I lustans tecken
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 39

I LUSTANS TECKEN PowerPoint PPT Presentation


  • 108 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

I LUSTANS TECKEN. Temadag om sexuell hälsa 13/2 2014. Sexuell hälsa – prioriterat område i Region Skåne Carl-Johan Sonesson och Leif Persson Prata sex med patienterna Gunnel Brander Sexuell hälsa inom vården Mats Sundbeck Fika Trygg relation = bättre sex Tommy Waad Lust att ha lust

Download Presentation

I LUSTANS TECKEN

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


I lustans tecken

I LUSTANS TECKEN

Temadag om sexuell hälsa

13/2 2014


9 00 9 20 9 20 10 05 10 05 10 35 10 35 10 50 10 50 11 35 11 35 12 25 12 25 13 15

  • Sexuell hälsa – prioriterat område i Region Skåne

  • Carl-Johan Sonesson och Leif Persson

  • Prata sex med patienterna

  • Gunnel Brander

  • Sexuell hälsa inom vården

  • Mats Sundbeck

  • Fika

  • Trygg relation = bättre sex

  • Tommy Waad

  • Lust att ha lust

  • Helena Cewers

  • Lunch

9.00–9.20

9.20–10.05

10.05–10.35

10.35–10.50

10.50–11.35

11.35–12.25

12.25–13.15


12 25 13 15 13 15 13 50 13 55 14 25 14 25 14 40 14 40 15 25 15 25 16 00

  • Lunch

  • Är kärlek bara till för friska?

  • Eva Borg

  • När underlivet brinner

  • Ulrika Johnsson

  • Fika

  • Mannens lust

  • Ulf Håkansson

  • Fittfakta och kukkunskap

  • Robert Jakobsson

12.25–13.15

13.15–13.50

13.55–14.25

14.25–14.40

14.40–15.25

15.25–16.00


Sexuell h lsa prioriterat omr de i region sk ne

Sexuell hälsa – prioriterat område i Region Skåne

Carl-Johan Sonesson


Sexuell h lsa prioriterat omr de i region sk ne1

Sexuell hälsa – prioriterat område i Region Skåne

Leif Persson


Sexuell och reproduktiv h lsa och r ttigheter srhr

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter - SRHR


Srhr world health organisation 2013

SRHR - World Health Organisation 2013

Reproduktiv och sexuell hälsa inbegriper allt som har med sexualitet och fortplantning att göra. WHO definierar sexuell och reproduktiv hälsa som ett:

”Tillstånd av fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande, med möjlighet till njutningsfulla upplevelser, i allt som gäller det reproduktiva systemet och dess funktioner"


Sexuell och reproduktiv h lsa och r ttigheter

Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter

  • RFSU 1933 - Elise Ottosen-Jensen

  • Cairo 1994

  • Beijing 1995

  • Skåne: SRHR-strategi 2011, - handlingsplan 2013

  • Skånsk satsning på SRHR 2014


Nationellt regionalt

Nationellt - Regionalt

  • Nya Folkhälsomyndigheten färdigställer Nationell SRHR strategi 2014, pågående arbete

  • SRHR-råd i regioner och landsting


Strategi f r sexuell och reproduktiv h lsa i region sk ne 2011 2015

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011-2015

  • Region Skånes insatser inom området sexuell och reproduktiv hälsa är inriktade på att åstadkomma en:

  • adekvat och jämlik tillgång till förebyggande insatser och information samt

  • adekvat och jämlik vård/behandling.


Handlingsplan srhr 2013

Handlingsplan – SRHR 2013

SESAM- Sex- och samlevnadsmottagningar i Skåne


Handlingsplan srhr 20131

Handlingsplan – SRHR 2013

Utveckla tillgängligheten för unga män (23-35 år) med behov av STI/hiv rådgivning/ testning vid vårdcentraler, genom ökad samverkan mellan VC/BMM/STI-mottagning inom resp. förvaltning.


Handlingsplan srhr 20132

Handlingsplan – SRHR 2013

Regionalt Kunskapscenter SRHR


Sexologmottagningar

Sexologmottagningar

Ökade möjligheter att bedriva sexologmottagningar genom förändring av ersättningssystemet för sexologbesök.


Enheten f r folkh lsa och social h llbarhet

Enheten för Folkhälsa och Social Hållbarhet

www.skane.se/sexuell_halsa

Leif Persson, projektutvecklare SRHR, 040-675 31 22

[email protected]


Prata sex med patienterna

Prata sex med patienterna

Gunnel Brander


Att prata sex med patienterna

Att prata sex med patienterna?!

