Att g ra f rb ttringar best ende
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 74

Att göra förbättringar bestående! PowerPoint PPT Presentation


  • 69 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Att göra förbättringar bestående!. ?. Efter sex månader fick teamets ledare avsäga sig sitt uppdrag på grund av ändrade arbetsuppgifter, men team -medlemmarna var fast beslutna att fortsätta.

Download Presentation

Att göra förbättringar bestående!

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Att g ra f rb ttringar best ende

Att göra förbättringar bestående!

?


Att g ra f rb ttringar best ende

Efter sex månader fick teamets ledare avsäga sig sitt uppdrag på grund av ändrade arbetsuppgifter, men team -medlemmarna var fast beslutna att fortsätta.

Då nio månader hade gått hade de listat möjliga orsaker till problemet och bestämt sig för att pröva lösningar riktade mot en av dessa orsaker:

att få kuratorn att träffa patienterna i ett tidigare skede

under sjukhusvistelsen.

Efter tolv månader verkade antalet kvarliggande utskrivningsklara

patienter ha minskat, men det var oklart om detta berodde på teamets arbete eller på andra förändringar av arbetssättet på avdelningen.

Efter arton månader träffades tre av de ursprungliga team -medlemmarna fortfarande, men läkaren deltog inte i mötena.

Den nya verksamhetschefen beslutade, på grund av personalbrist att teamets arbete inte skulle få fortsätta.


Att g ra f rb ttringar best ende

Varför ”lyfter” vissa satsningar och vissa faller?

År 1År 2År 3År 4År 5

Progress över tid

Insats A

”Take off”

Insats B

Genomförande

/ aktivitet

Insats C

John Övretveit


Att g ra f rb ttringar best ende

Tio steg i ett ständigt förbättringsarbete

Utveckling av ”3SQ”

Landstingsförbundet 2004

Dr John Övretveit


Att g ra f rb ttringar best ende

  • Skapa en riktig problemformuleringsprocess

  • Skapa rutiner så att ledning och team väljer problem, som är betydelsefulla för såväl patienter som personal och ledning, men som också är möjliga att lösa.

  • Välj problem av allmänt intresse som inte är alltför komplexa.

  • 2. Minimera tidskonflikterna

  • För att göra det möjligt för personalen att ägna sig åt kvalitetsaktiviteter kan man

  • behöva ta in extra personal eller minska tiden för direkt patientarbete, organisera

  • utbildning och kvalitetsaktiviteter på lämpliga tider, tillhandahålla data och administrativt

  • stöd och från ledningens sida ge tydliga besked om prioriteringen av

  • olika arbetsuppgifter.


Att g ra f rb ttringar best ende

3. Säkerställ att personalen förstår vad kvalitetsmetoderna går ut på

och använder dem på ett kompetent sätt

Erbjud adekvat utbildning, anlita kvalitetsfaciliterare och fråga hur det går.

4.Gör kvalitet till ett ledningsansvar och koppla kvalitetsaktiviteterna

till linjeorganisationen

… genom att ha med kvalitetsperspektiv i rapportering, involvera ledare

och förändra systemen för resultatmätning, så att de belönar och skapar drivkrafter för kvalitetsförbättring


Att g ra f rb ttringar best ende

5. Välj ut rätt problem och mät resultat och framsteg

Välj problem eller förbättringsområden som är av betydelse för organisationen

och samtidigt är möjliga att lösa. Kräv att kvalitetsarbetet har mätbara mål och

indikatorer samt att datainsamling verkligen görs för att uppföljning ska vara

möjlig.

6. Bedöm effektivitet och vidta åtgärder

Samla in evidens för hur effektiva kvalitetsaktiviteterna är, säkerställ att ledningen

på alla nivåer formellt beaktar kostnader och vinster och vidtar åtgärder, t ex

för ut information om framgångsrika aktiviteter. Evidens som påvisar positiva

effekter är ingen garanti för att insatserna får en fortsättning, men de underlättar

det fortsatta arbetet.


Att g ra f rb ttringar best ende

En historia ur verkliga livet.

Två entusiastiska medarbetare – en sjuksköterska och en läkare – bildade ett kvalitetsteam för att förbättra vården för äldre patienter inlagda på en internmedicinsk avdelning.

