Aktuella redovisningsfr gor
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 49

Aktuella Redovisningsfrågor PowerPoint PPT Presentation


  • 284 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Aktuella Redovisningsfrågor. Bokslutsdag 2013 Anders Nilsson & Siv Stjernborg. Arbetsgivaravgifter, PO-påslag Återbetalning av AFA-pengar Nytt pensionsavtal RIPS -Sänkt diskonteringsränta i pensionsskuldsberäkning Ny omställningsförsäkring politiker

Download Presentation

Aktuella Redovisningsfrågor

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Aktuella redovisningsfr gor

Aktuella Redovisningsfrågor

Bokslutsdag 2013

Anders Nilsson & Siv Stjernborg


Aktuella redovisningsfr gor

.

  • Arbetsgivaravgifter, PO-påslag

  • Återbetalning av AFA-pengar

  • Nytt pensionsavtal

  • RIPS -Sänkt diskonteringsränta i pensionsskuldsberäkning

  • Ny omställningsförsäkring politiker

  • Kommun-Bas och räkenskapssammandraget

  • Skatteprognoser, fastighets avgift

  • RUR och balanskrav hanteringen i årsredovisning


Arbetsgivaravgifter 2014

Arbetsgivaravgifter 2014

  • De lagstadgade arbetsgivaravgifterna sammantaget oförändrade, dvs 31,42 procent.

  • Regeringen har i BP föreslagit ändring i de sänkta arbetsgivaravgifterna för ungdomar. Finansdepartementet har remitterat förslag och regeringen avser återkomma till riksdagen med lagändringar senare under riksmötet. Troligen mars 2014. Genomförs 1 juli 2014 om riksdagen tar förslaget


Personalomkostnadsp l gg 2013 2014 kommuner

Personalomkostnadspålägg2013-2014 kommuner


Personalomkostnadsp l gg 2013 2014 landsting

Personalomkostnadspålägg2013-2014 landsting

*inkl. löneskatt 24,26%


Personalomkostnadsp l gg 2013 resp 1 juli 2014 ungdomar om riksdag fattar beslut

Personalomkostnadspålägg 2013 resp. 1 juli 2014 ungdomar (om riksdag fattar beslut).

Förslag från 1 juli 2014

Arbetsgivaravgifter enligt lag för de som fyllt 23 år men inte 25 år vid årets ingång: ålderspensionsavgiften + 25 % av övriga avgifter.

Ej fyllt 23 år vid årets ingång :enbart ålderspensionsavgiften


Differentierade po p slag

Differentierade PO -påslag

  • Högre avtalspension för höginkomsttagare - tjänar in förmåns-bestämd pension avseende inkomster över ”taket” 35 600 kr/mån).

  • Rekommenderat PO genomsnittligt  Hög andel inkomst över tak kan motivera högre PO.

  • Se cirkulär 11:04 alt. Ekonominytt 04/11

  • http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/budget_och_planering/arbetsgivaravgifter/differentierade-arbetsgivaravgifter


Aktuella redovisningsfr gor

Avtalsförsäkringarna svarar för sänkningen i PO!


Varf r blir det s mycket afa pengar tillbaka

Varför blir det så mycket AFA pengar tillbaka ?

  • AGS-Kl ger tillägg på sjukersättning Avgiftbefrielseförsäkringen betalar in pensionsavgift för de sjuka/förtidspensionerade.

  • Reformeringen av sjukförsäkringen gjort att få blir förtidspensionerade .

  • AFA:s avgift har byggt på att den täcker in hela framtida utbetalningsperioden (försäkringsmässig). Omläggningen av systemet gjorde att verkligheten blev annorlunda.

  • AFA har dessutom fått bra avkastning på sitt kapital .


Nybeviljade sjuk aktivitets ers ttning p topp 2005 kraftig nedg ng

Nybeviljade sjuk/aktivitets ersättning på topp 2005 - kraftig nedgång.

