Samspelet  förvaltningsledning, rektor,  lärledare och medarbetare
Download
1 / 57

Samspelet förvaltningsledning, rektor, lärledare och medarbetare - PowerPoint PPT Presentation


  • 98 Views
  • Uploaded on

Samspelet förvaltningsledning, rektor, lärledare och medarbetare Hur kan ett samspel mellan de olika nivåerna skapas och hur kan det se ut? Vad ger det för spår i vardagen?. Skolledare Vad är angeläget att som skolledare utveckla för kompetens som bidrar till lärares lärande?. Pedagogen

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Samspelet förvaltningsledning, rektor, lärledare och medarbetare' - lamar-james


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript


Skolledare medarbetare

Vad är angeläget att som skolledare utveckla för kompetens som bidrar till lärares lärande?

Pedagogen

Vad är ängeläget att som pedagog utveckla för kompetens som bidrar till elevens lärande?

Eleven

Vad är angeläget att träna, utveckla, öka förståelse och kunskap om?

Lärande

Skolledare

Hur kan den göra för att på bästa sätt underlätta för sina pedagoger?

Pedagogen

Hur skall den göra för att underlätta för eleven i sitt fortsatta lärande?

Eleven

Hur skall den nå upp till sina mål, resultat?

Resultat

Behärskande


Tankar f r dagen bengt gustavsson
Tankar för dagen medarbetareBengt Gustavsson

”Människan är som allra bäst när hon grips av samma allvar som barnet när det leker.”

Herakleitos


Motivation – movere – att röra sig medarbetare

Motivationsforskningens huvudfråga:

Vad är det som får människor att vilja röra sig?



En r st fr n vardagen
En röst från vardagen.. skolutveckling?

”Det pratas så mycket om att vi lärare ska utveckla allting tillsammans, vi lärare och elever, och vi tillsammans med rektor och med föräldrar. I verkligheten springer man ju som en råtta fram och tillbaka, från den ena lektionen till den andra, löser konflikter, avstyr bråk och är någon slags hjälpgumma eller kvackande kurator samtidigt.

Vi har knappt näsan ovanför vattenytan.”


Hur kan man få till ett ”inifråndriv” i skolutvecklingsprocessen?

Hur kan vi jobba pedagognära?


Viktigt att hela tiden kommunicera….. skolutvecklingsprocessen?

Hur hänger allt ihop egentligen och till vilken nytta?


Mikael alexandersson
Mikael Alexandersson skolutvecklingsprocessen?

  • Vad går det hela ut på egentligen?

  • Vad behöver jag då behärska?


Övergripande syfte: skolutvecklingsprocessen?

Att göra verksamheten bättre genom att vi tillsammans blir bättre.


L rande och utveckling
Lärande och utveckling skolutvecklingsprocessen?

  • Lärande och utveckling mot ökad måluppfyllelse inom Barn och Ungdomsförvaltningen i Hjo tar sin utgångspunkt i behov som uppstår i vardagen.

  • Bättre förutsättningar för att kunna hantera de svårigheter och utmaningar man ställs inför skapas genom att man mer medvetet och systematiskt lär i och om sin verksamheten på såväl individ- som grupp- som organisationsnivå.


Målet är att skapa en så god lärmiljö som möjligt för alla i förvaltningen. Detta kan sammanfattas i följande punkter:

  • Det erfarenhetsbaserade lärandet betonas.

  • Goda förutsättningar för medarbetares lärande skapas.

  • Erfarenheter sprids och görs till föremål för gemensam reflektion.


Vardagsverksamheten alla i förvaltningen. Detta kan sammanfattas i följande punkter:

Uppdraget

Vad?

Kunskap om uppdraget

Lärandeobjektet

Lärande

Hur?

Didaktisk kompetens

Social utveckling

Hur?

Relations-kompetens


Viktiga fr gor att st lla sig
Viktiga frågor att ställa sig: alla i förvaltningen. Detta kan sammanfattas i följande punkter:

Vad är det barnen/eleverna skall kunna, vilka färdigheter och förmågor skall de behärska?

Vilka värden skall de utveckla?

Hur skall detta iscensättas via verksamhet/undervisning?

Hur kan vi bygga goda respektfulla relationer?

Hur kan vi bedöma resultatet?