Teamet, som bestod av sjuksköterskor från avdelningen, valde att angripa problemet med kvarliggande, utskrivningsklara patienter.

De satte som mål att minska antalet sådana patienter till högst tre per månad, vilket de ansåg var signifikant färre än antalet de senaste månaderna.

Teamet samlades varje vecka till ett tvåtimmars möte, men på grund av svårigheter

med att få medlemmarna att närvara ändrade man detta till två timmar per månad.

Två team-medlemmar fick en tvådagars utbildning i kvalitetsbegrepp och -metoder.


Att g ra f rb ttringar best ende

7. Stoppa kvalitetsaktiviteter som inte är effektiva

Be tidigt om en bedömning av experter, men beakta att det kan behövas viss tid

innan förbättringsindikatorerna hinner ge utslag

.

8. Skydda effektiva aktiviteter

Se till att störningar som t ex organisationsförändringar, personal som slutar och

andra överhängande kriser inte tillåts påverka aktiviteterna – i annat fall kan

investeringar och trovärdighet gå förlorade.


Att g ra f rb ttringar best ende

9. Formalisera och revidera

Säkerställ en del av ovanstående genom att tydliggöra ansvaret för kvalitetsfrågor i arbetsbeskrivningar,

lägg till kvalitetsindikatorer i resultatrapportering och bedömningssystem,

ge formella erkännanden och belöningar

samt standardisera

genom att skapa rutiner, processer och dokumentation.

Revidera regelbundet dessa administrativa mått i takt med att förhållandena ändras: integrera och institutionalisera kvalitetsarbetet, men cementera det inte.

10. Utveckla strategi och system för ständigt förbättringsarbete (”3SQ”)

Inför strategi och system för ständigt förbättringsarbete som säkerställer att ovanstående

punkter planeras och genomförs och därefter regelbundet revideras för

att kunna svara upp mot nya krav. En organisations befintliga kvalitetssystem

täcker kanske inte alla de åtgärder som tas upp i ovanstående punkter.


N rsjukv rden i v sterbotten

Närsjukvården i Västerbotten


Att g ra f rb ttringar best ende

Umeå 110.000 inv.

Skellefteå 70.000 inv.

Lycksele 12.000 inv.

Länet 260.000 inv.


N rsjukv rden i v sterbottens l ns landsting

Närsjukvården i Västerbottens läns landsting

Samverkan

Specialiserad vård-NSV

Kommunen/vårdgrannar-NSV

Inom NSV

Allmän intern-

medicin

Akutmottagning

Geriatrik

Psykiatri

Ambulans

Barn o ungd-

psykiatri

Vårdcentraler

Rehabcentrum

Sjukv.rådg.

AHS


Att g ra f rb ttringar best ende

Olika kunskaper behövs.

Förbättringskunskap- System- Variation- Förändringspsykologi- Lärandestyrt förändringsarbete

Professionell kunskap- Ämneskunskap- Personliga färdigheter- Värderingar, etik

mål!

Vad vill vi åstadkomma?

Förbättringav diagnos och behandling

Förbättringav processer och system i hälso- och sjukvård

+

Hur vet vi att en förändring är en förbättring?

mått!

idéer!

Vilka förändringar kan leda till en förbättring?

Agera

Planera

test!

Ökat värde för dem vården finns till för

Studera

Gör


Att g ra f rb ttringar best ende

Ett forum och en utvecklingsenhet i landstinget vars fokus ligger på att omsätta kunskap och idéer till praktisk nytta för utvecklingen av vården.

Att ta till vara och förpacka intern och extern kunskap om hur man åstadkommer och leder förbättringar

Att utveckla förmågan att kontinuerligt lära och förbättra vården

Meme: En smittsam ide som kopiera sig på ett virusliknande sätt. Går från hjärna till hjärna. Sprider sig i kommunicerande nätverk och ”face-to-face” -kontakter mellan människor.

Exempel på memer är melodier,symboler, mode, utlåtanden, fraseologi.

www.memeologen.vll.se


Att g ra f rb ttringar best ende

Memeologerna:

…har sin professionella bakgrund i vården. Memeologuppdraget är tidsbegränsat och på deltid

10-11 personer delar på 7,0 heltidstjänster.


