1 / 26

SAMLINGSKARTA – ETT STRATEGISKT VERKTYG FÖR BIBLIOTEKEN

SAMLINGSKARTA – ETT STRATEGISKT VERKTYG FÖR BIBLIOTEKEN. Stockholm 24.11.2006 Vuokko Palonen Tritonia, Vasa, Finland vuokko.palonen@tritonia.fi. INNEHÅLL. VAD ÄR COLLECTION (SAMLING) ? VAD ÄR COLLECTION MAPPING COLLABORATIVE COLLECTION DEVELOPMENT

lani
Download Presentation

SAMLINGSKARTA – ETT STRATEGISKT VERKTYG FÖR BIBLIOTEKEN

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. SAMLINGSKARTA – ETT STRATEGISKT VERKTYG FÖR BIBLIOTEKEN Stockholm 24.11.2006 Vuokko Palonen Tritonia, Vasa, Finland vuokko.palonen@tritonia.fi

  2. INNEHÅLL • VAD ÄR COLLECTION (SAMLING) ? • VAD ÄR COLLECTION MAPPING • COLLABORATIVE COLLECTION DEVELOPMENT • COLLABORATIVE COLLECTION MAPPINGSamlingskarta, Projekt i några länder • FINLANDS SAMLINGSKARTA: målsättning, process, verksamhet, problem • SAMLINGSKARTANS BETYDELSE • KÄLLOR

  3. VAD ÄR COLLECTION (SAMLING) Ett biblioteks samlingar • Samlingar i huvudbiblioteket / fakultetsbiblioteken/ avdelningarna • Samlingar enligt: • Vetenskapsområden: samhällsvetenskaper, humaniora, naturvetenskaper o.s.v. • Publikationstyper eller format: tidskrifter, serier, kursböcker, avhandlingar, av-material, e-böcker, databaser o.s.v. • Lånetid: 1 dag, 1 månad; lånas icke ut • Donationer, specialsamlingar

  4. ETT BIBLIOTEKS SAMLINGARExempel 1:Tammerfors universitets bibliotek(Merja Hyödynmaa) HUMANIKA Department of Humanities and Education Faculty of Humanities Faculty of Education Unit in Hämeenlinna Faculty of Information Sciences MAIN LIBRARY Faculty of Economics and Administration text books Faculty of Social Sciences TERTIO Department of Health Sciences Faculty of Medicine including text books small departmental libraries

  5. EXEMPEL 2: TRITONIAS SAMLINGAR Elektroniska ref.databaser Övriga web-resurser E-böcker Allmänna samlingen Lånbara böcker, referenslitteratur, serier, tidskrifter 2000- ämnesvis BU = Ekonomi ED = Pedagogik HU = Humaniora SO = Samhällsvet. TE = Teknik o.s.v. Elektroniska tidskrifter Nelli-portal Biblio-tekets databas Tidskrifter -1999 Kursböcker Avhandlingar Specialsamlingar

  6. EXEMPEL 3: EN VIRTUELL SAMLING KOMMUNIKATIONSVETENSKAP i nätet och på hyllorna TEKNIK LINGVISTIK LOGOPEDI SOCIALPSYKOLOGI MARKNADSFÖRING

  7. EXEMPEL 4: SAMLINGAR I PORTALER Databaser: • open access-resurser, t. ex. DOAJ • licensbelagda databaser (t.ex. Science Direct, Ebsco Academic Search Premier, Statistikcentralens databaser) • bibliotekskataloger och bibliografier • I framtiden: beskrivningar omflera biblioteks tryckta och elektroniska samlingar  SAMLINGSKARTA

  8. VAD ÄR COLLECTION MAPPING • the process of examining the quantity and quality of your collection and identifying its strengths and weaknesses • a visual supplement to the automated catalog system that graphically displays the breath and depth of the collection • a quick picture of the collection (Indiana University – Purdue University Indianapolis, School of Library and Information Science)