Källa: försäkringskassan


Terbetalning av afa premier fr n 2005 och 2006

Återbetalning av AFA-premier från 2005 och 2006

Hanteras som förra året då 2007-08 års premier återbetalades.

Totalt 11 miljarder, redovisas som verksamhetens intäkt i resultaträkningen enligt RKR:s yttrande juni 2012

  • klassificera posten som en jämförelsestörande post

  • Kontering i Kommun-Bas: 359x, L-bas 39xx

    Tidigare direkt inbetald löneskatt baserad på premier till avgiftsbefrielseförsäkringen år 2005 och 2006 kan inte återfås:

  • Pga Skatteverket regler ->gått för lång tid för att överklaga.

  • Motsvarar ½ mdr kr för sektorn sammantaget för 2005-06


Blir det terbetalning av afa premier r 2014

Blir det återbetalning av AFA premier år 2014??

  • Ej klart

  • Diskuteras återbetalning av inbetald premie år 2004, dvs ca 2,25% av lönesumman ca 5 mdkr för sektorn.

  • När vet vi??


Processer p g r om terbetalning av direktinbetald l neskatt 2007 och 2008

Processer pågår om återbetalning avdirektinbetald löneskatt 2007 och 2008

”Skatteverkets uppfattning är att återbetalningen av premier inte kan reducera skatte-underlaget för SLP, vare sig för det år under vilket återbetalningen sker eller för tidigare år.”

  • Enskilda kommuner och landsting har begärt tillbaka löneskatt  Avslag .

    Nästa instans Förvaltningsrätten

    Dom förvaltningsrätten i Malmö har ansett att det inte är en återbetalning av premier utan en återbäring av tidigare överskott varvid löneskatten inte kan återbetalas.

  • Domen har överklagats till Kammarrätten i Göteborg.

  • Se hemsida  http://www.skl.se/vi_arbetar_med/juridik/skatteratt

  • Sista möjligheten att överklaga hos skatteverket avseende år 2007 är december 2013.


Omst llningsfonden arbetar med att underl tta f r vertaliga att f ett nytt jobb

Omställningsfonden arbetar med att underlätta för övertaliga att få ett nytt jobb.

  • Avgiften på 0,1 procent av lönesumman ska betalas ut fr.o.m. 2014, de tidigare undansatta medlen från 2009 medlen är slut.

  • Avgiften räcker till fondens verksamhet men inte till ev. kontantersättning .

  • Eventuella kontantersättningar enligt kollektivavtalet betalas ut av omställningsfonden och debiteras via faktura resp. kommun

  • PACTA företagen har högre avgift 0,2 procent som även inberäknar kontantstöd.


M nga pensionsavtal r det det nya heter akap kl

LPR

NPR 1951

PRL 1953

1947

Stads

-

Lands

-

(landsting)

kommuner

kommunalt

LKPR

1970

KPR 1970

LPAK

1978

PAK

1978

PA

-KL 1985

PFA

1998

KAP

-

KL

2006

Många pensionsavtal är det…. Det nya heter AKAP-KL

AKAP-KL 2014


Nytt pensionsavtal igen a kap kl g ller fr n 1 januari 2014

Nytt pensionsavtal igen! A-KAP-KL gäller från 1 januari 2014

Helt avgiftsbestämt pensionsavtal för födda 1986 och senare:

  • Pensionsavgiften 4,5 % av (den pensionsgrundade ) lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp resp. 30 % av lönen därutöver.

  • Viss möjlighet att individuellt tillämpa A-KAP för anställda födda före 1986 och inkomst över 7,5 inkomstbasbelopp

  • Ingen nedre åldergräns - alla tjänar in pension.

    KAP-KL består för de ”äldre” anställda

  • Dvs avgiftsbestämt4,5 % på hela (pensionsgrundade lönen) och förmånsbestämt för inkomstdelar över 7,5 inkomstbasbelopp (ca 35 600 kr/mån).


