Kapitalmarknaden + utrikeshandeln och valutamarknaden

1. Kapitalmarknaden + utrikeshandeln och valutamarknaden Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning 5 2014-03-20

2. Kapitalmarknaden + utrikeshandel och valutamarknaden Kapitalmarknaden • Kreditmarknaden • Aktiemarknaden Utrikeshandel och valutamarknaden • Utrikeshandel • Valutamarknaden Sammanfattning

3. Kapitalmarknaden Produktionsfaktorer: L, K och naturtillgångar K = • Realkapital • Insatsvaror i produktionen; maskiner, anläggningar • Finansiellt kapital • Finansiella medel för att köpa produktionsfaktorer

4. Kapitalmarknaden Kapitalmarknaden = kreditmarknaden + aktiemarknaden Eklund, figur 6.1

5. Kapitalmarknaden Finansmarknaden = kapitalmarknaden + valutamarknaden

6. KapitalmarknadenKreditmarknaden Kredit = tidsbegränsad rätt till en summa pengar mot en avgift = lån Avgiften, priset på kredit = real ränta Olika likvida sorters kredit, sparformer: • Likvida medel: pengar – kontakter och bankkort • Mindre likvida medel: obligationer, långfristiga lån

7. KapitalmarknadenKreditmarknaden Skuldebrev = värdepapper • Obligationer (långfristiga lån) – låg likviditet • Statsobligationer • Industriobligationer  Obligationsmarknaden • Penningmarknadsinstrument (kortfristiga lån) – hög likviditet • Statsskuldväxlar, T-bills • Certifikat (banker 1 år, kommuner 1-6 månader, företag)  Penningmarknaden

8. KapitalmarknadenKreditmarknaden Utbud av krediter (lånar ut) Ju högre ränta, desto större betalning för att låna ut  U↑ Ju lägre ränta, desto mindre betalning för att låna ut  U↓  Positivt lutande utbudskurva Efterfrågan på krediter (lånar) Ju högre ränta, desto dyrare att låna E↓ Ju lägre ränta, desto lönsammare att låna  E↑  Negativt lutande efterfrågekurva

9. KapitalmarknadenKreditmarknaden Marknaden för krediter Eklund, figur 6.2

10. KapitalmarknadenKreditmarknaden Penningmarknaden Efterfrågan på likvida medel Ju högre ränta, desto högre alternativkostnad av att hålla tillgångar i likvida medel  E↓ Ju lägre ränta, desto mindre attraktivt med sparande och desto mer attraktivt med likvida medel  E↑ • Negativt lutande efterfrågekurva Utbud av likvida medel Konstant penningmängd, om inte: • Trycka pengar (olagligt) • Monetär expansion/kontraktion – Centralbanken sänker resp. höjer styrräntan (lånar resp. lånar ut krediter))

11. KapitalmarknadenPenningmarknaden Marknaden för likvida medel: M/P = konstant Penningmarknaden

12. KapitalmarknadenKreditmarknaden Olika aktörer – olika roller Privata hushållen: sparar mer än de lånar  blir långivare Företag: lånar mer än de sparar  blir låntagare Kreditmarknaden: kanaliserar överskott till investeringar Offentliga sektorn: sparar vid överskott, lånar vid underskott

13. KapitalmarknadenKreditmarknaden Offentliga sektorn Budgetunderskott lånar genom att emittera t ex statsobligationer • driver upp efterfrågan på krediter • E skiftar utåt • högre r och större kvantitet • sämre förhållanden för privatpersoner och företag

14. KapitalmarknadenKreditmarknaden Kreditmarknaden vid offentligt budgetunderskott

15. KapitalmarknadenKreditmarknaden Offentliga sektorn ”Crowding outeffect” - E↓ för privata och företag neutraliserar E↑ för offentliga sektorn  dämpad ekonomisk utveckling Värt?

16. KapitalmarknadenKreditmarknaden Förutsättningar för en fungerande kreditmarknad utan regleringar • Ingen informationsasymmetri • Inga interventioner I praktiken? • Staten kan vilja hålla nere räntan för att inte hämma näringslivet  efterfrågeöverskott  olagliga marknader • Ex: bostadsmarknader

17. KapitalmarknadenKreditmarknaden Lösningar för att stimulera ekonomin utan räntetak • Sänka skatten på ränteinkomster (U↑) • Ökade avdrag för räntekostnader (E↑) Undvika för mycket interventioner för att undvika stora svängningar och spekulationer

18. KapitalmarknadenAktiemarknaden Eget kapital = ägarandelar i företag = aktierMål: avkastning eller att kunna sälja aktien vidare? Handelsplatsen för aktiemarknaden = börsen Börsindex = sammanvägning av alla aktiekurser = indikation på uppfattningen om näringslivets utveckling/konjunktur Priset på aktier = aktiekurs = förväntat värde på framtida avkastning

19. KapitalmarknadenAktiemarknaden Utbud av aktier Ju högre aktiekurs, desto större betalning vid försäljning  U↑ Ju lägre aktiekurs, desto mindre betalt för att sälja  U↓  Positivt lutande utbudskurva Efterfrågan på aktier Ju högre aktiekurs, desto dyrare att köpa  E↓ Ju lägre aktiekurs, desto billigare att köpa  E↑  Negativt lutande efterfrågekurva

20. KapitalmarknadenAktiemarknaden Eklund, figur 6.4

21. KapitalmarknadenAktiemarknaden Faktorer som påverkar aktiekursen • Teknisk utveckling • Växlande vinstförväntningar • Ny företagsledning • Ekonomisk-politiska åtgärder • Allmänna konjunkturläget • Ränteutvecklingen  Påverkar vad folk tror om framtida utdelning – slumpen Stora kast  plötsliga omfördelningar  minskad välfärd

22. KapitalmarknadenAktiemarknaden Volatilitet och oförutsägbarhet - slumpen Anledning: människor påverkas psykologiskt av grupptryck Rationellt att haka på en uppåtspiral eftersom man då kan sälja dyrare än man köpte för, vare sig aktiens utdelning ökar eller ej Gissningslek – jämför betting på skönhetstävlingar Självuppfyllande profetia?

