Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 50

Enkät – en introduktion Vt 2012 LAU 270/275 PowerPoint PPT Presentation


  • 89 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Enkät – en introduktion Vt 2012 LAU 270/275. Enkät – innehåll. Enkät – definitioner och avgränsningar Enkätens användningsområden Frågetyper och skalnivå Frågeformulering Att tänka på Exempel på enkät Bra att känna till: population och urval. Varför ha kunskap om enkäter.

Download Presentation

Enkät – en introduktion Vt 2012 LAU 270/275

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Enkät – en introduktion Vt 2012 LAU 270/275


Enk t inneh ll

Enkät – innehåll

Enkät – definitioner och avgränsningar

Enkätens användningsområden

Frågetyper och skalnivå

Frågeformulering

Att tänka på

Exempel på enkät

Bra att känna till: population och urval


Varf r ha kunskap om enk ter

Varför ha kunskap om enkäter

Merparten av vår kunskap om samhällsförhållanden grundas på uppgifter från enkäter eller liknande

Att arbeta i dagens samhälle kräver kunskap om och kritiskt tänkande kring hur sådan information skapas

Många yrken idag kräver kunskap att kunna hantera enkäter och dess kunskapsinnehåll (detta gäller särskilt yrken som aktivt deltar i samhällsbyggandet som lärare)

På många skolor idag förväntas lärare kunna göra kursvärderingar, uppföljningar m.m. som kräver enkäter

www.torsby.se/gymnasieskola/omoss/utvarderingar.3857.html


Enk t definition och avgr nsningar

Enkät – definition och avgränsningar

Olika sätt att samla in data om och från människor

Registerdata (medlemsregister, personallistor)

Offentliga register (LINDA, RTB)

Tillgänglig statistik från SCB (Gymnasielevers

Studieintresse, data från 1992/1993 --)

Intervjuer (en person som ställer frågor och får svar)

Observationer (en person som iakttar och noterar)

Frågeformulär (en person som skriver svaren själv)


Enk t definition

Enkät - definition

Enkät – franska enquête som betyder rundfråga

Alla metoder där personer tillfrågas blir då enkäter

Numera avses med enkät en undersökning där

personer själva besvarar förutbestämda frågor

På engelska – surveys som innebär alla kvantitativa typer av frågeundersökningar (svar omkodas till siffror)

Questionnaire avser det vi kallar enkäter (förutbestämda frågor besvaras på papper, via nätet, telefon)


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Enkät – avgränsningar

Används om problemställningen är lämplig

Man vill

Få svar på samma frågor från många

Jämföra svar mellan grupper av svaranden

Visa på resultat som andel/antal som svarat si eller så

Kartlägga variationer och mönster i svar

Analysera svarsgruppen i relation till andra


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Enkät – användningsområde

Ett problem där undersökaren kan ställa frågorna så att merparten av de möjliga svaren kan tänkas ut och formuleras på förhand

Enkät kräver därför noggrann förberedelse

Provenkäter är nödvändiga

Testa frågorna – intervjua testpersonerna

Kontrollera att frågor och svar kopplas till problemet

Grundkrav – att problemet operationaliseras på rätt sätt


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Enkäter – kräver operationalisering

All vetenskaplig undersökning innebär operationalisering av teori och problem

Olika metoder innebär olika typ av operationalisering

Vid enkät - i huvudsak skall svaren omvandlas till siffror

Frågan - kan och bör vårt problem omsättas i siffror?

Ingen huvudsortering i siffror - ingen enkät


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Operationalisering i variabler

Man arbetar alltid med variabler (som är frågorna)

Variabler ”mäter” det vi vill komma åt – problemet

Variabler antar olika värden (varierar)

Bygger på ett antal grundantaganden som formar olika frågetyper (variabler)

Fortsättningsvis talas om frågetyper – men minns att det viktiga begreppet är variabel


Fr getyper

Frågetyper

Man kan urskilja åtminstone åtta olika frågetyper

Öppna frågor

Alternativfrågor

Kategorifrågor

Rangordning

Skala

Kvantitet

Tabell

Men först - frågetyp hänger samman med skalnivå


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Skalnivå

Nominalskala

Ordinalskala

Intervallskala

Kvotskala


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Nominalskala

  • Kommer från latinska ordet nomen = namn

  • Urskiljer enbart olika kvaliteter

  • Variabler som ja eller nej, civilstånd, bostad, födelseort, kön.

  • Man kan bara registrera i uteslutande kategorier.