R nteuppr kning i akap kl

Ränteuppräkning i AKAP-KL.

  • Avgiften enligt AKAP–KL ska räknas upp med utvecklingen i PBB, innan utbetalning.

  • Men KAP-KL pensionsavgift som inte räknas upp gäller för merparten av de anställda.

    Principöverenskommelse från 2017

  • Från 2017 ska avgiften enligt AKAP-KL beräknas 2 ggr per år

  • Avgiften ska betalas ut 4 ggr per år


S nkt diskonteringsr nta kar pensionsskulden

Sänkt diskonteringsränta ökar pensionsskulden

  • Pensionskulden i kommuner och landsting beräknas enligt RIPS (RIktlinjer för beräkning av PensionsSkuld )

  • Rätt ränta viktigt för att inte underskatta åtagandet – pensionsskulden är det nuvärdesberäknade framtida pensionsutbetalningarna.

  • Ju lägre diskonteringsränta  ju högre skuld

  • Indikatorn kopplad till marknadsräntan varslar om att räntan bör sänkas.

  • Rips effekten tas i bokslutet 2013


Indikatorn i mars 2013 br ts nedre gr nsen i toleransintervallet

Indikatorn i mars 2013 bröts nedre gränsen i toleransintervallet


R ntan s nks med 0 75

Räntan sänks med 0,75 %

  • Rips-räntan sänks från 3,75 procent till 3,0 procent förmåner som inte är värdesäkrade

  • …vilket innebär en sänkt (real) diskonteringsränta från 1,75 till 1,0 procent för värdesäkrade förmåner (3%-2%= 1 %)

  • Merparten av pensionsförmånerna är värdesäkrade.

  • Intervallet kring indikatorn justeras ned och blir 2 – 4 %


Diskonteringsr ntan och intervallet s nks med 0 75 procentenhet

Diskonteringsräntan och intervallet sänks med 0,75 procentenhet.


Hantering av effekter p g a ripsr ntef r ndring

Hantering av effekter p g a Ripsränteförändring

  • Pensionsskulden ökar med ca 10 % .Lite mindre på ansvarsförbindelsen och lite mer på avsättningen. Enligt blandmodellen är enbart effekt på balansräkningen resultatpåverkande.

  • Engångseffekt – försämrar 2013 års resultat med 2,5 mdkr i kommun resp. ca 8 mdkr i landsting. Effekten på balansräkningen i bland modell.

  • Skall tas upp som en finansiell kostnad

  • Kan utgöra synnerliga skäl vid prövning mot balanskravet

    => resultatförsämringen behöver ej återställas


Skulden kar med 20 mdkr i kommunerna

Skulden ökar med 20 mdkr i kommunerna


Nytt f rslag politikerpensioner i kommuner och landsting

Nytt förslag: Politikerpensioner i kommuner och landsting…

  • Nytt förslag – OPF-KL. Beslutas lokalt.

  • Gäller endast för nya ledamöter från valet 2014, övriga behåller befintliga bestämmelser/”avtal”.

    Visstidspensionen för förtroendevalda ersätts med omställningsstöd

  • Alla förtroendevalda som haft sitt uppdrag i minst fyra år och till minst 40 procent ska få ta del av aktiva omställningsinsatser (kompletterande utbildning, rådgivning).

  • Ekonomiska omställningsstödet betalas ut i maximalt tre år (undantag förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utgå för person över 61 års ålder).


Forts politikerpensioner i kommuner och landsting

…forts. Politikerpensioner i kommuner och landsting

Ålderpensionen för förtroendevalda kan bli helt avgiftsbestämd

  • Intjänande av avgiftsbestämd ålderspension enligt liknande villkor som AKAP-KL. Baseras på utbetalade arvoden 4,5 % under tak resp. 30 % över tak (7,5 inkomstbasbelopp).