23. KapitalmarknadenAktiemarknaden Effekter av spekulationsbubblor: skuldsättning och minskad efterfrågan  arbetslöshet Finanskrisen på kredit- och fastighetsmarknaden 2008

24. Kapitalmarknaden Så varför en kapitalmarknad? Samhällsnyttig funktion: fördela överskott till underskottsbranscher  möjliggöra utveckling och sysselsättning Kontroll: Riksbanken och Finansinspektionen – kapitaltäckning och omsättningsskatt

25. Utrikeshandel Varför utrikeshandel? Olika produktionsförutsättningar gör det lönsamt för olika länders producenter att specialisera sig  byteshandel Exempel i Sverige: Exportera papper och stål, importera olja, kaffe, kläder och datorer

26. Utrikeshandel Frihandel vs Protektionism Protektionism • Importhinder: Tull (skatt), importkvot, importförbud • Exportstöd: Subventioner Handel: betalning i säljarens lands valuta • Måste byta till sig en valuta mot en annan, dvs köpa valuta • En marknad för valuta uppstår

27. Valutamarknaden Priset = Växelkursen Den ena valutans prisnivå i förhållande till andra valutor, ex: • Vad man måste betala i SEK för en dollar (6,4 kr) (SEK/USD) • Vad man måste betala i USD för en SEK (0,15 cent) (USD/SEK) = Relativpris

28. Valutamarknaden Utbud av valuta Ju högre växelkurs, desto större betalning för att sälja  U↑ Ju lägre växelkurs, desto mindre betalning för att sälja  U↓  Positivt lutande utbudskurva Efterfrågan på valuta Ju högre växelkurs, desto dyrare att köpa  E ↓ Ju lägre växelkurs, desto billigare att köpa  E ↑  Negativt lutande efterfrågekurva

29. Valutamarknaden Eklund, figur 7.3

30. Valutamarknaden Prisökning i en valuta = appreciering • Relativt dyrare att köpa svenska varor • Minskad export och ökad import • Försämrad handelsbalans men ökad konsumentköpkraft Prisminskning i en valuta = depreciering • Relativt billigare att köpa svenska varor • Ökad export och minskad import • Förbättrad handelsbalans men minskad konsumentköpkraft

31. Valutamarknaden Faktorer som påverkar prisbildningen för valuta Lång sikt: förändringen i den relativa prisnivån (inflationen) Högre priser på hemmamarknaden innebär minskad köpkraft och relativt svagare krona

32. Valutamarknaden Kort och mellanlång sikt: • Efterfrågan på utrikeshandel med varor och tjänster • Investeringar över landsgränserna • Efterfrågan på handel med värdepapper (över 99 % av alla valutatransaktioner sker på finansmarknaden) Räntan avgörande för växelkursen

33. Valutamarknaden Valuta- och penningmarknaden ɛ = växelkurs = V*/V π*e = förväntad inflation

34. Valutamarknaden Rådande växelkurs > Jämviktsväxelkurs Utländsk valuta dyrare • Köper SEK istället • ESEK↑ • PSEK↑ • Växelkursen (USD/SEK)↓ Rådande växelkurs < Jämviktsväxelkurs Utländsk valuta billigare • Köper USD istället • EUSD↑ • PUSD↑ • Växelkursen (USD/SEK)↑

35. Valutamarknaden r↑ (pga ökad förväntad avkastning på kapital) så att r > r*: • Svenska värdepapper mer lönsamma • Lånar billigare i utlandet • Köper SEK för att investera i svenska värdepapper • ESEK↑  PSEK↑ (appreciering) • Minskad handelsbalans men ökad köpkraft för svenska konsumenter Arbitrage

36. Valutamarknaden Valuta- och penningmarknaden vid ökning i r

37. Valutamarknaden r↓ (pgamonetär expansion) så att r <r*: • Utländska värdepapper relativt mer lönsamma • Lånar billigare hemma • Köper USD för att investera i utländska värdepapper • ESEK↓ PSEK↓ (depreciering) • Ökad handelsbalans men minskad köpkraft för svenska konsumenter

38. Valutamarknaden Valuta- och penningmarknaden vid minskning i r

39. Valutamarknaden Generellt vid rörliga växelkurser och perfekt konkurrens Ränteökning på hemmamarknaden  appreciering  Försvagad handelsbalans men ökad svensk köpkraft Ränteminskning på hemmamarkaden  depreciering  Förbättrad handelsbalans men minskad svensk köpkraft

40. Valutamarknaden Valutarisk Spekulationsbubblor och spiraler Gardering mot detta: Fasta växelkurser Fasta växelkurser med justeringar Valutaunioner Devalvering

41. Sammanfattning • Finansmarknaden: kreditmarknad och valutamarknad • Kreditmarknaden styrs av räntor och aktiekurser • Valutamarknaden styrs av växelkursen, som i sin tur styrs på kort sikt framförallt av räntorna • Spekulationer leder till osäkerhet och stora svängningar • Marknaderna kan ändå tjäna ett syfte genom att skapa omfördelning av överskott till verksamheter med underskott samt möjliggöra att ta del av varandras produktionsfördelar  skapa välfärd, i bästa fall • Därför gör staten ofta interventioner på dessa marknader