  • Jämförs värden på nominal/kategorivariabel kan man bara säga om de är lika eller olika


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Ordinalskala

  • Kommer från latinska ordet ordo = ordning

  • Skalan uttrycker en gradering och rangordning som inte är godtycklig, t.ex. utbildningsnivå, ålder

  • De är därmed också rangordnade

  • Nominalvariabler kan ordnas i en ordinalskala

  • Skalan säger något om vad som är högst och lägst

  • Men inte hur mycket högre eller lägre


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Intervall skala

  • Kan översättas med avstånd

  • Kontinuerlig variabel

  • Uttrycker likvärdiga avstånd mellan enheterna. Lika stor avstånd mellan 1 och 2 som mellan 4 och 5

  • Temperatur med celsiustermometer har ingen absolut utan variabel nollpunkt

  • Avståndet mellan siffrorna är meningsfulla. Lika långt mellan varje mätning men inte dubbelt mellan 2 och 4 som mellan 1 och 2 (pga av variabel nollpunkt)


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Kvotskala

  • Kan översättas med förhållanden

  • Denna skala ger mest information

  • Kräver en nollpunkt mot vilken alla relationer kan relateras, 2 eller mitt emellan 0 och 4, att 1 är hälften av 2 osv

  • Man kan rangordna, alla avstånd i skalan i lika långa

  • Ålder och inkomst exempel på detta


Fr getyper1

Frågetyper

Olika frågetyper lämnar olika mycket frihet åt den

svarandes egna ord

Öppna frågor – svarande kan komma ihåg något

Fasta alternativ – svarande känner igen något

Sakfrågor – t ex kön, ålder, längd, vikt m.m.

Attityd/åsiktsfråga – alltid, ofta, aldrig, ja eller nej dvs alla typer av frågor där svarande tar ställning


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Öppna frågor

  • öppnar för oväntade svar och visar på kunskap

  • blir mindre styrande

  • inga påtvingade och främmande formuleringar

    Fasta frågor

  • underlättar kodning

  • klara och tydliga frågor

  • större möjlighet att jämföra svaren

  • hjälper de svarande att minnas


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Öppna frågor

Svar: Ord, fraser eller längre kommentarer

Krav: Innehållsanalys av något slag

Ex: Fars yrke:……………………

Mors yrke:…………………..

Annat:………………………

Kan kodas efter givna yrkeskoder (SEI) eller skapa egna koder

Öppen fråga ställs om man vet att svarsalternativen är många

Frågan ställs om man vill ha frågepersonernas egna ord

Kan användas i pilotstudier där svarsvariationen är okänd


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Alternativ frågor

Svar: Lista med möjliga alternativ.

Man får välja ett eller flera alternativ (observera kodningsproblemet)

Krav:Preciserade alternativ som bör vara uteslutande

Ex: Medlem i följande typer av föreningar:

OFredsorganisationO Politisk organisation

ODataföreningO Religiös organisation

OKulturföreningO Fackförening, vilken………….

OMusikföreningO Solidaritetsförening

OMiljöorganisationO Annan, vilken….……………..


Alternativfr gor

Alternativfrågor

En nominalskala

Kan göras till ordinalskala om man teoretiskt tänker sig en

ordning av föreningstyper

Kan användas för att beskriva t ex

Föreningsaktivitet (medlem i en eller flera)

Typ av aktivitet (kombinationen av medlemskap)

Vem är med i vilken föreningstyp i kombination t ex kön, ålder, inkomst m.m.


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Kategorisering

Svar:Bara ange ett svar, t ex kön

Krav:Svaren måste vara uteslutande

ExKönO ManO Kvinna

Nominalskala

Används för ange t ex gruppers storlek

Frågor med många alternativ, t ex ålder, kan på förhand ordnas i kategorier (- 20 år, 21-30 år, 31 – 40 år, 51år -)


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

RangordningSvar: Man skall ange högsta/lägsta

eller själv rangordna från lägsta till högsta,

bäst till sämst

Krav: Att svaren verkligen går att

rangordna på ett rimligt sätt

Ex: Rangordna vilka av följande alternativ som du i första hand (1), andra hand (2) samt tredje hand (3) skulle välja att dra in på om du hade ont om pengar:

OMatOKläderOBoende

ODansOÖl, vin, spritOBio

OBilOTobakOCD-skivor

Ordinalskala

Kan användas för att utläsa människors prioriteringar

Ger uttryck för åsikter


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

SkalaSvar:Personen skall ange en värdering/åsikt

Krav:Kräver en genomtänkt strategi,

t ex med skalnivåer, nollpunkter

Ex: Hur pass intresserad är du av:

