

  • Poliserna är sena att ordna målsägandebiträde åt brottsoffret

  • Polisen godtar mannens ursäkter

  • Polisens kontakter med målsägande brister

    (Diesen & Diesen, 2009)


Studie inom polisen
Studie inom polisen

Studien grundar sig på intervjuer med poliser och åklagare

i Norrbottens och Västerbottens län

som hanterar fall med mäns våld mot kvinnor i nära relationer

24 poliser varav

13 på ordningen (9 män och 4 kvinnor)

11 på utredningen (5 män och 6 kvinnor

4 åklagare varav

2 män och 2 kvinnor


Poliser bem ter kritiken
Poliser bemöter kritiken

Den där kritiken gäller inte, åtminstone inte för Norr- och Västerbotten:

Den misstänkte hörs alltid

Polisens engagemang är starkt (bland de yngre)

Begäran om målsägandebiträde görs direkt det påtalas

Polisen godtar inte mannens ursäkter, men låter honom komma till tals

Polisens kontakter med målsägande sker under utredningen, den sociala och terapeutiska delen är inte polisens uppgift

Sidfot


Poliserna kritiserar sin organisation
Poliserna kritiserar sin organisation

Nödvändiga förutsättningar för att göra en god utredning saknas. Det behövs:

Mer personal

Mer kunskap om våld i nära relationer

Kortare väntetid för kontakt med åklagare

Ett bättre teknikanvändande (digitalkameror och avrapporteringssystem)

Ledningen ska visa (inte bara säga) att detta är ett prioriterat ärende

Ledningen ska ta tag i ärendekategorins status (lågstatus)

Ledningen ska utarbeta ett rättvisare mätinstrument på polisens effektivitet

Sidfot


Hur talar poliser om dessa renden
Hur talar poliser om dessa ärenden?

Kvinnliga poliser och yngre manliga poliser

Talar om ärendet utan sexistiska undertoner

Säger absolut ifrån om attityden ”offret har sig själv att skylla”

Säger att kvinnan tar sitt ansvar genom att anmäla

Lägger ansvaret för våldsutövandet på förövaren

Önskar att kvinnan kan lämna den våldsutövande mannen – gärna med polisens hjälp


Hur talar poliser om dessa renden1
Hur talar poliser om dessa ärenden?

Manliga poliser, äldre

Talar om offret och förövaren som lika ansvariga för våldet

Talar mer om alkohol än om våld, talar om dessa fulla kvinnor

Talar om att kvinnor söker sig till män som slår, de söker spänning

Talar om kvinnor som aggressiva, rabiata och provocerande

Minimerar mannens våld till ”en knuff” eller ”en örfil”


Slutsats
Slutsats

Poliser talar om den utsatta kvinnan, förövaren och våldet på två olika sätt:

Ett sätt som ligger i linje med svenska politiska könspolicys och jämställdhetsnormer

Omfattas av kvinnliga poliser och yngre manliga poliser

Ett sätt där de avslöjar personliga attityder och värderingar ”off the record”, sådant de själva vet inte bör sägas rakt ut

Omfattas av äldre manliga poliser

Det är en påtaglig skillnad i det sätt som poliser talar om kvinnor som offer för mäns våld i nära relationer


Viktimisering
Viktimisering

Våldet mot kvinnan, det ursprungliga traumat leder till fysiska och psykologiska följdverkningar, en primär viktimisering

Om brottsoffret inte får adekvat hjälp och stöd och/eller skadas genom att behandlas illa kan en sekundär viktimisering uppstå

Den förorsakas ofta genom

- attityden ”offret får skylla sig själv”

- att professionella saknar empati och kunskap

Poliser, advokater, åklagare, domare, socialarbetare, media, psykiatrin … är de professioner som oftast möter våldsutsatta kvinnor.

Deras bemötande och attityder gentemot brottsoffret är avgörande


N r v ld r en omst ndighet
När våld är en omständighet

Var och en av oss kan verka för att minska eller stoppa våldet:

Använd rätt benämning – våld är våld

Använd rätt ansvarsfördelning – våldet är mannens/utövarens val och därmed hans ansvar

Välj perspektiv – utelämna inte våldet när ärenden hanteras exempelvis vid umgängesfrågor.

Barnperspektiv eller pappaperspektiv?


ad