Att g ra f rb ttringar best ende

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005

Process över tid

Vår

story

  • Livskraftig organisation

  • Förändringsledning NSV

  • System, komplexa, mikro

  • Idealt Genombrott

Sammanföra till helhet

  • Ideal Modell

  • Idealized Design IDCOP

  • Genombrott

Dynamiska resursen

?

Värdekompassen

Process orientering/analys

QUL

Systematik

TQM

  • Kunskapsstöd; Kvalitetstränare m.fl. MemeologenAktivt ledarskap

  • ”Tillåtande” ”Aktivt” ledarskapMemeologen


Att g ra f rb ttringar best ende

Ta tillvara alla tillfällen att ha kul!


Prioriterade utvecklingsomr den i n rsjukv rden i l net

Prioriterade utvecklingsområdeni Närsjukvården i länet

Samstämmig uppslutning kring 3 fokusområden:

  • Äldres sjuklighet

  • Psykisk ohälsa

  • Folkhälsa


Att g ra f rb ttringar best ende

Utvecklingsprocess för Närsjukvården Umeå

2003

2004

2005

Oktober

Maj

Juni

November

Januari

Februari

Mars

April

Juli

Augusti

September

November

Januari

Februari

December

December

”Närsjukvårdens Ledningsforum”

?

Plan.möte

??november

4-5 maj

??september

17-18 febr.

V-chefer och MAL

”Förbättringsforum”

  • LS 3

  • 19-20 okt

  • Team

  • Ledare

  • LS 4

  • Team

  • Ledare

  • LS 2

  • 18-19 maj

  • Team

  • Ledare

  • LS 1

  • 6-7 april

  • Team

  • Ledare

?

Förbättrings-

team


Att g ra f rb ttringar best ende

Dialog med kommunen/andra vård-grannar

Gemensam uppslutning kring mål


Att g ra f rb ttringar best ende

Nätverk 2

Nätverk 1

Nätverk 3


Att g ra f rb ttringar best ende

2. Kommunikationsförmåga

Mötesforum

strategi och utveckling av Närsjukvård i Västerbotten

Helhetsperspektiv

Ambitioner

Viljeinriktning

Ramar

  • Gemensamt perspektiv

  • Gemensamma mål

  • Vad skall/kan vi göra

  • Rigga utvecklingsarbete

  • Sprida ny kunskap

  • Uppföljning

Lokala perspektiv

Olika förutsättningar

Olika behov


Vad har h nt i praktiken d

Vad har hänt i praktiken då?

.


Ldres sjuklighet angel gna utvecklingsomr den ledningsforum febr

Äldres sjuklighet –angelägna utvecklingsområden/ledningsforum febr

Södra Lappland

  • Dementa och deras anhöriga

  • Säker läkemedelshantering

    Skellefteå

  • Dementa och deras anhöriga

  • Insatser jourtid för äldre

  • Rehabilitering i eget boende

  • Utskrivningsklara – utveckla vårdplanering/vårdkedjor

    Umeå

  • Dementa och deras anhöriga

  • ÄHC (att möta den äldre befolkningen i upptagningsområdet)

  • Hemrehabilitering för strokepatienter

  • Geriatriskt öppenvårdsteam /multisviktande äldre


M lbild f r demenssjuka i v sterbotten

Målbild för demenssjuka i Västerbotten

Om jag drabbas av demens då vill jag och mina anhöriga att jag ska få

min diagnos så tidigt som möjligt. Osäkerhet är alltid det sämsta

alternativet. Ju mer vi känner till och ju tydligare hjälpen är ordnad ju

tryggare blir det för oss.

Om det är lämpligt med s.k. bromsmedicin vill jag gärna prova det.

Både jag och mina anhöriga vill få information och lära oss så mycket

som möjligt om min sjukdom tidigt så att vi kan hantera den på bästa

sätt. Vi vill få namn och telefonnummer till den vi ska kontakta på

vårdcentralen när det blir problem.

Vi vill få kännedom om vilken hjälp det finns att få av samhället under

sjukdomstiden. Vi förutsätter att dom som ska hjälpa oss tidigt tar

kontakt med varandra så att inte vi måste upprepa allting varje gång.

