LÄRLEDARUTBILDNING våren -09

1. LÄRLEDARUTBILDNINGvåren -09

2. Per Fagerström. (PPP) Vad gör du här? * ”Vad har du packat ned?” Förväntningar Förhoppningar ”Farhågor” Din mentala packning Vad tänker du kring lärledarrollen ? Hur är din förståelse? Vad är din utgångspunkt idag?

3. Det har en tendens att bli som vi förväntar oss (tänker) Den omärkliga men ändå så starka effekten som vår förväntningar på andra har på vårat beteende mot dem. Vi bokstavligen drar fram de reaktioner och prestationer som vi väntar oss ur dem. Beroende på vad vi förväntar oss av eller tror om andra, kommer vi att förändra våra egna beteenden så att vi kan var säkra på att få vad vi räknar med Vilka medarbetare/kollegor får du på näthinnan? Vad förväntar du dig av dina respektive medarbetare? Att ges möjlighet och tid att känna efter hur man tänker. Om möjligt, efterfråga hur de andra tänker, ”var de är” Lever de upp till dina positiva som negativa förväntningar? Vad har du för del i det?

4. Vad handlar detta om, vad går det ut på? Vad krävs av mig, dig, oss då? Utmaning/lärande utveckling Trygga hörnet Kunnande/trygghet

5. Får inte glömma att ringa Emmas mamma i kväll Vad intresserade dom verkar då! Suck! vad säger vi om detta? Hur tänker vi var och en ”Vad gör jag här?” Vi gör det så invecklat, lite sunt förnuft och någon som vågar bestämma Nu börjar han igen, detta har vi hört var enda gång ” Det blir som du tänker” Vad går det ut på? Angeläget att reflektera över hur man tänker/ vad man förväntar sig och var man startar

6. Vikten av att stämma av utgångsläget. Att vara på samma möte, på samma ”våglängd” A - S - K Administrativa akuta sociala kunskapsfördjupande inställning Ha samma utgångspunkt, eller åtminstone känna till varandras utgångslägen. m

7. Problembaserat perspektiv tar fasta på varifrån vi startar inte bara målet En gemensam förståelse av utgångsläget, nuläget, kan vara den effektivaste vägen till hållbar och långsiktig lösning ”Spela in mig i matchen” Sätt in mig i problemet, din syn på problemet – lyssna då GÖR MIG/DIG DELAKTIG Måste förstått för att kunna förstå

8. Skolutveckling - problemlösningSkolutveckling handlar, enligt pedagogers beskrivningar, om att hitta lösningar på de problem man stöter på i vardagens möte med barn och ungdomar. *

9. Synen på problem Ses som en störning som skall åtgärdas så att allt återgår till hur det var innan problemet uppstod Problem Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv ser man problem som utgångspunkt och drivkraft för utvecklingsarbete

10. Förväntan / idé den goda skolan, F-skolan Alla har vi tankar idéer med vad vi vill, vad vi önskar skall ske. Hur den ideala bilden ser ut är inte alltid verbaliserad eller klar.

11. Uppdraget Så som jag uppfattar uppdraget eller förväntningar på mig, så utför jag mitt arbetet, eller åtminstone vill utföra mitt arbetet så. ”Det är ingen idé att bråka på lärare/pedagoger för vad de gör eller inte gör – de gör det de gör i alla fall” så länge de har … den förståelse de har av uppdraget och de lärdomar de har om hur man på bästa sätt förverkligar uppdraget ”man är inte dum frivilligt” A. Targama Behov, önskan att förändra/fördjupa/förädla arbetet (långsiktigt) kräver förändrad/fördjupad/förädlad förståelse för uppdraget

12. syfte/ Uppdrag Värdering/antagande Förmåga/kompetens Beteende / handlingar Omgivning Insikter Regler Beteende Resultat Princip Singleloop Doubleloop Tripleloop

13. Förståelse Det funkar aldrig, vad kommer du dragandes med nu? Har du varit på kurs? Förståelsen av problemet eller uppgiften avgränsar vilka möjligheter som är tänkbara, meningsfulla och rimliga x x x xx xx x x x xx x x x x xx x xx x Så här, pröva detta X Först om man får en medarbetare att förändra sin förståelse, blir det nya arbetssättet meningsfullt och rimligt