Gunnel Brander

Leg psykolog/leg psykoterapeut

Specialist i klinisk sexologi (NACS)

Specialist i klinisk psykologi

Auktoriserad sexual educator/sexual health promoter (NACS)

Adjunkt socialt arbete, inriktning sexologi, Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola

Psykoterapeut, Sexualterapeutiska mottagningen Skåne

(RFSL-rådgivningen Skåne och RFSU Malmö)


Sexuell h lsa

Sexuell hälsa

  • Sexuell hälsa är en betydande del av vår fysiska och psykiska hälsa. Det är en nyckelaspekt av vår identitet som mänskliga varelser, vid sidan av de grundläggande mänskliga rättigheterna att ha ett privatliv, ett familjeliv och ett liv fritt från diskriminering. Väsentliga element i god sexuell hälsa är jämställda relationer och sexuell tillfredsställelse med tillgång till information och rådgivning för att undvika risken för oönskade graviditeter, ohälsa eller sjukdom.

    (WHO arbetsdefinition, 2002)


Sexualitet sexualiteter

Sexualitet/Sexualiteter

  • Vi föds alla som sexuella varelser -> utvecklas och förändras genom hela livet!

  • Sexualitetens uttryck:

    - Sexuella fantasier/drömmar/dagdrömmar

    - Sexuell identitet – sexuell orientering såväl som sexuell praktik

    - Sexuell aktivitet – hur en person lever ut sin sexualitet med sig själv eller annan/andra.


Sexuellt v lbefinnande

Sexuellt välbefinnande

  • Sexualiteten viktig för vårt psykiska och fysiska välbefinnande som helhet! => Vi behöver därmed förhålla oss till sexualiteten såsom till vilken annan del av vårt välmående och vår hälsa som helst.

  • Utgår ifrån ett helhetsperspektiv på sexualitet.

  • Fokus på det friska i sexualiteten.

  • Sexualitet som individuell unik möjlighet!


Plissit modellen

PLISSIT-modellen

Behandlingsstrategier

Institutioner

Intensiv terapi

Sexologisk klinik

Särskilda förslag

Rådgivningsmottagning

Begränsad information

Sjukvård/Institutioner

Tillåtande hållning

Hälsovård/Socialtjänst/Omsorg

Utbildningsnivå

Population

Klinisk specialistutbildning

Rådgivarutbildning

Några

Informationsförmedling

Många

Grundutbildning

Alla

(Fritt efter Almås & Hildebrand, 2003)


Sexologisk behandling

Sexologisk behandling

  • Första mottagningen i Sverige 1974. Sexualrådgivningsbyrån i Lund. Information och sexualrådgivning inom sjukvården, tvärsektoriell.

  • Läkare, sjuksköterskor, barnmorskor och psykoterapeut från kvinnoklinik, urolog och psykiatri. Nedlagd juni 2010. Sexologisk mottagning med tillhörighet psykiatri.

  • Sverige idag: SESAM-mottagningar, Sexualmedicinska Centrum och Sexologiska och Sexualterapeutiska mottagningar.


Till tande h llning

Tillåtande hållning

  • Basen för allt annat sexologiskt arbete!

  • Bör utvecklas på varje klinik, mottagning, institution etc där man möter hjälpsökande individer eller grupper.

  • Kan initieras genom exempelvis utbildningsdagar som denna och/eller fortbildning för personalen på enheten exempelvis HBTQ-certifiering.

  • Viktigt att alla i personalen är delaktiga!


Begr nsad information sexualupplysning

Begränsad information/Sexualupplysning

  • Förebyggandeavsexuellohälsaiolikasammanhang till exempel vid diabetes ellerannankronisksjukdom.

  • Begränsaspridningavkönssjukdomar, minskaantaletoönskadegraviditeterochaborter.

  • Riktas företrädesvis till ungdomar endast undantagsvis till vuxna.

  • Sexualitets- och välbefinnande perspektiven viktiga men får ofta stå tillbaka!


R dgivarfunktionen

Rådgivarfunktionen

  • Rådgivning förhåller sig till en välfungerande livsfunktion som många kan behöva hjälp med att utveckla och förvalta inte minst i samband med livskriser av skiftande slag.

  • Rådgivare kan finnas i många olika sammanhang i samhället, i skolan, på institutioner, i hälsovård, på internet, privatpraktiserande.

  • Hänvisar vidare till specialister vid behov.

