L randem l en introduktion
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 35

Lärandemål – en introduktion PowerPoint PPT Presentation


  • 83 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Lärandemål – en introduktion. 29 oktober 2010, Åbo Akademi Fredrik Oldsjö [email protected] Stefan Ekecrantz [email protected] Upplägg. Bakgrund: internationellt perspektiv Övergången till förväntade studieresultat Nationellt ramverk och Stockholms universitets beslut

Download Presentation

Lärandemål – en introduktion

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


L randem l en introduktion

Lärandemål – en introduktion

29 oktober 2010, Åbo Akademi

Fredrik Oldsjö [email protected]

Stefan Ekecrantz [email protected]


Uppl gg

Upplägg

  • Bakgrund: internationellt perspektiv

  • Övergången till förväntade studieresultat

  • Nationellt ramverk och Stockholms universitets beslut

    Frågestund

  • Hur lägga upp arbetet?

  • Positiva och negativa erfarenheter

    Frågestund

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


European area of higher education ehea

European Area of Higher Education EHEA

  • Magna charta universitatum, Bologna 1988

  • Lissabonkonventionen 1997

  • Sorbonne 1998

  • Bolognadeklarationen 1999

  • 46 medlemsstater i Bolognaprocessen 2007

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


Processens vergripande m l

Processens övergripande mål

Ett europeiskt område för högre utbildning (EHEA) 2010

  • Rörlighet – mobility

  • Anställningsbarhet – employability

  • Europas konkurrenskraft och attraktionskraft som utbildningskontinent – competitiveness

    Grundläggande utgångspunkter:

  • Jämförbarhet och transparens

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


Tio operativa m l

Tio operativa mål

  • Införande av ett system med tydliga och jämförbara examina

  • Införande av ett system som huvudsakligen består av två utbildningsnivåer eller cykler

  • Införande av ett gemensamt poängsystem, ECTS

  • Främjande av rörlighet för studenter och lärare

  • Främjande av europeiskt samarbete inom kvalitetssäkring

  • Främjande av den europeiska dimensionen i högre utbildning

  • Främjande av livslångt lärande

  • Lärosätens och studenters inflytande och delaktighet i processen

  • Främja attraktionskraften hos Europas högre utbildning

  • Införande av forskarutbildningen som den tredje utbildningsnivån eller cykeln

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


Learning outcomes

Learning outcomes

  • Lärandemål

  • Förväntade läranderesultat

  • Förväntade studieresultat

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


M l f rv ntade studieresultat

Mål = förväntade studieresultat

  • ”Målen är uttryckta som förväntade studieresultat och uttrycker vad studenten förväntas kunna, förstå, förhålla sig till eller kunna utföra”. (Förslag på ny Högskoleförordning, PM s. 18)

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


Byte av perspektiv

Byte av perspektiv

  • Kursens mål: beskrivning av kursens innehåll och vad kursen ska ge till studenterna (innehållscentrerat perspektiv)

  • Kursens förväntade studieresultat: beskrivning av vad studenten ska kunna efter fullgjord kurs formulerad med aktiva verb (studentcentrerat perspektiv)

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


Beskriva vad studenten ska kunna

Beskriva vad studenten ska kunna

”Studenten ska efter genomgången kurs kunna…” + verb + kursinnehåll etc.

Exempel: ”Studenten ska efter genomgången kurs kunna förklara grundläggande mekaniska fenomen med hjälp av kraftbegreppet och Newtons lagar”

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


Helhetssyn p f rv studieresultat undervisning och examination

Undervisnings- och lärande-aktiviteter

Examinations-former och betygskriterier

Helhetssyn på förv. studieresultatundervisning och examination

Förväntade studieresultat

(lärandemål)

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


Det svenska systemet och su

NIVÅBESKRIVNINGAR

Europeiska (Dublin Descriptors) och nationella (i HL)

NATIONELLA EXAMENSBESKRIVNINGAR (i HF)

Förväntade studieresultat uppdelade i kunskapsformerna

1) Kunskap och förståelse 2) Färdighet och förmåga 3) Värderingsförmåga och förhållningssätt

FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT PÅ PROGRAMNIVÅ

Beskriver vad studenten ska kunna/kunna göra efter fullgjort program

FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT PÅ KURSNIVÅ

Beskriver vad studenten ska kunna/kunna göra efter fullgjord kurs

FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT PÅ DELKURSNIVÅ

Skall på SU användas om delkursen examineras separat

FÖRV. STUDIERESULTAT PÅ UPPGIFTSNIVÅ?