14. Verksamheten Enheten/laget Jag Idé/teori Görande Inre motivation & lust att lära Delaktighet och medskapande helhetssyn

15. Den pedagogiska verksamheten Schema, arbetslag, arbetsplaner, tjänstefördelning Arbetsorganisation Utvecklingsorganisation Lärgrupper, lärledare, lärplaner Nätverk – handledare/lärledarnätverk - träffar

16. Arbetsorganisationen/ Driftsorganisation Reproduktiv/ reproducerar Utvecklingsorganisationen Utv.enheten FoU  Nyskapande Produktutveckling -anpassning ? Hur skall mallen se ut? Skriftliga omdömen

17. NU-03 Avslutande kommentar: “Under ett intensivt decennium skulle drygt tio reformer implementeras inom skolans område. Det var bl.a. kommunaliseringen av skolan, fyra nya läroplaner, nytt betygssystem, en valfrihetsreform, en ny skolform, en ny lärarutbildning. När reformerna skulle implementeras handlade samtalet ofta om organisation och administration. Samtalet om vad allt det nya skulle gå ut på, vad det egentligen handlar om, hanns inte med.”

18. Den teoretiska basen • Konstruktivism • Systemteori • Gestaltteori

19. Konstruktivism/kognition Tar ej in situationen/informationen Tar in men kastar ut den igen Tar in den men gör om den så den passar min förståelse. ?

20. Eilngt en uneörnskding på ett engskelt uivtnierset så seplar det inegn roll i viekln odrnnig bksotrnävea i ett ord står i, det enda som är vtikigt är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät palts. Rseetn kan stå hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa tetxten uatn porbelm. Dttea broer på att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odern som hlehet. Det stmmäer verlkiegn,eellr hur? Märkligt!

21. Hot om böter för skolk var inte verkningsfullt. Men kommunen måste driva ärendena för att slippa få kritik. Nu kan polisen kopplas in BORÅS: Det gäller fyra fall där elever inte kommer till skolan. Och i våras bestämde sig politikerna i Brämhults kommundel för att hota med böter om inte föräldrarna gjorde mer för att få sina barn till skolan. 5000 kronor riskerar föräldrarna att få betala. En familj har överklagat. Föräldrarna menar att de visst gjort allt vad som står i deras makt för att få sitt barn till skolan, men misslyckats. Nu blir det länsrätten som får avgöra frågan om föräldrarna fullgjort sina skyldigheter eller inte. Två familjer har inte ens löst ut det rekommenderade brev som skickats. Ta hjälp av polis Därför kan polisen kopplas in. Kommunen får vända sig till polisens delgivningsman för att få hjälp att överlämna beskedet. Och det går inte bara för kommunen att konstatera att detta inte var en gångbar väg. Kommunen har skyldigheter enligt skollagen att tillse att alla barn går i skolan, säger stadsjurist Lena Kullander. Skolor runt om i Sverige har fått kritik för att de inte gjort tillräckligt för att elever ska fullgöra sin skolplikt. Därför gäller det för kommunen att kunna visa vad man faktiskt gjort. För att slipa riskera kritik fårn Skolverket eller JO kan kommunen behöva driva saken vidare. Tvungen att gå vidare Lars Dahlén (m) ordförande i Brämhults kommundelsnämnd, hänvisar också till att man var tvungen att gå vidare. Hot om böter har knappast visat sig vara verkningsfullt. - Ingen trodde att detta skulle lyckas, så naiva är vi inte, säger Lars Dalén. Men hur vi skall göra med detta framgent vet jag inte. Anne Bengtsson anne.bengtsson@bt.se BORÅSBORÅS TIDNING ONSDAGEN DEN 26 SEPTEMBER 2006Hot om böter hjälpte inte Brämhults kommundel kan tvingas koppla in polis för att få skolkande barn tillbaka till skolan Tvungen att gå vidare Lars Dahlén (m) ordförande i Brämhults kommundelsnämnd, hänvisar också till att man var tvungen att gå vidare. Hot om böter har knappast visat sig vara verkningsfullt. - Ingen trodde att detta skulle lyckas, så naiva är vi inte, säger Lars Dalén.