  • Avgiften avsätts – betalas inte i en pensionsförsäkring utan blir en pensionsbehållning hos arbetsgivaren och värdesäkras med inkomstbasbeloppet.

  • Tjänas in till 67 år – betalas tidigast ut vid 61 år.

  • Omfattar i viss utsträckning även fritidspolitiker.

    Som sagt, beslutas lokalt och gäller bara nya från valet 2014.


Fastighetsavgiften en knepig bokf rings och periodiseringsfr ga

Fastighetsavgiften – en knepig bokförings- och periodiseringsfråga

  • Ett osedvanligt krångligt utbetalnings- och avräkningssystem.

  • Hanteringen av ”14 kronan” (småhus < 50 000 kr) stökar till det.

  • Avstämningen av fordran för respektive år svår att härleda.

  • Fodringarna tenderar att öka kraftigt år från år.

    SKL lobbar för att få tillstånd ett enklare system !- utfall för 2012, samt prognos för 2013 och 2014 kommer runt årsskiftet.


Ny skl mall kommer runt rsskiftet 13 14

Ny SKL-mall, kommer runt årsskiftet 13/14


Dagsl get f r skattens slutavr kningar

Dagsläget för skattens slutavräkningar

Slutavräkning för 2012 (Kommuner)

I bokslut 2012 angav SKL en prognos på + 451 kr/inv. Senaste prognos är + 525 kr/inv. Mellanskillnad mellan prognos i bokslut 2012 och utfall hänförs till år 2013 ( fn + 74 kr/inv).(faktiskt utfall blir känt den 19 november)

Slutavräkning för 2013(Kommuner)

SKL:s oktoberprognos är - 230 kr/inv.

SKL:S bokslutsprognos presenteras 18 december. (RKR 4:2)


Dagsl get f r skattens slutavr kningar1

Dagsläget för skattens slutavräkningar

Slutavräkning för 2012 (Landsting)

I bokslut 2012 angav SKL en prognos på + 270 kr/inv. senaste prognos är+307 kr/inv. Mellanskillnad mellan prognos i bokslut 2012 och utfall hänförs till år 2013 (fn + 37 kr/inv).(faktiskt utfall den 19 november)

Slutavräkning för 2013 (Landsting)

SKL:s oktoberprognos är - 116 kr/inv.

Bokslutsprognosen presenteras 18 december. (RKR 4:2)


Kommun bas 13

Kommun Bas 13

K-Bas 13 – The Movie

Ett drama i 8 kontoklasser med Ann Lissåker som huvudkonto och Anders Nilsson som underkonto.

(Extramaterial: dokumentation från genomförd konferens).

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/konferenser-och-kurser-ekonomi/konferens-kommun-bas-13


Syftet med kommun bas

Syftet med Kommun Bas

  • Medverka till enhetlig extern redovisning.

  • Underlätta inrapportering till Räkenskapssammandrag.

  • Vara en normalkontoplan (ett ramverk) för kommuner som ska kunna anpassas till en kommuns egna informationsbehov.

  • Obs, kontoplanen är frivillig!

  • Obs, bilagor om verksamhetsindelning och motparter är inte en del av Kommun Bas. De är kompletterande information.


N gra av nyheterna

Några av nyheterna

  • Mer kostnadsslagsnära bokföring

    • Begreppet stödverksamhet tas bort

    • ”Motpartskonton” ersätts i hög grad i koddelen Motpart

    • Minskat antal ”aktivitetskonton”, ex kontogrupp 58

  • Ny syn på vad som är personalkostnader, kkl 5 (för vissa)

  • Mer utrymme för vissa kostnadsslag

    • Ökat antal konton på fastighetssidan

  • Mer verksamhetsnära grupperingar av konton

    • Mer samlad redovisning på fastighetssidan

    • Samlad redovisning av kostnader för transportmedel


Kommun bas 131

Kommun Bas 13

  • En tryckt skrift kan nedladdas och/eller köpas via SKL:s hemsida.