Hur g r l rande till
Hur går lärande till? (NU-03):

Inlärning – Lärande

”Inlärning utgår från något på förhand givet, ett antal fakta. Lärande däremot, förutsätter en aktiv bearbetning, en konstruktion av kunskap.” (Svensson, Åberg; Att leda projekt och utvecklingsprocesser)


Från novis till expert : Förtrogenhetskunskap i kognitiv och didaktisk belysning- av Lars-Erik Björklund

Linköpings universitet


”Hä gå int å förklar för den som int begrip” ”Mina ben tänker fortare än jag” (Ingemar Stenmark).

”Jag åker bara dit pucken kommer att vara om en stund, inte där den är” (Wayne Gretzky).


Det här betyder, menar Lars-Erik Björklund, att vi aldrig kan läsa eller räkna oss till alla de kunskaper och förmågor vi behöver i yrkeslivet. Medvetet lärande utifrån praktisk erfarenhet är oundgänglig och behöver uppvärderas.


”Som pedagoger har vi läst mycket och har mycket kunskap – ändå känner vi oss osäkra. Varför?”


Lärande samtal kunskap – ändå känner vi oss osäkra. Varför?”

Skall det verkligen behövas??

Kan vi inte bara snacka med varandra?


  • Lärande samtal är ett processverktyg. kunskap – ändå känner vi oss osäkra. Varför?”

  • Ett verktyg som bearbetar vardagen och underlättar för önskvärda förändringar.

    Mötet mellan vardagen och uppdraget.


Teori kunskap – ändå känner vi oss osäkra. Varför?”

Praktik

Arbetsplats-

lärande


Struktur vad beh ver vi bli b ttre p
Struktur: kunskap – ändå känner vi oss osäkra. Varför?”Vad behöver vi bli bättre på?

-

!

+

?

Styrdokument

Kollegors

erfarenheter

Forskning

Utm. rektor

Vad och hur gör vi egentligen?

Vad skall vi hålla fast vid?

Vad behöver vi förändra?

Handlingsutrymme

Handling, initiativ,risktagande

Tillämpningsinriktad lärprocess

Nya förhållningssätt, arbetssätt prövas.

Fördjupad förståelse av arbetet i vardagen

Kritisk granskning

Ompröva?

Omprioritera?


PBS kunskap – ändå känner vi oss osäkra. Varför?”

Uppdraget

Forskning

Utvärderingar

Undersökningar

Observationer

Förändringar,

förbättringar

i vardagen

Andras

erfarenheter

Egna erfarenheter

VARDAGEN


Allm nna r den f r kvalitetsredovisning
Allmänna råden för kvalitetsredovisning: kunskap – ändå känner vi oss osäkra. Varför?”

Huvudmannen och ledningen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola har alla ett ansvar att se till att det finns fungerande system för att styra mot uppsatta mål.


Kvalitetsredovisningen för skolor,förskolor och fritidshem i Hjo kommun skall utgå ifrån följande frågeställningar:

  • Vilka lärområden (målområden) har skolan själv, utifrån egen problematisering av sin verksamhet, arbetat med under verksamhetsåret och varför?

  • Vad har gjorts?

  • Vilka lärdomar har gjorts utifrån detta arbete?

    ( lärares lärdomar )

  • Vad har lärdomarna resulterat i som gynnat elevers lärande? (spår i vardagen?)

  • Vad är klokt att utveckla inför framtiden?

  • På vad sätt har lärares förståelse av målen för verksamheten inom detta område förändrats och varför?


Kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning i Hjo kommun skall utgå ifrån följande frågeställningar:

  • Utifrån vårt uppdrag…

  • Vad har vi arbetat med att bli bättre på?

  • Vad har vi gjort? (Beskrivning av utv.arbetet)

  • Vad har det inneburit för oss som pedagoger?( lärares lärdomar)

  • Vad har det inneburit för eleverna?

    (Spår i vardagen)

    Dessutom: Vad är klokt att utveckla i framtiden?


Under hela läsåret: i Hjo kommun skall utgå ifrån följande frågeställningar: Kontinuerlig dokumentation av lärgruppsarbetet och respons, matchning från rektor och utvecklingsledare.

Lärledarträffar där erfarenheter bryts och byts samt input av olika slag via forskning, styrdokument mm.

Återkommande utvecklingsdialoger med skolledningen.

Vid vårterminens slut: Gemensamt arbete på enheterna med att sammanställa kvalitetsredovisningen.

Lärstämma för all pedagogisk personal.

September: Kvalitetshearings på alla enheter.

Hösten: Central bearbetning av materialet som underlag för kommunens redovisning.

Våren: Sammanställning av kommunens redovisning.