Vi vill gärna att jag ska kunna bo kvar hemma där jag känner min vardag så

länge som det bara är möjligt. Då måste också mina anhöriga känna till och få

den hjälp och det stöd som behövs. Om mina besvär blir så uttalade att jag

behöver ett annat boende så vill vi att det ska finnas tillgängligt när det behövs.


Att g ra f rb ttringar best ende

Ålidhem

vårdcentral

Exempel: Demens Umeå Närsjukvård

Sprida

Testa

Nordmalings vårdcentral

kommun

Mariehems vårdcentral

Umeå kommun

  • Erfarenhetsgrupp

  • Holmsunds vårdcentrall

  • Geriatriskt centrum

  • Sävar vårdcentral/kommun

  • Malå vårdcentral/kommun

  • Minneshälsan Lycksele

  • Skellefteå demensteam

  • Skellefteå kommun

  • Demensföreningar

Holmsunds vårdc.

och kommundel

Hörnefors vårdcentral

kommun

Geriatriskt

centrum

Backens vårdcentral

Umeå kommun

(Umeå vårdcentral)


V rd och omsorg f r dementa i v sterbotten h sten 2007

Vård och omsorg för dementa i Västerbotten hösten 2007.

1. Gemensam målbild

2. Gemensam styrgrupp

3. Gemensam processledare

4. Inventerat utbildningsbehov.

5. Processen går vidare.


Resultat och effekter ldres sjuklighet

Resultat och effekter - Äldres sjuklighet

Systematisk läkemedelsrevision

Åsele/Dorotea


Att g ra f rb ttringar best ende

Resultat och effekter - Äldres sjuklighet

Systematisk läkemedelsrevision

Åsele/Dorotea


Att g ra f rb ttringar best ende

Psykisk ohälsa

1.Stressreladerade sjukdomstillstånd (ex utmattningssyndrom)

Utformning av vårdprogram och sammanställa kunskap i området

2. Patienter med depression, ångest

Utveckla system för implementering av evidence och lokalt lärande

3. Psykiskt funktionshindrade

Utveckla gemensam vårdplanering mellan kommun och landsting för patientgruppen

4. Barn och ungdomars psykiska ohälsa

Utveckla nätverk där BUP, familjecentral och ungdomshälsan har en aktiv och central roll,


Att g ra f rb ttringar best ende

Problemkomplexet psykisk ohälsa

Utmattning

Depression

Hur kan vi veta

att det blir bättre?

Ångest

Kronisk smärta

Kognitivt förhållningssätt

Psykiska team

Handledarutbildning


Folkh lsoarbete i n rsjukv rden

Folkhälsoarbetei Närsjukvården

Alkohol o

droger

Tobak

Fysisk

aktivitet

Vuxen

habilitering

Övervikt

hos barn

Salut

Våld mot

kvinnor o

barn

Vilken kunskap

finns?

Spridning

Identifiera

frågan

Vad gör

vi?

Vad behöver

göras?

Uppföljning


Resultat och effekter folkh lsa nsv

Vuxen

habilitering

Våld mot

kvinnor o

barn

Våld mot

kvinnor o

barn

Våld mot

kvinnor o

barn

Övervikt

hos barn

Salut

Övervikt

hos barn

Salut

Övervikt

hos barn

Salut

Spridning

Uppföljning

Vilken

kunskap

finns

Identifiera

frågan

Alkohol o

droger

Alkohol o

droger

Alkohol o

droger

Fysisk

aktivitet

Fysisk

aktivitet

Fysisk

aktivitet

Vad behöver

göras?

Team mm

Koncept

Tester

Tobak

Tobak

Tobak

Resultat och effekter - Folkhälsa NSV

Hösten 2006

Vuxen

habilitering

Hösten 2005

Vuxen

habilitering

Hösten 2004


Folkh lsoarbete i v sterbotten h sten 2007

Folkhälsoarbete i Västerbotten, hösten 2007.

Äldrehälsa

Psykisk hälsa

Ökad samverkan


Att g ra f rb ttringar best ende

Ledningsgruppen NSV Umeå maj 2005

S

  • S- olikheter i åsikter och

  • Idéer i gruppen används,

  • respekteras och värderas

  • som en tillgång.