  • Skriften finns även som en nedladdningsbar Word-fil.Denna fil uppdateras årligen med smärre förtydliganden och ev nyheter.


Kommun bas 13 f rtydliganden i r

Kommun Bas 13, förtydliganden i år

Konto

567Arbetsmarknadsförsäkringar, ersättningar till omställningsfonden. 761Avgifter, ”nya” förseningsavgiften för fakturor.(dröjsmålräntor kvar på konto 855)

359xÖvriga bidrag, återbetalning av AFA premier. (jämförelsestörande post)

853xRänta pensionsavsättning, engångseffekt av sänkt Rips-ränta.

(Gäller även för Kommun Bas 05)


Omklassificeringar finansiella anl ggningstillg ngar statlig infrastruktur

Omklassificeringar finansiella anläggningstillgångarstatlig infrastruktur

K Bas 05K Bas 13

  • Försälj fin anläggningstillg843 Försälj fin anläggningstillg

  • Förlust avyttring av851 Förlust avyttring av fin anläggningstillgångar fin anläggningstillgångar

  • Nedskrivning av fin8598 Nedskrivning av fin anläggningstillgångar anläggningstillgångar

    788 Bidrag statlig infra- 454 Bidrag statlig infrastruktur struktur

(Bör även tillämpas i Kommun Bas 05)


L bas 13

L-bas 13

  • L-bas 2005 har kompletterats/justerats med nyheter varje år, därav följer att uppdateringsbehovet varit måttligt.

  • Helhetsöversyn med mestadels redaktionella uppdateringar som hänvisningar till nya rekommendationer etc.

  • Justering i analogi med Kommun-Bas:

    Kostnaden för bidrag till statlig infrastruktur är flyttad från kontoklass 7 till nya konton i kontoklass 5

  • Ej justerat i analogi med Kommun-bas:

  • Kontogruppen övriga personalkostnader finns kvar

    Fil med uppdaterad kontoplan finns på projectplace för lt


R kenskapssammandrag 2013

Räkenskapssammandrag 2013

Kommunernas RS inlämningsdag, 22 mars- Steg 1, 15 februari (publ. 6 mars)

Landstingens RS inlämningsdag, 5 april- Steg 1, 15 februari (publ. 6 mars)

www.scb.se/rskommuner- beskrivning av nyheter p g a Kommun Bas 13- anvisningar för de som tillämpar Kommun Bas 05

www.scb.se/rslandsting


Exempel p hur det kan se ut i rs

Exempel på hur det kan se ut i RS


Sammanfattning av nya lagregleringar

Sammanfattning av nya lagregleringar

Lagen om kommunal redovisning (1997:614, kap 4 och 5)

  • Obligatoriskt att i förvaltningsberättelsen upprätta en balanskravsutredning som delvis är reglerad.

  • I förvaltningsberättelsens utvärdering av mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska nu även den ekonomiska ställningen utvärderas.

  • RUR synliggörs inte i en resultaträkning utan i den till bokföringen sidordnade balanskravsutredningen. I balansräkningen specificeras RUR som en delpost till det egna kapitalet.


F rvaltningsber ttelse

Förvaltningsberättelse

  • Förvaltningsberättelsen ska bl a innehålla en utvärdering av om målen och riktlinjerna för verksamhet och ekonomi har uppnåtts och följts.

  • Den ska också innehålla en balanskravsutredning som definierar ”Årets resultat efter balanskravsjusteringar” samt ”Årets balanskravsresultat”. Om man har en RUR ska förändringen av den också redovisas i balanskravsutredningen.

  • Upplysningar ska i förekommande fall även lämnas om hur tidigare års negativa balanskravsresultat regleras och det balanskravsresultat som är kvar att reglera.

  • Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av den ekonomiska ställningen och dess utveckling.


