Bibliometri del 1
Download
1 / 36

Bibliometri Del 1 - PowerPoint PPT Presentation


  • 215 Views
  • Uploaded on

Bibliometri Del 1. Andrew Butterworth 27 november 2009. Vad är bibliometri?. Biblos=bok metron=mått ”Bibliometri innebär kvantitativa analyser, främst av vetenskaplig litteratur, där målet är att beskriva vetenskapens och teknologins utveckling.” (Kärki & Kortelainen 1998)

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Bibliometri Del 1' - loan


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
Bibliometri del 1
Bibliometri Del 1

Andrew Butterworth

27 november 2009


Vad r bibliometri
Vad är bibliometri?

Biblos=bok metron=mått

”Bibliometri innebär kvantitativa analyser, främst av vetenskaplig litteratur, där målet är att beskriva vetenskapens och teknologins utveckling.” (Kärki & Kortelainen 1998)

”Matematisk analys av bibliotek och bibliografier.” (Egghe & Rousseau 1990)

”Statistisk och matematisk analys av kommunikation som sker genom dokumentation.” (Kärki & Kortelainen)


Bibliometrins historia
Bibliometrins historia

Den första studien som använde bibliometriska metoder. Cole & Eales gav en översikt över komparativa anatomins utveckling genom en analys av publikationer enligt land från år 1543 till år 1860.

Hulme skapar termen ”statistical bibliography”. Forskade i förhållandet mellan vetenskaplig publicering och ekonomisk verksamhet.

1949 Herman Fussler genomför den första citeringsanalysen.

1950-talet Fysikern Derek J de Solla Price håller på att skapa en ny socialvetenskap som undersöker vetenskaplig information och dess spridning med exakta metoder.

1960-talet Datorisering


Bibliometrins historia1
Bibliometrins historia

1964 Grundandet av Science Citation Index av Eugene Garfields Institute for Scientific Information (ISI)

Alan Pritchard myntar termen ”bibliometrics” i artikeln ”Statistical bibliography or bibliometrics?”. Termen tar över direkt.

2006 Norge börjar att använda en bibliometrisk indikator för resursfördelning

2008 ”Ett lyft för forskning och innovation” – Sverige inför en bibliometrisk indikator för resursfördelning

2009 Andrew Butterworth anställd vid Mittuniversitetet

.


Olika ben mningar
Olika benämningar

Bibliometri – skriftlig kommunikation

Informetri (eller infometri) – omfattar även muntlig kommunikation, olagrad information

Scientometri – handlar alltid om vetenskap och teknologi men inte nödvändigtvis publikationer

Webbometri – kommunikation på webben


En tv rvetenskaplig disciplin
En tvärvetenskaplig disciplin

Biblioteks- och informationsvetenskap

Vetenskapens sociologi

Vetenskapens historia

Vetenskapspolitik

Statistik / matematik


Bibliometriska till mpningar
Bibliometriska tillämpningar

Beståndsutveckling vid bibliotek

Service till forskare och doktorander:

Publiceringsstrategi

Intellektuell bas

Forskningsevaluering

Forsknings- / vetenskapensutveckling

Forsknings- / vetenskapenskartläggning


Grundantagande 1
Grundantagande 1

”Litteraturen avspeglar forskningsaktiviteten eftersom offentliggörande av resultat samt formell kommunikation även i vidare bemärkelse är en viktig del av vetenskapen och teknologin.” (Kärki & Kortelainen)


Bibliometrin sanningen
Bibliometrin = Sanningen?

”Den verklighet bibliometrin avser att beskriva är så pass komplex och det finns så många trubbigheter och förenklingar i de bibliometriska metoderna att det vore missvisande att påstå att det man får fram representerar någon form av sanning. Det är snarare en medvetet förenklad avbildning av verkligheten som de bibliometriska indikatorerna kan visa upp.”

(”Bibliometri: publikationsmätning för forskningsanalyser.” Projektgruppen för bibliometri vid Karolinska Institutet.)



Vad analyserar man
Vad analyserar man?

Producenter (forskare, forskargrupper, institutioner, länder, ämnesområden osv)

Produkter (dokument, artiklar, konferensbidrag, böcker, patent, tidskrifter, rapporter osv) – indikator på ett områdes forskningsverksamhet

Begrepp (termer i titlar, text, indextermer, klassifikationskoder)

Källhänvisningar (references) och citeringar (citations)


Typer av bibliometriska analyser
Typer av bibliometriska analyser

Citeringsanalys

Bibliografisk koppling / klustring (science mapping)

Cocitation analysis

Bradford-rangordning

Co-word analysis


Bibliometriska indikatorer och begrepp
Bibliometriska indikatorer och begrepp

Antal publikationer

Citeringar per publikation (CPP)

Jämför ”äpplen med äpplen och päron med päron”

Statistisk relevans

Impact factor / journal citation score

Top 5%

Ociterade publikationer

Självciteringar

Publicerings- och citeringsfönster

Normalisering

Kronindikator: CPP / FCSm [dvs.”Världsgenomsnittet”]


Vilka fr gor kan man svara p med bibliometri
Vilka frågor kan man svara på med bibliometri?

Hur många procent av ett lands publiceringsverksamhet företräder området vårdvetenskap?

Har publiceringsverksamheten vuxit och hur mycket?

Relationer mellan publikationer, ämnen, författare, institutioner osv.

Man kan mäta uppmärksamheten (citeringar) som publikationer, författare får och jämför.