R- syfte och skäl för samverkan

är tydlig och ömsesidig.

Gemensamma mål och tillit

till varandra finns

-

R

T

A- förmågan att agera

tillsammans och skapa

förbättringar är god

-

  • T- förmåga att kommunicera

  • med varandra, att lyssna och

  • reflektera är god. Det finns bra

  • forum för möten och dialog

Maj 2005

September 2004

A


Sj lvskattning n tverksbygge nsv ume

Självskattning nätverksbygge NSV Umeå


N rsjukv rden

Alkohol o

droger

Tobak

Vuxen

habilitering

Fysisk

aktivitet

Övervikt

hos barn

Salut

Våld mot

kvinnor o

barn

Närsjukvården

Folkhälsa

Psykisk ohälsa

Stressrelaterade sjukdomstillstånd

Depression, ångest

Psykiskt funktionshindrade

Barn och ungdoms psykiska ohälsa

Missbruk

Hemrehabilitering för

strokepatienter

Äldres sjuklighet

ÄldreHälsoVård

Multisvikt

Hjärtsvikt

Läkemedelshantering

Demens

Omhändertagande efter 17

Rehabilitering i hemmet

Enhet/Team


Vad har varit framg ngsrikt reflektioner

Vad har varit framgångsrikt - reflektioner

  • Ökad fokusering på innehållet i verksamheterna

  • I stort sett ”rätt familjemedlemmar”

  • Samsyn om utvecklingsområdenas angelägenhet

  • Vi pratar om behovsgrupper i stället för diagnoser och sjukdomsgrupper

  • Att mötas över gränser

  • Förbättringsmetodik ”testa i liten skala” utvärdera – systematik och lärande i utvecklingsarbetet

  • Samverkan med FoUU-enheten


Fler perspektiv

Fler perspektiv

Livskraftig enhet

Hösten 2006


Fyra teman f r livskraftig enhet

Fyra teman för Livskraftig enhet

  • Tillgänglighet

  • Interaktion

  • Tillförlitlighet

  • Livskraft

    (jfr. Idealized design )

    TRYGGHET för patient, anhörig och för

    befolkningen


Vision och v rdegrund f r prim rv rden i vll

Vision och värdegrund för primärvården i VLL

  • För mig och min familj är primärvården en stor trygghet. Både när vi är friska och när vi behöver hjälp. Jag vill få veta vad jag själv kan göra för att bibehålla eller förbättra hälsan för mig och min familj.

  • För att känna mig trygg vill jag få kontakt med primärvården när jag känner att jag behöver det. [Tillgänglighet]

  • För att känna mig trygg vill jag bli tagen på allvar, lyssnad till, respekterad, ha möjlighet att påverka. Mötet ska vara anpassat efter mig. [Interaktion]

  • För att känna mig trygg vill jag känna att bedömning, behandling och råd är säker och av bästa kvalitet. [Tillförlitlighet]

  • För att känna mig trygg vill jag att primärvården kännetecknas av stabilitet, arbetsglädje och utveckling. [Livskraft]


Att g ra f rb ttringar best ende

Tillgänglighet

För att känna mig trygg vill jag få kontakt med primärvården när jag känner att jag behöver det.

  • Definition

  • Reducera all onödig väntan

  • När saker händer är nästan lika viktigt som vad som händer

  • Tillgänglighet till trygghetsskapande aktiviteter i andra former än besök

  • (information, stöd, dialog, egenvård mm)

  • Att göra dagens arbete idag för att skydda morgondagen

  • Strategier: påverka efterfrågan, matcha kapacitet och efterfrågan, ändra systemet

  • Prioritering

  • Bedömning

  • Vem gör vad – teamets roll

  • Ambition

  • Tillgänglighet till besök: Alla patienter i behov av ett läkarbesök ska få en tid inom 7 dagar

  • Telefontillgänglighet: Befolkningen ska få en personlig kontakt samma dag som behovet uppstår


Att g ra f rb ttringar best ende

Interaktion

För att känna mig trygg vill jag bli tagen på allvar, lyssnad till, respekterad, ha möjlighet att påverka. Mötet ska vara anpassat efter mig.