InteLiteVarkenGanskaVäldigtIngen

Allsgraneller mycketmycketåsikt

IdrottOOOOOO

Friluftsliv OOOOOO

Musik OOOOOO

TeaterOOOOOO

KonstOOOOOO

BilarOOOOOO

PolitikOOOOOO

Annat………OOOOOO


Skala

Skala

Ordinalskala, kan göras till nominalskala

Används för att analysera åsikter och attityder

Kräver noggranna analyser och förarbeten

Kan analyseras som medelvärden, de som helt delar

en åsikt (väldigt mycket), tar avstånd (inte alls), hur

åsikterna grupperas m.m.

Mycket användbar frågekonstruktion

Varje alternativ måste kodas som en enskilda variabel


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

KvantitetSvar:En sifferuppgift (öppen fråga)

Krav:Kräver viss siffra som svar som kan användas på ett sådant sätt, t ex inkomst

Ex:Vilken var din bruttoinkomst förra månaden……………kr

Kvotskala, men kan förenklas ned till nominalskala

Kräver att människor känner till uppgiften

Kan kodas med sifferuppgifter som sedan ordnas på olika sätt


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

TabellSvar:Två eller fler svar kombineras i en och samma tabell

Krav:Kräver uteslutande kategorier och en noggrann planering

Ex: Hur använder du din tid under en normal vecka? Försök att grovt uppskatta hur mycket tid Du lägger ner på följande aktiviteter:

Ingen< 11-34-78-14> 14

tid allstimmetimmar timmartimmartim

ArbeteOOOOOO

Studier OOOOOO

Barnpassning OOOOOO

HemarbeteOOOOOO

MotionOOOOOO

Bio/teaterOOOOOO

Läsa böckerOOOOOO

Annat………OOOOOO


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Tabell

Ordinalskala, kan göras till nominalskala

Ger mycket information i en och samma tabell

Kräver noggranna provstudier

Kan analyseras på motsvarande sätt som skala, dock ej

medelvärden men väl typvärden eller modal (mest förekommande)

Varje alternativ måste kodas som en variabel


Fr getyper som b r undvikas

Frågetyper som bör undvikas

Värderande frågor

Hypotetiska frågor

Stötande och känsliga frågor

Mångtydighet och vaghet

Minne

Kunskapsfrågor

Två frågor i en

Ledande frågor


V rderande fr gor

Värderande frågor

Gör din arbetsgivare tillräckligt mycket för att de anställda (som också är föräldrar) ska kunna utnyttja föräldraförsäkringen?

Värdering - ledigheten är något som är bra och som bör uppmuntras!


Hypotetiska fr gor

Hypotetiska frågor

Om du inte hade ansvar för familjen och gott om pengar, vad skulle du då göra med ditt liv?

De som har familjeansvar, inte har gott om pengar och förmodligen aldrig kommer att få det heller, vill de svara på frågan?


St tande och k nsliga fr gor

Stötande och känsliga frågor

Svårt att avgöra vad som är känsligt, varierar från kultur till kultur, man och kvinna, från land och stad m.m.

Frågor som brukar vara känsliga är,

ålder, inkomst, skattefusk, våldsbrott, (miss)bruk av narkotika och alkohol, otrohet, ”äktenskapslycka”, sexualitet.


M ngtydighet och vaghet

Mångtydighet och vaghet

Klarhet i frågans avsikt.

I vilken utsträckning är du inbegripen i arbetet med studieplanerna på skolan? Ganska mkt, i viss utsträckning och inte alls?

Vad betyder ganska mycket, studieplan, inbegripen?


Minne

Minne

Undvik eller var sparsam

Något som har hänt idag – igår – förra året.

Vilka ämnen läste du i grundskolan?

Utnyttja ledtrådar, minnespunkter, tablåer etc.


Kunskapsfr gor

Kunskapsfrågor

Undvik eller var sparsam

Frågor om faktakunskap. Skäl - Man vill och behöver kontrollera kunskap.

Hur många kommuner finns det i Sverige 2011?


Tv fr gor i en

Två frågor i en

Undvik

Tillbringade du semestern utomlands eller i Sverige?

Vanligt fel!


Ledande fr gor

Ledande frågor

Undvik

Håller du inte med om att alla föräldrar borde ha rätt att påverka sina egna barns utbildning?