  9. EXEMPEL: COLLECTION MAPPING FÖR EN SAMLING (lingvistik) • Samlingen omfattar 2006/11: (Kvantitet) • c. 2000 band böcker, 200 e-böcker • 100 tryckta och 1000 elektroniska tidskrifter • 100 tonband (dialekter) • c. 25 % av litteratur på svenska, 35 % på tyska, 20 % på engelska, 10 % på franska, 10 % på andra språk • Samlingen innehåller: (Kvalitet) • litteratur från 1950-talet till de nyaste; median 1995 • specialområden: tyska språket – dialekter; språkbad; strukturalism • studienivå (Conspectus 3)

  10. VAD ÄR COLLABORATIVE COLLECTION DEVELOPMENT? • multiple libraries coordinate the development and management of their collections with the goal of building broader, more useful combined collections than any library in the group could build individually (Burgett, J & Haar, J. & Phillips, L.L. 2004, s. 44)

  11. COLLABORATIVE COLLECTION DEVELOPMENT - Exempel Tyskland:DFG: National Research collection system: Sondersammelgebietsplan Portaler: Vascoda http://www.vascoda.de/ Webis http://webis.sub.uni-hamburg.de/o.s.v. Nederländerna: Co-operative Collection Management in Humanities in the Nederlands: National Library Den Haag + University of Amsterdam,http://liber.ub.rug.nl/presentations/Voorbij.ppt#256,1,Humanities Project

  12. EXEMPEL: TYSKLAND, Webis:Sammelschwerpunkte nach Fächergruppen Sprach- und Literaturwissenschaften • Allgemeine und vergleichende Sprachwissenschaft. Allgemeine Linguistik(Universitätsbibliothek Frankfurt am Main) • Germanistik, Deutsche Sprache und Literatur (Universitätsbibliothek Frankfurt am Main • Anglistik, Allgemeines(Staats- und Universitätsbibliothek Göttingen) • Französische Sprache und Literatur (Universitäts- und Landesbibliothek Bonn) • Klassische Altertumswissenschaft einschl. Alte Geschichte. Mittel- und Neulateinische Philologie (Bayerische Staatsbibliothek München)

  13. COLLABORATIVE COLLECTION MAPPING – modeller Australia: Australian Libraries Gateway http://www.nla.gov.au/apps/libraries http://www.nla.gov.au/apps/libraries?action=LibSearch&subj=1 Storbritannien : Co-ordinating the distributed national collection of research resources. The Higher Education/British Library Task Force, June 2001. http://www.bl.uk/about/cooperation/pdf/blhe-dnc.pdf Collections of the National Library of the Czech Republic http://conspectus.nkp.cz/

  14. http://www.nla.gov.au/apps/libraries?action=LibSearch&subj=1 http://www.nla.gov.au/apps/libraries Your search for Linguisticsin Australia found 20 Australian libraries. NB* Please read definitions of subject collecting levels.

  15. COLLABORATIVE COLLECTION MAPPING Samlingskarta • Flera bibliotek beskriver sina samlingar i • samma format (gärna standardiserat) • samma ämnesgruppering • samma analysmetoder, Conspectus! • Flera bibliotek har • gemensam koordinering av arbetet • gemensam användargränsnitt • gemensamt söksystem

  16. FINLANDS SAMLINGSKARTA: bakgrund UNIVERSITETSBIBLIOTEKENS NÄTSTRATEGI 2002- MÅL: BÄTTRE SAMLINGAR: TRYCKTA OCH ELEKTRONISKA MÅL: BRA TILLGÅNG TILL SAMLINGARNA Bibl. databaser PROJEKT: SAMLINGSKARTA FinELib FINANSIERING: UNDERVISNINGS-MINISTERIET PORTALER, DOKUMENTARKIV

  17. FINLANDS SAMLINGSKARTA: målsättningar Nationellt: universitetsbibliotek, specialbibliotek • att utöka gemensammalitteraturresurser i finländska bibliotek i en situation där ekonomiska förutsättningar på biblioteken inte blir bättre – arbetsfördelning? • att göra litteraturresurserna mera synliga genom nationella portaler - de elektroniska resurserna + trycka samlingar • att presentera, var de bästa samlingarna inom alla vetenskapsområden ligger och till vilka delområden biblioteken har specialiserat sig