Redovisning för Barn och Ungdomsutskottet samt Kommunstyrelsen


L rledardilemman
Lärledardilemman i Hjo kommun skall utgå ifrån följande frågeställningar:

  • Hur kan vi undvika att hamna i försvarsställning?

  • När skall man avsluta och gå vidare med andra områden?

  • Inskolningen från att leda lärande samtal till att driva ett lärområde?

  • Hur kan vi få en tydlig struktur och arbetsgång i samtalen?

  • Från lärande till görande – hur kommer man till görande?

  • Hur vet vi att vi är på rätt spår? Indikatorer på ett lyckosamt utvecklingsarbete?

  • Hur bearbetar man intryck, input utifrån tex föreläsningar, studiebesök m.m. så att det ger spår i vardagsarbetet och för arbetet framåt?

  • Hur kan man komma på djupet i tänket? Samtalsteknik – processinriktade frågor?

  • Hur driver vi arbetet vidare till nästa tillfälle?

  • Hur håller man i en utvecklingsprocess?

  • Hur kan vi få våra medarbetare att springa till lärsamtalen med glädje?


Rektors st dstrukturer
Rektors stödstrukturer i Hjo kommun skall utgå ifrån följande frågeställningar:

Kvalitetsredovisningen – avslut och avstamp

Inledande träff med verksamheternas lärledare.

Medarbetarsamtal – Målsättningar inför läråret

– Uppföljning av uppsatta mål

Kontinuerliga lärledarträffar under året.

Uppföljande lärledarmöte vid slutet av läsåret inför kvalitetsredovisningen.


Mina utmaningar
Mina utmaningar i Hjo kommun skall utgå ifrån följande frågeställningar:

Helhet och delar

Göra tydliga delavslut och låta processer avlösa varandra.

Synliggöra processer

respons – återkoppling


Hej! i Hjo kommun skall utgå ifrån följande frågeställningar:

Jag tycker att det är kul att läsa era kommentarer som är som ett adderande samtal.

Ni har i huvudsak fokuserat på vad ni själva som pedagoger kan göra för att få eleverna att lyssna bättre – för att jobba med sig själv och det man själv kan göra något åt är själva kärnan i PBS!

Bra att ni använde verktygen (förståelsekarta) för att fördjupa förståelsen, jag tror att det leder till att så många olika tankar kommer fram och blir så tydligt formulerade.

Nu när jag nu varit på kursen om ledarskap i klassrummet med John Steinberg ser jag att mycket av det ni kommit fram till är samma saker som han betonade hade stor betydelse för eleverna och gruppen. Jag tycker att det känns kul att vi skall jobba vidare med detta tillsammans framöver.

En fråga:

Hur tänker ni hålla fast och vidareutveckla det ni kommit fram till är klokt att göra? Vad fokuserar var och en på, och hur återkopplar man till gruppen hur det går – och får feedback och utmaningar framåt?

Hälsningar och lycka till – ser fram emot nästa protokoll /Anna


Bekräftelse i Hjo kommun skall utgå ifrån följande frågeställningar:

Återkoppling

Utmaning


Exemplet duvan fj dern och spr ktr den elevers l s och skrivutveckling
Exemplet Duvan/Fjädern i Hjo kommun skall utgå ifrån följande frågeställningar:och språktråden.Elevers läs-och skrivutveckling

PBS

Uppdraget

planer

Tester

Diagnoser


”Det känns som om gruppen förlorat fart och energi. i Hjo kommun skall utgå ifrån följande frågeställningar:

Även dokumentationen haltar.

Nu är gruppen redo att ta nästa kliv..... Planer,diagnoser/kartläggning men sen då..? Hur ser pedagogens hantverk ut? Jag skulle vilja uppmuntra dig att utmana ordentligt här. Jag tror det är läge för det.”


Vad bekräftade det jag redan gör i dag? i Hjo kommun skall utgå ifrån följande frågeställningar:

Vad utmanade?

Vad blir mitt nästa steg i min/vår utveckling?


  • Angeläget dilemma i Hjo kommun skall utgå ifrån följande frågeställningar:, pedagognära

  • Reflektion – undersöka, kritiskt granska.

  • Input utifrån forskning inom området, studiebesök, utmanande ledarskap mm

  • Handlingsutrymme

  • Experimenterande och prövande av nya lösningar. Handling, initiativ och risktagande

  • Uppföljning, återkoppling, spår i vardagen

  • Klokt att göra – skolans samlade lärdomar


Blir det bättre eller??? i Hjo kommun skall utgå ifrån följande frågeställningar:

Vad har vi gemensamt blivit bättre på?