  • Definition

  • Personliga möten

  • Alternativa interaktioner (e-mail, gruppbesök mm)

  • Bemötande

  • mm

  • Ambition

  • Ringa in angelägna förbättringsområden (patientenkäter mm)

  • Patienten får tillgång till god information som rör deras vård och hälsa. Det innebär

  • information om hur åtgärder följs upp, utfästelser om förväntade effekter, hur patienten

  • går vidare om det inte blir bra, osv. Informationen ska vara patientanpassad.

  • Vi verkar för att patienten kan förbereda sig inför besöket så mycket som möjligt.

  • Vårt förhållnings- och arbetssätt stärker patientens egen förmåga och gör det möjligt

  • för patienten att vara delaktig.


Att g ra f rb ttringar best ende

Tillförlitlighet

För att känna mig trygg vill jag känna att bedömning, behandling och råd är säker och av bästa kvalitet.

  • Definition

  • Vården bygger på bästa tillgängliga vetenskapliga kunskaper och bästa ”vårdpraktik/

  • erfarenhet som är känd.

  • Att vården är patientsäker

  • Att vården är individanpassad, följs upp när det behövs och har en proaktiv inriktning

  • Att den kännetecknas av att rätt vårdinsats alltid tillämpas dvs inte ”överanvändning”,

  • ”underanvändning” eller ”felanvändning”

  • Ambition

  • Deltagande i nationella register/mätningar för att indikera hur tillförlitlig vården är

  • Följsamhet till nationella riktlinjer och etablerad praxis för att reducera slumpmässig variation

  • Ett väl fungerande avvikelsesystem för att fånga förbättringsområden

  • Utveckla fungerande system för spridning för att påskynda utvecklingen


Att g ra f rb ttringar best ende

Livskraft

För att känna mig trygg vill jag att primärvården kännetecknas av stabilitet, arbetsglädje och utveckling.

  • Definition

  • Att matcha förbättringsbehov med tillgängliga resurser:

  • Medarbetarperspektivet:bemanning, frånvaro, kompetens

  • Ekonomiperspektivet: balans tillgång - förbrukning, koppla ekonomi med förändring och

  • långsiktighet / investering

  • Mötesformer: tid för test och reflektion, delaktighet

  • Ett chef- och ledarskap som driver och stödjer utveckling

  • Kultur / etik / värderingar / klimat

  • Ett innovativt klimat som skapar trygghet i förändring

  • Samverkansförmåga (internt-externt)

  • Förståelse av sammanhang o system

  • Ambition

  • Hälsofrämjande förhållningssätt ska genomsyra verksamheten

  • Innovativt klimat och stabilitet i förändringsarbetet

  • Förstå helhet, sammanhang och komplexa system

  • Koppla ihop förändringar med ekonomi

  • Medarbetarutveckling – personalvisionen, hälsofrämjande arbetsplats, ledarskap/medarbetarskap


Att g ra f rb ttringar best ende

Närsjukvården

Förändringsteam

Förändringsteam

Förändringsteam

Förändringsteam

Utvecklingsarbetet livskraftig enhet

  • Designgrupp-NSV

  • Centrala ledare

  • Lokala ledare

  • Vårdprofession

  • Stabsfunktioner

  • - Uppföljning

  • - Planering

  • - Stragier

  • Memeologer

Lärande seminarium

  • Utvecklingsgrupp Kliniken

  • Systemledare

  • Medicinskt ansvar

  • ”Dagliga” ledare

  • Metodstödjare

  • Mätning/uppföljning

Mötesforum


Att g ra f rb ttringar best ende

Designgruppen

Kontinuerlig korrigering!

Patient-säkerhet,

Arbetsmiljöprogram

Personalpolicy

Sjukskrivningsprocessen

Rätt använd kompetens

Känsla av sammanhang


Att g ra f rb ttringar best ende

Utvecklingsprocessen i VLL

3. Övergripande ledarskap: Utifrån helhetsperspektiv designa, stödja och följa upp förändringsarbetet.