Vem vill svara nej?


Saker att t nka p

Saker att tänka på

Prova enkäten – tala med de som provat, fanns det problem, svåra frågor m.m.

Testa olika ordningsföljd på frågorna

Testa layout

Provkoda testenkäterna – alla frågor som skall göras om till variabler med värden testas

Hur skall materialet kodas och beräknas

Finns program för detta t ex Excel (kalkylprogram) och SPSS (statistikprogram, att föredra)


Exempel p kodning

Exempel på kodning

Varje enkät ges ett löpnummer (V1=Löpnummer)

Varje fråga får därefter ett variabelnummer, t ex

Fråga 1 Kön (V2) som har två värden

Kvinna = 1 och Man = 2

Fråga 2 Ålder (V3)

Öppen fråga, mata in t ex 34 (man har anget 34 år)

Alternativ

O - 20 år, får värde 1

O 21-30 år, får värde 2

O 31 – 40 år, får värde 3 osv


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Fråga 4 Föreningstillhörighet

Om varje föreningstyp får ett eget variabelvärde kan bara en förening kodas in, dvs bara ett svarsalternativ kan användas

Varje förening görs till en variabel, som har värde

0 =inget kryss och 1=kryss

Dvs fråga 4 blir istället 10 olika variabler

OFredsorganisationO Politisk organisation

ODataföreningO Religiös organisation

OKulturföreningO Fackförening, vilken………….

OMusikföreningO Solidaritetsförening

OMiljöorganisationO Annan, vilken….……………..


Mer att t nka p

Mer att tänka på

Söka tillstånd om personer under 18 år skall tillfrågas

Att formulera ett korrekt följebrev Missivbrev

Göra realistisk bedömning av tidsplanen (göra enkäten, dela ut enkäten, få tillbaka enkäten, koda enkäten, mata in enkäten och analysera enkäten)

Ofta görs orealistiska tidsplaner – för dålig planering och för lite tid för analys


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Bra att känna till: Urval och population

  • Population

  • Urval


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Population

  • Den grupp som undersökningen handlar om. Exempel:

  • - samtliga skolor i landet med minst 50 elever

  • - samtliga friskolor i Göteborg

  • - samtliga elever på IP i Askim


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Urval

  • Populationen är för stor - urval görs

  • Endast de utvalda kommer att undersökas

  • Undersökningen handlar bara om urvalet

  • Statistiskt representativa urval - urvalet skall säga något om hela populationen – man ”skattar” vad som gäller för populationen’

  • Sannolikheten för att komma med i urvalet beräknas och urvalet görs slumpmässigt


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Tre huvudprinciper för urval

  • A: slumpmässigt och sannolikhetsurval

  • B: systematiskt urval

  • C: icke slumpmässigt och icke sannolikhetsurval


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Sannolikhetsurval

Obundet slumpmässigt urval (OSU)

Grundläggande princip: Sannolikheten för att komma med i ett urval skall vara känd men behöver inte vara lika för alla enheter (urvalsfraktionen, t ex 100/234=43%)

  • Alla kombinationer skall ha lika stor chans att komma med.

  • Chansen får inte vara 0 eller 1.


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Stratifierat urval

Urvalet grupperas i olika kategorier med avseenden på en eller flera variabler. t.ex kön, därefter osu.

  • Har man samma proportioner som i populationen kallas det för ett proportionellt urval, annars helt enkelt för ett icke-proportionellt urval


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Klusterurval

  • Enheterna grupper i klustertex geografiska områden

  • Ett visst antal kluster väljs ut

  • Detta kan göras i flera steg

  • Varje urval sker med OSU


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Systematiskt urval

  • Urvalet görs med ett visst system, tex:

  • - löpnummer, jämna eller udda

  • - sifferserie och därefter väljs var 5:e, 10:e etc

  • Känsligt för listans utformning.

  • Alla har lika stor chans men inte alla typer av kombinationer (de som förekommer mkt sällan)


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Icke sannolikhetsurval

  • - subjektivt urval: forskaren bestämmer själv

  • - självselektion: enheten gör urvalet själv

  • - tillfällighetsurval: ta nån på gatan


Enk t en introduktion vt 2012 lau 270 275

Varför ett icke sannolikhetsurval

  • populationen kan inte avgränsas

  • en populationslista kan inte ställas upp

  • hög kostnad för uso

  • uso ger konflikt med andra värden

  • populationslistan svarar dåligt mot populationen man vill generalisera mot


  • Login