22. Margareta Normell – Lydnad till ansvar ”att förorda lydnadskulturens verktyg för att komma till rätta med de problem som övergången till ansvarskulturen innebär. Exempel på sådana verktyg är betyg i ordning och uppförande, större befogenheter för lärare att vidta disciplinära åtgärder, mer av regler och förbud mindre av medbestämmande och samtal, ansvarskulturen lägger större tonvikt på vad som sker i mötet mellan lärare och elever”

23. Emergens • Komplexa adaptiva system, sådana system som kan anpassa (adaptera) till omvärlden genom förnyelse inom ramen för sin egen mångfald. Förmågan hos systemet att utveckla nya egenskaper utan inblandning utifrån • Komplexiteten/mångfalden • Styrkan är olikheterna • Allas tankar/reflektioner medskapande • Tala oförställt • Lyssna för full förståelse Vid press/konflikt ökar stressen med komplexiteten (demokratidilemmat) risken ökar för sökandet efter en lösning / ”det rätta”

24. Konstruktivism/kognition Tar ej in situationen/informationen Tar in men kastar ut den igen Tar in den men gör om den så den passar min förståelse. ?

25. Konstruktivism/kognition Tar in och hamnar i mental obalans De tidigare konstruktionerna sprängs söker balans genom uppbyggnad av ny gemensam förståelse Arbetsam process, min långvunna förståelse behöver förädlas. Alla mina yrkesår och gamla meriter bär inte fullt ut ?

26. Behov av genuin nyfikenhet till andra perspektiv • Kunskapsbildningsprocessen sker i detta fall så länge som mötet upplevs öppet, jämlikt och jämbördigt

27. Grundteorier den goda skolan, F-skolan Konstruktivism skapar ihop, konstruerar Systemteori Skeenden och resultat i en organisation ses som konsekvenser av samspelet mellan delarna samt mellan delarna och helheten Gestaltteori Varje del får sin betydelse utifrån den helhet i vilken den ingår

28. Öka vetskapen om vad vi gör • Varför vi gör det • Och om det är bra det vi gör i verksamheten Upplever vi att vi blir klokare? Utvecklas vi och vår skola, förskola i den riktning vi önskar? Gör vi saker rätt och gör vi rätt saker? Använder vi våra erfarenheter/lärdomar i våra vardagliga handlingar?

29. Tänk tyst för dig själv några minuter på en pedagog som du erinrar dig med glädje och respekt

30. Bilda par där den ena nu ställer frågor till den andre som svarar och återberättar sina minnen av ”sin” pedagog. • Vi byter om ett tag så håll fokus på en pedagog i taget. (associera inte verbalt) • Tillåt dig att inte förstå !? • Lyssna för full förståelse, (lägga sin egen kunskap lite åt sidan för att förstå den andre) • Från beskrivande till förståelse/lärande Välj vem som börjar fråga

31. Sammanfatta nu vad den andra berättade/svarade, så som du uppfattade det. – monolog • Lyssna – reflektera, begrunda • Stäm av-dialog • Du som svarade, vad lärde du dig?

32. Sammanfattningen: Ett sätt att gå vidare, genom respektfull avstämning tar vi sats mot nästa utvecklande steg. ”ok, är det detta vi säger, har vi fått med allt? Någon som saknar något? Har vi glömt något? Låt oss gå vidare men innan dess skulle jag vilja stämma av vad vi sagt eller kommit överens om så här långt, vill du sammanfatta vad du hört?” Från associerande samtal till mer adderande samtal • Ombytta roller

33. Sök mönster Vad sticker ut?Vilka egenskaper kan skönjas? Vilka likheter och olikheter kan vi se? Vad hade de båda pedagogerna för idé med verksamheten?Vad var de ute efter?Likheter och olikheter här?