Kan användas som pedagogiskt hjälpmedel

Det svenska systemet och SU

Nationell nivå

Lärosätesnivå


Su valde

SU valde

  • förväntade studieresultat inte bara på kurser utan också på alla delkurser

  • tydligt genomförd målrelaterad betygsättning

  • skriftliga betygskriterier på alla delkurser

  • skriftlig information om hur prestationer på delkurser vägs samman till betyg på hel kurs

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


Enqa s kvalitetskrav v gledande

ENQA:s kvalitetskrav vägledande

  • Standard:

    Students should be assessed using published criteria, regulations and procedures which are applied consistently

  • Guideline:

    Student assessment procedures are expected to have clear and published criteria for marking

    Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (2005), s. 16-17

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


Standards and guidelines forts

Standards and Guidelines forts.

Student assessment procedures are expected to:

  • be designed to measure the achievement of the intended learning outcomes and other programme objectives

  • be appropriate for their purpose, whether diagnostic, formative or summative

  • have clear and published criteria for marking

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


L randem l en introduktion

?

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


Hur kan man t nka hur kan man l gga upp arbetet

Hur kan man tänka? Hur kan man lägga upp arbetet?

  • En förutsättning för arbetet är att alla inblandade är införstådda med lärandemålens funktion, eller logiken i relationen mellan mål och innehåll

  • Men, vägen fram till en sådan sammanhållen logik måste få vara krokig och rymma många olika steg framåt och bakåt.

  • Särskilt inledningsvis måste arbetet ses som en kreativ process

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


L randem lens funktion logiken bakom ett helhetsperspektiv

Undervisnings- och lärande-aktiviteter

Examinations-former och betygskriterier

Lärandemålens funktion, logiken bakom ett helhetsperspektiv

Förväntade studieresultat

(lärandemål)

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


L randem l en introduktion

Jmf m forskningsprocessens logik

Frågeställning

Lärandemål

undersökning & analys

undervisning & examination

material

litteratur

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


L randem l en introduktion

Jmf m forskningsprocessens logik

1

1

Frågeställning

Lärandemål

2

2

undersökning & analys

undervisning & examination

3

3

material

litteratur

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


L randem l en introduktion

  • Introduktion till historiens metod

  • Målsättning Kursen behandlar metod- och teorifrågor. Deltagarna läser kortare textutdrag och diskuterar utifrån instuderingsfrågor centrala metodfrågor inbördes och tillsammans med kurshållaren.

  • Innehåll Föreläsningar, grupparbeten och självstudium.

  • Uppnådda färdigheter Att förstå grunddragen i historisk metod

  • Litteratur Hobsbawm, Eric. Om historia. 1999. Prisma. I kursen ingår även ett antal artiklar och recensioner.

  • Arbetsformer Föreläsningar, Hemuppgifter, Övningar med handledning, Litteratur, Föredragstillfällen, Rapport/Slutrapport.

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


Om kursen fungerar bra i sin nuvarande form st ll f ljande fr gor

Om kursen fungerar bra i sin nuvarande form, ställ följande frågor:

  • Vad kan en student “göra” efter att ha läst litteraturen?

  • Vad kan en student “göra” efter att ha genomfört examinationsuppgifterna?

  • Vad kan en student “göra” efter att ha deltagit i undervisningen?

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


L randem l en introduktion

  • Litteraturen?

  • Målsättning Kursen behandlar metod- och teorifrågor. Deltagarna läser kortare textutdrag och diskuterar utifrån instuderingsfrågor centrala metodfrågor inbördes och tillsammans med kurshållaren.

  • Innehåll Föreläsningar, grupparbeten och självstudium.

  • Uppnådda färdigheter Att förstå grunddragen i historisk metod

  • LitteraturHobsbawm, Eric. Om historia. 1999. Prisma. I kursen ingår även ett antal artiklar och recensioner.

  • Arbetsformer Föreläsningar, Hemuppgifter, Övningar med handledning, Litteratur, Föredragstillfällen, Rapport/Slutrapport.

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


L randem l en introduktion

  • Examinationen?

  • Målsättning Kursen behandlar metod- och teorifrågor. Deltagarna läser kortare textutdrag och diskuterar utifrån instuderingsfrågor centrala metodfrågor inbördes och tillsammans med kurshållaren.

  • Innehåll Föreläsningar, grupparbeten och självstudium.

  • Uppnådda färdigheter Att förstå grunddragen i historisk metod

  • Litteratur Hobsbawm, Eric. Om historia. 1999. Prisma. I kursen ingår även ett antal artiklar och recensioner.