Spår i vardagen?

Orsaker?


Sp r i vardagen
Spår i vardagen i Hjo kommun skall utgå ifrån följande frågeställningar:

  • Vi är mer gemensamt fokuserade på utvecklingsarbetet med barnen.

  • Ökad medvetenhet kring uppdraget.

  • Större öppenhet, vi vågar ta upp problem och vi äger dem gemensamt.

  • Bra klimat, ok att komma med dilemman.

  • Fler är delaktiga och engagerade.

  • Vi har blivit bättre på att arbeta med barn i svårigheter.


  • Att mitt bidrag är viktigt känns bra. i Hjo kommun skall utgå ifrån följande frågeställningar:

  • Nyttigt att få respons.

  • Vi vågar komma med förslag och idéer.

  • Vi har fått en mycket större förståelse för varandra.

  • Mer gemensam syn på uppdraget.

  • Vi ser lärandet, samspelet barn-pedagog.

  • Mindre av prestige.

  • Ökad nyfikenhet på både kollegors och elevers tänkande.

  • Vi fångar mer de lärprocesser som pågår.


  • Ökad lyhördhet. i Hjo kommun skall utgå ifrån följande frågeställningar:

  • Vi är mer schema- och resursflexibla.

  • Vi är ett homogent arbetslag som har ett tillåtande klimat.

  • Mer lust och inspiration i dag.



  • Arbetet med förförståelse har varit ett vinnande koncept. Kraven på pedagogerna är större för att kunna möta elevers speciella behov. Vi har blivit bättre på att se vad vi kan göra istället för att klaga på vad vi inte kan göra.

  • Individanpassning har varit avgörande för om en elev har nått målen eller ej.

  • Vi har försökt möta elever med behov på deras nivå genom kommunikation med klassföreståndare. Detta har gjort att vi kan arbeta mer från ett individuellt tänkande med eleven redan tidigt under läsåret innan vi haft möjlighet att lära känna eleven.


Orsaker
Orsaker Kraven på pedagogerna är större för att kunna möta elevers speciella behov. Vi har blivit bättre på att se vad vi kan göra istället för att klaga på vad vi inte kan göra.

  • Lärsamtalen har öppnat upp för dialog och skapat nyfikenhet. Alla har något att bidra med.

  • Bra samtalsrutiner

  • Frågan ägs av hela gruppen.

  • Vi är noga med och rädda om våra möten.

  • Vi inventerar vad och hur och varför vi gör som vi gör.

  • Vi tar tillvara resurser som finns i arbetslaget.

  • Chefen har legat på.

  • Positiv bekräftelse från kollegor och ledning.




Aktuella dilemman
Aktuella dilemman är viktigt.

  • Spridning av lärdomar som inspiration eller påtvingade krav.

  • Den utvecklingsinriktade kulturen kräver mångfald.

  • Ökad oro för elevers situation.

  • Ökat tryck utifrån.

  • Implementeringsarbetet

  • Måttligan


Utifrån era egna erfarenheter: är viktigt.

Vad får ni nu för tankar?

Bekräftande, utmanande?

Eventuella frågor ni undrar över?


Ex skriftliga omd men
Ex. Skriftliga omdömen är viktigt.

  • Viktiga frågeställningar:

  • Hur skapar vi en fördjupad förståelse för syftet så att vi blir trygga och äger idén?

  • Vilka måsten har vi att anpassa oss till?

  • Hur ser frirummet ut?

  • Vilka förmågor behöver vi behärska för att lyckas med det övergripande syftet?

  • Vad är det vi redan i dag gör i denna riktning?

  • Vad behöver vi ompröva, omprioritera?

  • Hur kopplar vi det till det arbete vi redan i dag gör med IUP?

  • Hur skall strukturen se ut och användas för att bäst bidra till syftet?


Sp r f r barnen
Spår för barnen är viktigt.

  • Glada och nöjda pedagoger

  • Engagerade pedagoger ger engagerade elever.

  • Vi har fått en lugnare arbetsplats - mer tid till lärande och fokus på jobbet. Större trygghet.

  • Mer helhetstänkande ger en helare dag för barnen.

  • Måluppfyllelsen har ökat.

  • Barnen får rätt stöd.

  • Vi tänker på att alla möten är viktiga för lärandet.

  • Vi är mer nyfikna på hur barnen tänker.

  • Det leder till bättre utnyttjande av pedagogresurserna och därmed mer hjälp till eleverna.


ad