  18. FINLANDS SAMLINGSKARTA: målsättningar 2 Lokal nivå: • att förbättra bibliotekspersonalens kännedom av sitt eget och andra biblioteks litteraturresurser • att förstå att samlingarna är bibliotekets strategiska resursför forskning och utbildning vid universitetet  ”[Collection mapping] offers a means of expanding the symbolic role of the library by redefining collection and library at the same time” (Burgett, J & Haar, J. & Phillips, L.L. 2004, s. 44) • att evaluera samlingarna för att få konkreta siffror för budgetdiskussioner vid universitetet

  19. Projektgrupp: Mål och uppgifter Utredningar Beskrivningsformat Ämnesgruppering Evalueringsmetoder Sökportal (på kommande) Information och handledning Möten med kontakt-personer, nationella och internationella seminarier Deltagande bibliotek: Analys av samlingarna Gruppering av samlingarna ämnesvis för nationellt behov Beskrivning av samlingarna Evaluering av samlingarna FINLANDS SAMLINGSKARTA: process

  20. FINLANDS SAMLINGSKARTA 2006-2007 • Fortsätter som projekt med tidigare styrgrupp • Finansiering Undervisningsministeriet 7/2007  deltagande bibliotek? • Utbildning i augusti 2006 (Dr. Mary Bushing, USA), ny utbildning i augusti 2007 • Pilotbeskrivningar på biblioteken • Enkät till biblioteken gällande ämnesområden • Möte med kontaktpersoner 1.12. • Ett nytt tekniskt system? • Användargränssnitt & Söksystem ???

  21. FINLANDS SAMLINGSKARTA: PROBLEM • Ämnesgruppering – ingen gemensam klassifikation • Tekniska förutsättningar har inte hittats så snabbt som vi tänkte • Relation till andra bibliografiska hjälpmedel inte alltid lätt att förstå • Finansiering i fortsättningen

  22. SAMLINGSKARTANS BETYDELSE 1 För biblioteken • att visa samlingarnas styrka och svaghet • att evaluera, hur samlingarna understöder studier och forskning • att hjälpa inköpbeslut • att planera linjerna för framtiden och urvalskriterier för materialet • att visa områden som är bristfälliga och områden som är utmärkta • att föreslå vilka områden kunde granskas • att författa ett budgetplan som motsvarar universitetets behov

  23. SAMLINGSKARTANS BETYDELSE 2 För kunderna: • Alla typ av materialet i portalerna • Helhetssynvinkel till flera biblioteks tyngdpunkter och samlingarnas kvalitet • Annat beror mycket av användargränsnitt??, • möjlighet att flytta från samlingskartan till bibliotekskataloger ?

  24. SAMLINGSKARTANS BETYDELSE 3 • ”Collection management information is intrinsically valuable outside the framework of CCD. Even if your library never succeeds in establishing a viable long-term collection-building partnership with other libraries, the investments in preparing for CCD will produces a better library…” • ”Collaborative collection development has been described as the strategy of the twenty-first century.”(Burgett, J & Haar, J. & Phillips, L.L. 2004)

  25. KÄLLOR 1 • Burgett, J. & Haar, J. & Phillips, L.L., Collaborative collection development: a practical guide for your library. Chicago: American Library Association, 2004. • Deutsche Forschungsgemeinschaft, Förderprogramm: Überregionale Literaturversorgung.http://www.dfg.de/forschungsfoerderung/wissenschaftliche_infrastruktur/lis/projektfoerderung/foerderziele/literaturerwerbung.html • Indiana University – Purdue University Indianapolis, School of Library and Information Science, Collection Mapping. http://eduscapes.com/sms/mapping.html

  26. KÄLLOR 2 • Mittler, Elmar, Recent developments in Germany concerning cooperative collection development. LIBER – Groningen 2005.http://liber.ub.rug.nl/programme.html • Signum (in English) 3:2006http://pro.tsv.fi/stks/signumnew/ • Suomen yliopistokirjastojen neuvosto, Kokoelmakarttahankehttp://www.lib.helsinki.fi/kirjastoala/neuvosto/toiminta/Tietokartta/tietokartta_hankesuunnittelu.htm • Webis: Sammelschwerpunkte in deutschen Bibliotheken.http://webis.sub.uni-hamburg.de/

More Related