Vad inneb r k nsstympning

1. Vad inneb�r k�nsstympning? Kvinnlig k�ns stympning (KKS) eller kvinnlig omsk�relse, som det ibland kallas, inneb�r att man med ett vasst f�rem�l sk�r bort hela eller delar av de yttre k�nsorganen p� flickor. Det f�rekommer tre olika typer av stympning:

2. Kvinnlig k�nsstympning f�rekommer i mer �n 28 afrikanska l�nder. Liknande statistik saknas f�r Asien, men vi vet att den �ger rum bland den muslimska befolkningen i Indonesien, Indien, Sri Lanka och Malaysia. N�r det g�ller Mellan�stern praktiseras kvinnlig k�nsstympning i Egypten, Oman, Yemen och F�renade Arabemiraten. K�nsstympning f�rekommer �ven bland olika grupper av den inhemska befolkningen i Central- och Sydamerika. I Indien praktiseras kvinnlig omsk�relse i en liten muslimsk sekt.

3. Ursprung Den m�ngtusen�riga seden har troligen sitt ursprung i de patriarkala samh�llssystem d�r kvinnan var underst�lld mannen. Eftersom hustrun var det viktigaste f�rv�rvet en man gjorde i sitt liv blev hon en investering som m�ste kontrolleras. Kuvandet av hustrun bef�ste mannens maktst�llning, som bland annat innebar hans r�tt till hennes k�n och avkomma. En del kvinnor tycker inte att de �r rena om de inte �r omskurna, andra har synen att oomskurna kvinnor �r prostituerade.

4. I vilka l�nder f�rekommer sedv�njan? Traditionen att k�nsstympa flickor f�rekommer framf�rallt i stora delar av Afrika, men ocks� i en del l�nder p� arabiska halv�n, Yemen, Oman, F�renade Arabemiraten och Bahrain. Det f�rekommer ocks� i Indonesien, Malaysia och bland vissa muslimska grupper i Pakistan, Indien och p� Filippinerna. Aboriginerna i Australien samt vissa befolkningsgrupper i Peru, Mexico och Brasilien till�mpar ocks� sedv�njan, men det �r om�jligt att veta exakt var k�ns stympning f�rekom�mer. Det kan variera mellan olika omr�den inom ett land och mellan olika folkgrupper. Invandrare fr�n l�nder d�r k�nsstympning f�rekommer tar sedv�njan med sig och d�rf�r sker det ocks� i Europa och Nordamerika.

5. K�nsstympade kvinnor i Sverige I Sverige bor cirka 16 000 kvinnor (1994) fr�n l�nder d�r k�ns stympning praktiseras. Av dessa �r runt 10 000 fr�n Somalia och Etiopien d�r i princip alla kvinnor stympas. I Sverige bor drygt 5 000 somaliska och etiopiska flickor i �ldern 0-18 �r och det finns cirka 2 000 under 7 �r som riskerar att bli k�nsstympade. I och med de flyktingar som kommit fr�n afrikanska l�nder till Sverige under senare �r blir fr�gan om kvinnlig k�ns�stympning allt mer aktuell inom den svenska kvinno- och f�rlossnings sjukv�rden.

6. Kvinnans inre k�nsorgan

7. Typer av k�nsstympning

8. I-Excision

9. II- Klitoridectomi

10.

11. K�nsstympad kvinna

13. H�lsorisker De omedelbara f�ljderna av stympningen �r: - sv�r sm�rta, bl�dning och chock, en del kvinnor kan till och med f� psykiska sammanbrott. - Urinr�ret skadas ofta och m�nga har d�rf�r sv�rt att kissa. De l�ngsiktiga konsekvenserna f�r flickornas h�lsa �r: -sm�rta och v�rk i underlivet, framf�r allt under l�kningen men �ven senare i livet. - Kl�da, �rrbildningar, cystor, fistlar, infektioner, infertilitet och problem vid urinering �r vanligt.

14. Sm�rta Chock Bl�dning Infektioner Urin problem D�dsfall

15. K�nsstympningens inverkan p� sexualiteten Det f�rsta samlaget kan bli en sv�r pr�vning f�r kvinnor som har k�nsstympats. Det kan vara synnerligen sm�rtsamt, och ocks� farligt om kvinnan m�ste sk�ras upp. F�r en del kvinnor f�rblir samlaget alltid sm�rtsamt.

16. Religion Religionens roll n�r det g�ller k�nsstympning diskuteras ofta. Sedv�njan som fanns f�re kristendomen och f�re islam �r dock inte knuten till n�gon religion. K�nsstympning �r inte omn�mnt eller p�bjudet i n�gon religi�s skrift, det st�r inget om kvinnlig omsk�relse vare sig i bibeln eller koranen. K�nsstympning f�rekommer �nd� bland b�de kristna, muslimer och animister

17. �ktenskap Vikten av k�nsstympning framg�r i vissa l�nder av �ktenskapskontraktets krav p� det s� kallade jungfruprovet. Det inneb�r att den blivande brudgummens sl�kt har r�tt att inspektera stympnings �rret, f�rst d�refter betalas brudpriset.

18. N�r kvinnor har makt �ver sin h�lsa minskar fattigdomen

19. Backgrund Somaliska H�lsoteamet �r en ideell f�rening som bildades 1994 med s�te i Stockholm. Verksamheten bedrivs till st�rsta del av somalier f�r somalier i Stockholmsregionen Organisationen fokuserar sitt h�lsoarbete till somaliska kvinnor och m�n samt till somaliska flickor och pojkar. De h�lsofr�gor man specialiserat sig p� �r arbetet kring HIV/AIDS/STI, k�nsstympning, familjeplanering, och psykosocial h�lsa (inklusive integrationsfr�gor). Detta genomf�rs genom olika typer av informationsm�ten, informationsmaterial och seminarier

20. Litteratur �vers�ttning

21. Arbete mot kvinnlig k�nsstympning i Sverige