Vilka tidskrifter behöver ett bibliotek för att täcker ett visst ämne.




Isi databaserna
ISI-databaserna

Grundad av Eugene Garfield. Science Citation Index kom 1964, Social Sciences Citation Index 1972 och Arts & Humanities Citation Index 1980.

Tvärvetenskaplig referensdatabaser som indexerar 10 000 utav 22 000 ”peer reviewed” tidskrifter årligen.

Innehåller källförteckningar. Enligt Garfield beskriver en vetenskaplig publikations källförteckning detaljerat och exakt verkets innehåll.

Tidskrifter uppdelas i ämneskategorier.

Lätt att få fram uppgifter om citerande och citerade publikationer, författare och tidskrifter.




Grundantagande 2
Grundantagande 2

”I hänvisningsanalysen förutsätts att antalet citeringar uttrycker något om publikationens / författarens betydelse i vetenskapssamfundet: en författare som fått rikligt med citeringar är eventuellt en uppskattad eller åtminstone känd forskare, en publikation som fått rikligt med citeringar är synlig och därtill eventuellt vetenskapligt värdefull.” (Kärki & Kortelainen)


Att komma ih g n r det g ller citeringar
Att komma ihåg när det gäller citeringar

Är det alltid positivt att bli citerad? Har alla citeringar lika värde?

”…till skillnad från vad Lotka (1926) framförde, bör man vid mätning av publiceringsverksamheten uppmärksamma alla författarna till en sampublikation”

Finns forskning som visar att man citerar av sociala eller politiska skäl, samt att man citerar kända auktoriteter för att ge sitt eget verk trovärdighet.

Citeringsdatabaser täcker inte all litteratur – artiklar kan vara citerade av andra publikationer.

ISI-databaserna missar ca 5% av citeringar i sina egna databaser.

Vissa verk som borde citeras citeras inte.


Alternativ till bibliometriska metoder
Alternativ till bibliometriska metoder

Peer review (kollegiegranskning)

FoU-pengar i kombination med bibliometriska indikatorer

Undersökningar?

Tidskrifters läskrets?


Bibliometri och resursf rdelning
Bibliometri och resursfördelning

Resurser för kvalitet SOU 2007:81

och

Ett lyft för forskning och innovation Prop 2008/09:50

Sverige är ett kunskapsland

Globalisering innebär ökad konkurrens

Forskning är nyckeln till Sveriges ekonomiska tillväxt

Sverige måste vara med internationellt

Svensk forskning har tappat i kvalitet under de senaste 20 åren




Bibliometri och resursf rdelning3
Bibliometri och resursfördelning

Propositionen fastslår att 5% av det årliga forskningsanslaget kommer att bli konkurrensutsatt efter en bibliometrisk indikator.

Sveriges universitet och högskolor konkurrerar med varandra om en pott pengar (2010 blir det SEK 900m).


Bibliometri och resursf rdelning4
Bibliometri och resursfördelning

Modellen:

Presenterades i RUT2 utredningen och utvecklades av Ulf Sandström.

ISI artiklar x ISI citeringar = Bibliometriska index

Lärosätets andel av de summerade indexen = andelen av pengar lärosätet blir tilldelat


Bibliometri och resursf rdelning5
Bibliometri och resursfördelning

ISI artiklar (produktion)

Antalet artiklar med publiceringsår 2005-2008 i ISI-databaserna.

Fraktionerat enligt författaradresserna.

Justerat på makroämnenivå (med Waring referensvärden)


Bibliometri och resursf rdelning6
Bibliometri och resursfördelning

ISI citeringar (”kvalitet” / genomslag / synlighet)

Antalet citeringar erhållna av artiklarna 2005-2008.

Fraktionerat enligt författaradresserna.

Normaliserat på ISI tidskriftsklassnivå.


Bibliometri och resursf rdelning7
Bibliometri och resursfördelning

Kritik:

Dålig täckning av vissa ämnen, speciellt humaniora

Det är bara tidskriftsartiklar som gäller

Referensvärdena för produktion (sk. Waring) inte statistiskt fastställda

Bristfälligt tilldelning av tidskrifter till makroämnen


Alternativ till nuvarande modellen
Alternativ till nuvarande modellen?

Storbritannien och Australien använder likadana modeller

Effektivitetsmått – citeringar per investerad krona

Norge har gått en annan väg – en egen nationella publiceringsdatabas, FRIDA


Den norska modellen
Den norska modellen

Räknar bara publikationer

Räknar:

Förlagsproducerade monografier

Kapitel i förlagsproducerade monografier

Artiklar i vetenskapliga tidskrifter och serier

Inga citeringar

”Kvalitet”:

Förlagen och tidskrifterna är utvalda utifrån kvalitetskriterier

Viktning av förlag och tidskrifter – två nivåer



Kritik mot norska modellen
Kritik mot norska modellen

Inte alla tidskrifter och förlag ingår i systemet

Ingen belöning för citeringar

Leder till publiceringshysteri som i Australien?

Begränsad till böcker och artiklar – inga konferensbidrag eller rapporter osv (pga peer review-problem)


Framtiden
Framtiden

Behövs en ny proposition för att ändra på den nuvarande modellen

Vetenskapsrådet har uppdraget att samla in data och räkna fram den bibliometriska indikatorn i resursfördelningen

VR har även uppdraget att utveckla modellen

Tidigare tänkt på ”PEK vs SEK” – antalet citeringar per krona i FoU-pengar

Nu tänker de använda SwePub – men oklart på vilket sätt


ad