34. Vad ger det för perspektiv på min egen verksamhet idag?Vad bekräftar?Vad utmanar?

35. Erfarenhetslärandet Agerande Erfarenheter Reflekterar.. Planering Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter

36. ? Genuint nyfiken Frågor för att förstå

37. REFLEKTERANDE Utvecklande Lärande/skapande Utforskning Reflekterande DELAR HELHET Artigheter Monologer Kris Debatt Laddar om, seriemonologer OREFLEKTERAD Lars Wiberg

38. Frirum och aktörsberedskap frirum Lärgrupp Skolan, F-skolan, enheten

39. Samtala och sammanfatta • Vad är viktigt för att få till ett bra lärande samtal (ett K-möte) • Frågor, reflektioner, reaktioner, oklarheter ”surr - mentala obalanser”

40. Lärande utan görande kan bli en dagdröm men göranden utan ett lärande kan bli enmardröm

41. Förväntan / idé Den goda skolan, F-skolan Filter /koder ”i väggarna” Ellström 2004 Vad utmärker då en kultur som kan förväntas främja ett utvecklingsinriktat lärande på en arbetsplats eller i ett arbetslag? ”Ett flertal studier visar att den kännetecknas av en kultur där det finns ett klimat som uppmuntrar till ifrågasättande och kritisk reflektion över vad som sker i verksamheten – vad som uppnås och inte uppnås samt hur detta sker; en betoning av handling, initiativ och risktagande; en tolerans för olikheter uppfattningar, osäkerhet och felhandlingar. Något som i sin tur förutsätter en hög nivå av förtroende och tillit samt jämlika relationer på arbetsplatsen”

42. Att få till ett lärande samtal

43. Funderingar 28/5 • Hur får vi med våra kollegor i denna diskussion som vi haft idag • Motivationsproblematik, tidsfaktorn o utifrånfaktorer • Gemensam upplevelse bra grund • Olika yrkesgrupper på skolan, olika syn på uppdraget o förståelse • Många olika trådar, org.nivå, gruppen/kollegiet känns spretigt nu! • Konkreta råd kring lärande samtal

44. Motivationsproblematiken, hur får vi med alla? • Hur är koden nu? Hur har den skapats?

45. Studiedag/Föreläsningar Satsat mer och mer på föreläsningar och fortbildningar men resultaten bara sjunker? Pedagogerna efterfrågar också mer och mer avancerade högskolekurser och fortbildningar men ack! • Metabudskapet har en risk att bli: • Ni kan inte – därför måste ni gå och lyssna på en expert som kan tala om för er hur man gör • Det kontrolleras så ni verkligen går, dvs inte nog med att ni inte kan, ni vill inte heller! • Och eftersom utbudet är bestämt av ledning eller politiker så vet ni inte heller vad ni behöver (röda pluppar) • Så underförstått blir budskapet att ni: Vet inte, kan inte, vill inte  och resultaten sjunker och motivationen avtar?! (konstigt)

46. Skolledare Vad för slags ledarskap behövs som kommer att gynna ett lärande och ett ansvarstagande på varje nivå? Pedagogen Vad är ängeläget att jag som pedagog utvecklar för kompetens för att möta mitt hur och elevens vad som sen blir hur Eleven/barnet vad är angeläget att träna, utveckla, öka förståelse och kunskap om? Meningsbärande Process Skolledare Hur kan den göra för att på bästa sätt underlätta för sina pedagoger? Eleven/barnet hur skall den nå upp till sina mål, resultat? Medskapare Pedagogen hur skall den göra för att underlätta för eleven i sitt fortsatta lärande? Göra Resultat LUSTFYLLT Meningsbärande skapar lust, arbetet blir lustfyllt. Hög lust kan göra att man orkar det tråkiga. Har jag ingen lust har jag inte ork ens med det roliga. ”vi kan väl göra något roligt idag?” vi kan väl göra ngt lustfyllt - meningsfullt

47. Helhetsidé – verksamhetsidé Vad är det? Spelsystem Vad har ni för ”spelsystem” eller helhetsidé? VISION Verksamhetsidén hjälper oss att komma närmare visionen i vårt vardagsgörande

48. Händelse Avsaknad av en gemensam bärande helhetsidé eller verksamhetsidé. En händelse får sin betydelse i den helheten/förståelse den sätts in i och agerandet sker sen utifrån den förståelsen Agerande Agerande Agerande Agerande Agerande

49. Händelse Helhet Händelse Helhet Agerande

50. Två helhetsperspektiv