  • Arbetsformer Föreläsningar, Hemuppgifter, Övningar med handledning, Litteratur, Föredragstillfällen, Rapport/Slutrapport.

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


L randem l en introduktion

  • Undervisningen?

  • Målsättning Kursen behandlar metod- och teorifrågor. Deltagarna läser kortare textutdrag och diskuterar utifrån instuderingsfrågor centrala metodfrågor inbördes och tillsammans med kurshållaren.

  • InnehållFöreläsningar, grupparbeten och självstudium.

  • Uppnådda färdigheter Att förstå grunddragen i historisk metod

  • Litteratur Hobsbawm, Eric. Om historia. 1999. Prisma. I kursen ingår även ett antal artiklar och recensioner.

  • Arbetsformer Föreläsningar, Hemuppgifter, Övningar med handledning, Litteratur, Föredragstillfällen, Rapport/Slutrapport.

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


Olika l randem l olika kurser

(Jmf: ”Att förstå grunddragen i historisk metod”)

Olika lärandemål, olika kurser:

1) Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

  • Analysera ett befintligt källkritiskt resonemang i en historievetenskaplig framställning.

  • Genomföra en egen källkritisk analys av ett källmaterial i förhållande till en given problemställning.

  • Välja en relevant kvalitativ metod för en egenformulerad forskningsuppgift, och motivera det valet.

ELLER...

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


Olika l randem l olika kurser1

(Jmf: ”Att förstå grunddragen i historisk metod”)

Olika lärandemål, olika kurser:

2) Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

  • Sätta olika metodologiska skolbildningar i sitt vetenskapsteoretiska och historiografiska sammanhang.

  • Förklara innebörden i centrala begrepp som reliabilitet och validitet.

  • Diskutera och problematisera relationen mellan klassisk källkritik och samtidshistoriska metoder.

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


Hur kan man t nka hur kan man l gga upp arbetet1

Hur kan man tänka? Hur kan man lägga upp arbetet?

  • Inled med en förutsättningslös diskussion om allt som är värdefullt med kursen.

  • Se vad i detta som är innehåll, undervisningsaktiviteter, examinationsuppgifter respektive mål.

  • Identifiera de implicita lärandemål som ligger bakom innehåll, undervisning och examination.

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


Hur kan man t nka hur kan man l gga upp arbetet2

Hur kan man tänka? Hur kan man lägga upp arbetet?

  • Hämta inspiration i kunskapstaxonomier (Bloom, SOLO, Krathwohl & Anderson, m fl).

  • Jämför med andra, jämförbara kurser med lärandemål.

  • Pröva formuleringarna på utomstående. Är det möjligt för en kollega eller en student att förstå det ni vill kommunicera?

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


L randem l en introduktion

Lärandemål 2

Lärandemål 3

Lärandemål som "segment"

Lärandemål 1

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


L randem l en introduktion

Lärandemål som "delmängder"

Lärandemål 1

Lärandemål 2

Lärandemål 3

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


L randem l en introduktion

Lärandemål 1

Lärandemål 2

Lärandemål 3

Lärandemål som "perspektiv"

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


Positiva erfarenheter av l randem lsreformen i sverige

Positiva erfarenheter av lärandemålsreformen i Sverige

  • Förbättrade förutsättningar kollegial samverkan kring utbildningsplanering

  • Ökad tydlighet för studenter, vilket kan ge förutsättningar för ökad kvalitet

  • Lättare att göra initierade avvägningar mellan bredd och djup

  • Etc...

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


Negativa erfarenheter av l randem lsreformen i sverige

Negativa erfarenheter av lärandemålsreformen i Sverige

  • Examinerbarhetskravet riskerar att osynliggöra viktiga värden

  • Produktion av styrdokument utan att detta påverkar praktiken

  • Institutionella motstånd mot reformen

  • Etc...

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


L randem l en introduktion

?

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


Referenser

Referenser

Målrelaterad bedömning och betygkriterier, se UPC:s webbplats: http://www.upc.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5434

SU:s riktlinjer (se särskilt s. 2-4 och bilaga 2): http://www.su.se/content/1/c4/07/55/Bolognariktlinjerjan2007.pdf

Högskoleförordningen (HF): http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19930100.HTM

Högskolelagen (HL): http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19921434.HTM

ENQA Standards and Guidelines: http://www.eua.be/fileadmin/user_upload/files/Quality_Assurance/ESG.pdf

/ Fredrik Oldsjö och Stefan Ekecrantz


  • Login