Etik och levnadsvanor
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 28

Etik och levnadsvanor PowerPoint PPT Presentation


  • 77 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Etik och levnadsvanor. Ingemar Engström Ordförande Delegationen för medicinsk etik Svenska Läkaresällskapet. Rödöga. Medicinmannen Hälsoundersökning Normal eller Deluxe?. Agenda. Varför? När? Hur?. Folkhälsans etik. I grunden en fråga om relationen mellan staten och individen

Download Presentation

Etik och levnadsvanor

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Etik och levnadsvanor

Etik och levnadsvanor

Ingemar Engström

Ordförande

Delegationen för medicinsk etik

Svenska Läkaresällskapet


R d ga

Rödöga

Medicinmannen

Hälsoundersökning

Normal eller Deluxe?


Agenda

Agenda

Varför?

När?

Hur?


Folkh lsans etik

Folkhälsans etik

I grunden en fråga om relationen mellan

staten och individen

Varför ska staten bry sig om / lägga sig i hur människor

lever sina liv?

Har man rätt att leva ett ohälsosamt liv?


Centrala begrepp

Centrala begrepp

Personlig autonomi

Fri vilja

Ansvar

för mig själv

för andra

tillsammans – solidaritet

Plikt


Folkh lsans etik1

Folkhälsans etik

Spänningsförhållande mellan två tendenser

Autonomi, valfrihet, marknad, patientmakt, kund

Paternalism, omsorg, solidaritet, välfärd


Liberal syn

Liberal syn

Individen som utgångspunkt

Individen behöver skyddas från staten

The only justification for interfering with the liberty of an individual against his/her will is to prevent harm to others (John Stuart Mill 1869)


Kommunitaristisk syn

Kommunitaristisk syn

Samhället som utgångspunkt

Ett ömsesidigt kontrakt mellan medborgarna och staten

Ansvar som medborgarevill jag ta del av den solidariskt finansierade välfärden så bör jag ta min del

Ansvarsprincipen – krav (rökstopp)


Vinster

Vinster

Friskare befolkning

Mindre sjukvårdskostnader

Längre liv eller åtminstone fler friska år

Lyckligare befolkning?


F rluster

Förluster

Ge upp tidigare ”val”

Livets goda inte längre självklart

Tar tid att hålla sig frisk

Tvång – plikt

Healthism


Unrealistic health goals

Unrealistic health goals

Do not try to live forever. You will not succeed.

Use your health, even to the point of wearing it out. That is what it is for.

Spend all you have before you die; and do not outlive yourself.

Take utmost care to get well born and well brought up.

Shaw: The Doctor’s Dilemma 1911


Healthism

Healthism

Healthism is regarded to be an ideologically insidious force, which by elevating health to a super value, a metaphor for all that is good in life, reinforces the privatization of the struggle for generalized well-being.

Crawford: Healthism and the medicalization of everyday life, 1980


Fri vilja

Fri vilja

Har människor en fri vilja?

Har människor med osunda levnadsvanor en fri vilja?

Kan levnadsvanor alltid ändras viljemässigt?

Kan missbruk förstöra den fria viljan?

Vad betyder den sociala gradienten för förståelsen av den fria viljan?


Riktlinjerna

Riktlinjerna

Sjukdomar kan i stor utsträckning förebyggas

Fyra ”säkra områden”

Vardagsnära metoder

Inte gratis – en prioriteringsfråga

i stället för vad?


N r r intervention l mplig

När är intervention lämplig?

Har dåliga levnadsvanor med symtom/sjukdom

Har dåliga levnadsvanor utan symtom

Har OK levnadsvanor men kan få symtom senare

Vilka grupper ska tillfrågas?

medicinsk fråga

etisk fråga


N r r intervention l mplig1

När är intervention lämplig?

Patienten vill och doktorn vill

Patienten vill men doktorn vill inte

Patienten vill inte och doktorn vill

Patienten vill inte och doktorn vill inte

Grupp A + B = 74 %

Varför vill inte patienterna i grupp C + D?

Varför vill inte doktorerna i grupp B + D?


N r r intervention l mplig2

När är intervention lämplig?

7 miljoner samtal/år

Vilken ände ska vi börja i?

Pragmatiskt svar

De situationer där man får minst protester från såväl doktorer som patienter


Etiska principer

Etiska principer

Autonomi

Göra gott

Inte skada

Rättvisa


Autonomi

Autonomi

Väldigt noga i alla andra medicinska sammanhang

Rätt att tacka nej

Rätt att inte svara

Rätt att veta vad uppgifterna används till

Respekt för patientens integritet


G ra gott

Göra gott

Måste veta att interventionen har potential att göra nytta

Räcker inte med tro och god vilja

Egna värderingar får inte slå igenom


Inte skada

Inte skada

Integritetskränkning

Skuldbeläggning

Obehag

Sänkt självtillit


R ttvisa

Rättvisa

Alla har rätt till

kunskap

verktyg

stöd

Empowerment


Etik och levnadsvanor

Hur?

Samtliga åtgärder i riktlinjerna förutsätter att hälso- och sjukvården redan har konstaterat att personen har ohälsosamma levnadsvanor

Samtal om levnadsvanor kan väcka etiska frågor

Inga rekommendationer om när och hur frågor ska ställas

Riktlinjerna lämnar walk-over

Bekymmersamt!


Informerat samtycke

Informerat samtycke

Patienten bör samtycka till att frågor om levnadsvanor ställs?

Hur ska detta samtycke inhämtas?

Skillnad mellan symtom relaterade till levnadsvanor eller ej

Generell ”screening” ställer speciella krav på informerat samtycke

Jmf debatten om kvalitetsregister

Information om hur uppgifterna lagras, tillgänglighet m.m.


Ekonomiska villkor

Ekonomiska villkor

Ekonomiska sanktioner

Tveksamt ur etisk synvinkel

Läkaren har kompetens och mandat att avgöra när det är lämpligt att efterfråga levnadsvanor

Inte en fråga för landsting/regioner


Maktens kontinuum

Maktens kontinuum

Information

Erbjudande

Påverkan

Påtryckning

Manipulation

Villkor

Absolut krav


Samtalets ekologi

Samtalets ekologi

Bemötandets betydelse

Intresse för den enskilda människan som bas

Tveksam till instrumentella metoder

Använd auktoriteten med varsamhet

”Den som är stark måste också vara snäll”

Betänk den sociala gradienten


Samtalets ekologi1

Samtalets ekologi

Delaktighet

Dialog

Erbjudande

Ge patienten

Kunskap

Verktyg

Stöd


  • Login