Ett exempel p en balanskravsutredning

Ett exempel på en balanskravsutredning

Årets resultat+100samtliga realisationsvinster –10vissa reavinster enl undantagsmöjlighet +4vissa reaförluster enl undantagsmöjlighet +3

orealiserade förluster i värdepapper +1återföring av orealiserade förlust värdepapper 0

Årets resultat efter balanskravsjusteringar +98

medel till resultatutjämningsreserv –28medel från resultatutjämningsreserv 0

Årets balanskravsresultat +70

(uppställningen kan behöva kompletteras med ytterligare rader och/eller verbala förklaringar, se exempel i skriften RUR i praktiken)


Balanskravsresultat och synnerliga sk l

Balanskravsresultat och synnerliga skäl

Kommunallagen 8 kap 5 b §. Fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl.

Denna regel är oförändrad jämfört med tidigare regler.


Ett utvidgat exempel

Ett utvidgat exempel

Det kan förekomma att en kommun eller ett landsting har ytterligare poster som kan höra hemma i en balanskravsutredning. Det kan dels handla om att reglera tidigare års balanskravsunderskott, dels om att det finns synnerliga skäl för att inte reglera ett underskott.

Nästa bild visar ett exempel på hur en sådan balanskravsutredning kan ställas upp.


Ett utvidgat exempel1

Ett utvidgat exempel

Årets resultat+100samtliga realisationsvinster –10vissa reavinster enl undantagsmöjlighet +4vissa reaförluster enl undantagsmöjlighet +3

orealiserade förluster i värdepapper +1återföring av orealiserade förlust värdepapper 0

Årets resultat efter balanskravsjusteringar +98

medel till resultatutjämningsreserv –28 medel från resultatutjämningsreserv +0synnerliga skäl. 1 –5synnerliga skäl. 2 +5

Årets balanskravsresultat +70balanskravsunderskottfrån tidigare år –50SUMMA +20

”Balanskravsresultat att återställa” 0


Balanskravsresultat i rs

Balanskravsresultat i RS


Specificering av rur i balansr kningen

Specificering av RUR i balansräkningen

  • Eget kapitalI. Årets resultatII. ResultatutjämningsreservIII. Övrigt eget kapital

    Observera att resultatutjämningsreserven är en delpost till Eget kapital, förändringar av reserven bokförs inte över resultaträkningen.


Vad r sociala investeringar hur ska dom redovisas

Vad är ”Sociala investeringar”, hur ska dom redovisas?

  • Sociala investeringar har blivit ett samlingsnamn för olika verksamhetsutvecklingsprojekt som syftar till att stötta barn och ungdomar som har en särskild problematik.

  • Ordet ”investering” förvirrar i budget- och redovisnings-sammanhang. Driftbudgetprojekt är ett bättre namn.

  • I redovisningen är dessa satsningar inte investeringar i bokföringsmässig mening, de är löpande driftskostnader.

  • Ofta förefaller dessa satsningar ha karaktären av avgränsade verksamhetsutvecklingsprojekt som i vanlig ordning ska ingå i den årliga driftbudgeten/-redovisningen.


Hur kan sociala investeringar budgeteras och finansieras

Hur kan ”sociala investeringar” budgeteras och finansieras?

  • Några kommuner har internt skapat ett ekonomiskt utrymme för satsningen genom att i sin balanskravsutredning öronmärka en del av sina ekonomiska överskott till detta projektändamål.När kostnaderna för satsningen uppkommer kan de avräknas mot öronmärkningen i kommande balanskravsutredningar.

    Denna hantering har dock inget att göra med den externa redovisningen, det handlar om den kommuninterna resursfördelningen/ekonomistyrningen.

  • Andra kommuner budgeterar och finansierar sina satsningar på ett ”traditionellt sätt”.

  • Rådet för kommunal redovisning har uttalat sig om redovisningen av sociala investeringar.


  • Login