2. Nätverksledarskap: Forum för övergripande ledare, lokala ledare och idébärare. Sammanlänkar lokalaförändringar med helhetsperspektivet. Strategimöten/Lärande seminarier nätverksledning

1.Lokalt ledarskap: mandat och möjlighet att testa förändringar. Lärande seminarier förbättringsteam.

Mikrosystemen

Processerna

Mötesplats

Överföring av information

Medborgarna

Resultat

/Patienterna

Resurser/Vitalitet

Prestationsmönster

l


L ra sprida och l ra om

Lära, sprida och… Lära om!

Mötes

forum

Lärande

seminarium

Exempel:

1 sjsk/läkare

testar 1 vecka

Sprida till alla

deltagande enheter

Sprida/berätta/redovisa till

alla på enheten


Att g ra f rb ttringar best ende

Mötesstruktur LS/Strategiskt forum

Berätta:Sprid den egna erfarenheten

Lyssna:Ny kunskap (i stort och i smått)

Prioritera/Vägval:När vi nu har hört allt detta, vad kan vi göra?

Planera:Hur gör vi på hemmaplan?


Att g ra f rb ttringar best ende

Förbättringsmodell - T Nolan, E Deming m fl

mål!

Vad vill vi åstadkomma?

Hur vet vi att en förändring är en förbättring?

mått!

idéer!

Vilka förändringar kan leda till en förbättring?

Agera

Planera

PDSA-cirkeln

test!

Studera

Gör


Att g ra f rb ttringar best ende

Peter Senge

Dealing with complexity

Att förstå system

Att se helhet

Förstå olikheter

Aspiration

Strävan/Längtan

Personlig och delad vision

Tidshorisont långsiktig

Conversation

Utforska mentala modeller

Lärande i team


Att g ra f rb ttringar best ende

  • Arbetsmodellens grundstenar:

  • Söka uppslutning kring angelägna målsättningar

  • Visionen

  • Generella regler/policys/rutiner för primärvård

  • Ambitionsnivåer i respektive tema

  • ”Lokalt”; mål för enskilda förbättringsarbeten

  • Dialog

  • Mötesforum

  • Fakta

  • Reflektion

  • Delaktighet

  • Hantera komplexiteten

  • Flerdimensionalitet

  • Helhet som består av delar

  • Mänskligt beteende

  • Testa och se


Att g ra f rb ttringar best ende

Att bejaka och hantera komplexitet

Traditionell förändring

Beslut

Beslut

Sidoeffekter”

Sidoeffekter”

Vilja/insikt

Förändrat

Förändrat

omgivning/miljö

omgivning/miljö

Feed back

Feed back

Andra agerar

Andra agerar

Identifiera

problemet

Samla

data

Värdera

alternativ

Välja

lösning

Implementera

Ny viljeinriktning

Ny viljeinriktning

hos andra

hos andra


Att g ra f rb ttringar best ende

Stacey´s diagram

Låg

Kaos

Komplext

Grad av samtycke

Komplicerat

Enkelt

Hög

Hög

Grad av säkerhet

Låg

Att bejaka och hantera komplexitet


Att g ra f rb ttringar best ende

Låg

Uppslutning mot

gemensamma mål

Kaos

Reflektionstid

Träffas och prata

med varandra

Innovativ kultur

Förändringar i

flera dimensioner

Grad av samtycke

Testa/Experimentera

Tillit/Tillåta

Enkelt

Hög

Hög

Grad av säkerhet

Låg

3. Att bejaka och hantera komplexitet

Regler/aktiviteter som hanterar komplexitet


N gra resultat fr n livskraftig enhet

Några resultat från Livskraftig enhet.

.


Att g ra f rb ttringar best ende

Närsjukvården


Att g ra f rb ttringar best ende

Andel patienter som får träffa läkare inom 7 dagar.