    (E. Almås, 2004)


Klinisk sexologi

Klinisk sexologi

  • Svårigheter i utvecklings- och åldrandeprocessen, social belastning och somatiskt lidande.

  • Utgångspunkt i utvecklingsprocessen och omfattar både kroppsliga, psykiska och sociala processer.

  • Terapeutfunktionen träder in för att underlätta självutvecklingsprocessen vad gäller sexualitet/kön/kropp.

    (E. Almås, 2004)


Handledning

Handledning

  • Mötet med människors sexualitet i arbetet kräver ett klimat där man avsätter tid till reflektion kring egna reaktioner i personalgruppen.

  • Det är mycket viktigt när man som behandlare arbetar med fokus på sexualitet att även närma sig sin egen sexualitet i både handledning och egenterapi.


Utbildning

Utbildning

  • Fristående kurs Sexologi I (HS125A), 15 hp

  • Fristående kurs Sexologi II (HS160A), 15 hp

  • Fristående kurs Ungdomar och sexualitet (HS191A), 10 hp

  • Fristående kurs Migration och sexualitet (HS639A), 7.5 hp

  • Sexualitet och funktionshinder (SX632B),7.5 hp

  • Sexualitet och rusmedel (SX633B), 7.5 hp

  • Masterprogrammet i Sexologi (SASXM), 120 hp.


Sexuell h lsa inom v rden

Sexuell hälsa inom vården

Mats Sundbeck


Grundf ruts ttningar

Grundförutsättningar

  • Alla människor, från vaggan till graven, har en sexualitet.

  • Nästan alla människor tycker om sex.

  • Oavsett ålder, handikapp eller sjukdom vill människor behålla sin sexualitet.


Vad kan p verka patienters sexualitet

Vad kan påverka patienters sexualitet?

Stroke, Bipolaritet, SSRI, Vulvacancer, Hjärtinfarkt, Ångest, Parkinson, Testikelcancer, Multipel skleros, Reumatism, Hypertoni, Framfall, Alkohol, Morbus Chron, Salpingit, Epilepsi, Prostatacancer, Diabetes, HIV, Leverinsufficiens, Kol, Cervixcancer, Depression, ALS, Nedsatt hörsel, Förlossningar, Prostatahyperplasi, Sjögrens syndrom, Bröstcancer, Skalltrauma, Heroin, Hjärntumör, Alzheimer, Larynxcancer, Cancer Penis, Njurinsufficiens, Äggstockscancer, Fetma, Fibromyalgi, Rökning, Oro…


Icke sexuella sjukdomar

“Icke sexuella sjukdomar”

  • Skelett- o ledsjukdomar

  • Blås- och tarminkontinens

  • Fetma/avmagring

  • Depression

  • Demens

  • Hjärtinfakt

  • Oro


Varf r inte sjuksk terskor barnmorskor pratar sex

Varför inte sjuksköterskor/barnmorskor pratar sex?

  • Kunskapsbrist. Ämnet finns inte i grund- eller specialistutbildningar

  • Saknar policys, riktlinjer, manualer eller uppföljningsverktyg

  • Ont om tid, hög arbetsbelastning, inga avskilda samtalsplatser

  • Antagande om patienten är mer intresserad av sjukdom och botande

  • Pinsamt ämne – vet inte hur man skall föra samtalet

  • Rigid definition av sexualitet i förh. ålder, sex identitet, kön etc.

  • Homofobi, negativ syn på sex ö h t


Policies riktlinjer och lagar

Policies, riktlinjer och lagar

  • Kairo 1994, Peking 1995

  • WHO 1996 omsexuellarättigheter (“samtycke”)

  • HoS, Patientsäkerhetslagen

  • LSS

  • SoSKompetensbeskrivningförssk

  • SSF:svärdegrund


Vad att g ra

Vad att göra?

  • Förbättrad utbildning för grund- och specialistnivåer

  • Struktur; vem, var, när etc.

  • Samtalsteknik

  • Stort antal arbetsmodeller t.ex. BETTER, PLEASURE

  • Otal frågeformulär som rör kön, sjukdomar etc. BSFI, EMAS, FSFI, IIEF


Plissit

PLISSIT

  • Intensive Therapy

  • Specific Suggestion

  • Limited information

  • Permission

  • Jack Annons tes var att mycket få behövde terapi – säger inget om innehållet.

  • Fler sexologer behövs – handledare, arbetsutvecklare, lärare

  • Största insatsen måste ske nedanför Intensive Therapy


I lustans tecken

TACK

Kontakt: [email protected]


I lustans tecken

Fika

10.35 –10.50


  • Login