Spridning per vårdcentral

Våren 2006 Hösten 2006 Våren 2007


Att g ra f rb ttringar best ende

Närsjukvården

Avstämningsmöte 29 mars (ca 1 månad efter forumet)

20 vårdcentraler

Tre älvar, Hörnefors, Backen, Holmsund, Sävar, Ålidhem, Malå-Norsjö, Ersboda, Byske, Morö Backe, Teg, Böleäng, Nordmaling, Anderstorp, Tärna, Mariehem, Erikslid, Mellanbygden, Boliden, Storuman

Implementeringstid

Hemsjukvårdsöverföringen

Uppföljn. HSV

Tillgänglighet

Tillförlitlighet

Livskraft

Interaktion

Antal enheter

Positiv

”Neutral”

Negativ


Att g ra f rb ttringar best ende

Närsjukvården

Utvalda diagnosgrupper – januari 2007


Att g ra f rb ttringar best ende

Standardisering och flexibilisering

Volym

Komplexitet


Att g ra f rb ttringar best ende

Standardisering och flexibilisering

Rutiner, standards

UVI, Halsar, Receptförnyelse, mm

Volym

Mångdimensionalitet, kunskap, team

Multidiagnoser, värk, ont i själen, mm

Komplexitet


Att g ra f rb ttringar best ende

Hur upplever vi standardisering?


Att g ra f rb ttringar best ende

Närsjukvården


Vergripande m l fokusomr den och perspektiv n rsjukv rd

Närsjukvården

4. God hushållning

5. Bättre verksamhetskvalitet

6. Ökad extern samverkan

7. Stimulera alternativa driftsformer

8. Ökad tillväxt och regional kraftsamling

9. Ökat inflytande och arbetsgemenskap

10. Bra hälsa och arbetsglädje

11. Lärande miljö

Ägar- och verksamhetsperspektiv

Medarbetarperspektiv

Befolknings- och patientperspektiv

1. Bättre och mer jämlik hälsa

2. Trygg och säker vård

3. Ökat medborgarinflytande

Övergripande mål, fokusområden och perspektiv Närsjukvård


Gemensam uppf ljning f r prim rv rden vll

Gemensam uppföljning för primärvården VLL

  • Kopplas till landstingets övergripande mål

  • Ersättningsform för resursfördelning kommande år

  • Följsamhet till nationella mått bla öppna jämförelser

  • Delaktighet av verksamheten och successiv utbyggnad

  • Lätt att fånga maskinellt och användning av index

  • Överskådligt - underrapporter måste finnas

  • Mätning och redovisning över tid - kunna se trender

  • Kvalitetsansvariga av nyckeltalen måste finnas

  • Analys, åtgärd och dialog


Att g ra f rb ttringar best ende

Ledarskapet måste göra betydelsefulla och vitala ingripanden, eller satsningen kommer att dö ut!

År 1År 2År 3År 4År 5

Progress över tid

Ingen åtgärd = avtagande

John Övretveit


Att g ra f rb ttringar best ende

Ledarskapets utmaningar

  • 3. Att tänka om

  • Makt att styra/påverka –

  • ”de ger inte upp makten” – ”vem styr detta”

  • Diffusion –

  • vi uppfinner hjulet igen och igen

  • Strategi och syfte –

  • ”var ska vi – varför är vi här”

  • 2. Att upprätthålla och fortsätta att förändra

  • Rädsla, ångest

  • Det här fungerar inte

  • De som vill – de som inte vill

  • 1.Initialt

  • Inte tillräckligt med tid

  • Ingen hjälp – coaching

  • Det är inte viktigt

  • ”Walking the talk”


Tio steg i ett st ndigt f rb ttringsarbete

Tio steg i ett ständigt förbättringsarbete

  • Skapa en riktig problemformuleringsprocess.

  • Minimera tidskonflikterna

  • Säkerställ att personalen förstår vad kvalitetsmetoderna

  • går ut på och använder dem på ett kompetent sätt.

  • Gör kvalitet till ett ledningsansvar och koppla kvaltetsaktiviteterna till linjeorganisationen.

  • Välj ut rätt problem och mät resultat och framsteg.


Tio steg i ett st ndigt f rb ttringsarbete1

Tio steg i ett ständigt förbättringsarbete

6. Bedöm effektivitet och vidta åtgärder.

7. Stoppa kvalitetsaktiviteter som inte är effektiva.

8. Skydda effektiva aktiviteter.

9. Formalisera och revidera.

10. Utveckla strategi och system för ständigt förbättringsarbete.


Aktuella utmaningar

Aktuella utmaningar!

Utveckla uppföljningen

Bibehålla flera perspektiv

Utnyttja ny teknik

Formalisera


  • Login