Klimats kra samh llet
Download
1 / 23

Klimatsäkra samhället - PowerPoint PPT Presentation


  • 111 Views
  • Uploaded on

Klimatsäkra samhället. - En utmaning även för vattentjänsterna!. Påverkan på dricksvatten. Viktiga frågor för dricksvattenförsörjningen:. Har ni fastställda skyddsområden för era vattentäkter och kontrollerar och följer ni upp råvattenkvaliteten?

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Klimatsäkra samhället' - kylee


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
Klimats kra samh llet

Klimatsäkra samhället

- En utmaning även för vattentjänsterna!



Viktiga frågor för dricksvattenförsörjningen:

  • Har ni fastställda skyddsområden för era vattentäkter och kontrollerar och följer ni upp råvattenkvaliteten?

  • Finns tillräckligt ”barriärsskydd” på era vattenverk?

  • Finns sårbarhetsutredningar för att identifiera översvämningsområden som kan påverka dricksvatten-försörjningen?


Samh llenas avvattning kl ms fr n tv h ll
Samhällenas avvattning ”kläms från två håll”

Mer intensiva regn och ändrade regnmönster

Stigande nivåer i sjöar, hav och vattendrag


”De områden som väljas för bebyggelse böra först och främst ligga så högt,

att marken icke kan tänkas komma att översvämmas. Mot denna självklara regel felas icke så sällan.”

(Alfred Jerdén, 1927)


Svenskt vatten har samlat mer n 30 rs erfarenheter om h llbar dagvatten hantering i p105
Svenskt Vatten har samlat främst ligga så högt, mer än 30 års erfarenheter om hållbar dagvatten-hanteringi P105!

Utgavs 2011


  • Framgångsfaktorer för hållbar dagvatten: främst ligga så högt,

  • Samverkan över kompetensgränserna (Plan, park, gata, VA m.fl.)!

  • Brett förankrad dagvattenstrategi!

  • Brett förankrad lägsta byggnivå mot stigande recipienter!

  • Följ upp och kontrollera genomförande av exploateringen!

  • Glöm inte bort drift underhåll av öppna dagvattenlösningar

  • OBS:

  • Dagvattenfrågan är ingen smal ”teknisk rörfråga” som kan lösas efter planprocessen – utan ”Dagvatten” är en samhällsplaneringsfråga!


H ll undan bebyggelsen fr n l gl nta omr den ge plats t avrinningsstr ken
Håll undan bebyggelsen från låglänta områden! främst ligga så högt, Ge plats åt avrinningsstråken!

Ex Geoteknisk undersökning, Gullbrandstorp, Halmstad, fig 5.7, P105


Ex Södra främst ligga så högt, Åsum, Sjöbo kommun,

fig 6.2, P105

Illustrationskarta

till detaljplan

Krav ut från området:

max 100 l/s vid 20 års-regn

(jr 5 m3/s utan fördröjning vid 20-årsregn)

Exempel på förutsättningar Södra Åsum: Begränsa största byggnadsarea till 50 % av fastigheten samt att 15 % skall vara infiltrationsvänlig


Ppna avvattningsstr k i l gzoner ppna diken har mycket st rre fl deskapacitet n ledningar
Öppna avvattningsstråk i lågzoner främst ligga så högt, Öppna diken har mycket större flödeskapacitet än ledningar

Principsektioner för breda avvattningsstråk,

fig 9.32, P105

Ex Mariastaden,

Helsingborg,

fig 9-.3, P105


”Upp med husen – ned med gatan” främst ligga så högt,

Säker höjdsättning kan leda till stor nivåskillnad gata – färdigt golv. Lös tillgängligheten med en ramp.


Den stora utmaningen är de befintliga områden där de yttre förutsättningarna redan är skapade.


K llorna till tillskottsvatten m ste hittas f r att minska versv mningsrisker
Källorna yttre förutsättningarna redan är skapade. till ”tillskottsvatten” måste hittas för att minska översvämningsrisker

Helhetssyn krävs för att åtgärda problem med tillskottsvatten! Felaktigheter måste rättas till oavsett om de finns på privat eller allmän mark!

Här är fastighetens dränering kopplad till spill


Ta vara p alla tillf llena till f rb ttringar i befintliga omr den
Ta vara på alla tillfällena till förbättringar yttre förutsättningarna redan är skapade. i befintliga områden!


Tre viktiga fr gor om versv mningsrisker

Tre viktiga frågor om översvämningsrisker: yttre förutsättningarna redan är skapade.

Har Ni en dagvattenstrategi, som är brett förankrad?

Tillämpas hållbar dagvattenhantering i samband med all stadsplanering?

Har Ni genomför en sårbarhetsutredning för att identifiera översvämningsområden och åtgärdsmöjligheter?


P verkan p avloppsreningen
Påverkan på avloppsreningen yttre förutsättningarna redan är skapade.

1. Begränsad eller helt utslagen rening hos lågt liggande reningsverk

2. Mer vatten att behandla


Reningsverken kan bidra till minskad klimatp verkan genom biogas som uppgraderas till fordonsgas
Reningsverken kan bidra till minskad klimatpåverkan genom biogas som uppgraderas till fordonsgas

  • 135 anläggningar över hela Sverige

  • Reningsverken står för drygt 70 % av den totala anläggningsvolymen

  • Snabb omställning till klimatsmart användning av biogas

  • Nära 8 miljoner personer är anslutna till kommunala reningsverk, varav ca 6,4 miljoner med produktion av biogas

  • Ca 40 % uppgraderas till fordonsgas



Biogas fr n reningsverk utvecklingsm jligheter
Biogas från reningsverkfrån reningsverk–utvecklingsmöjligheter

  • Mer gas per mängd substrat - kräver FoU

  • Effektivare användning av biogas - Fjärrvärme till rimligt pris och hög tillgänglighet- Ändrade skatteregler för egenproducerad el

  • Nyttja befintlig rötkammarkapacitet, dvs tillför mer substrat och samröta olikasubstrat


Viktiga frågor för avloppsvattenrening: från reningsverk

  • Finns det risk att höjda nivåer i sjöar, vattendrag eller hav kan dränka reningsverken?

  • Hur påverkas miljöutsläppen från reningsverk och ledningsnät i samband med extremregn?

  • Har ni jobbat med energieffektivisering samt kan Ni bidra till att producera biogas?


Viktiga fr gor p kommunal niv

Viktiga frågor på kommunal nivå: från reningsverk

Finns det en väl förankrad strategi för hållbar dagvattenhantering?

Har ni fastställda skyddsområden för era vattentäkter och kontrollerar och följer ni upp råvattenkvaliteten?

Finns sårbarhetsutredningar för att identifiera översvämningsområden, risker för dricksvattenförsörjningen samt avloppsvattenreningen?

Har ni jobbat med energieffektivisering samt kan Ni bidra till att producera biogas?


Vad beh ver g ras nationellt
Vad behöver göras nationellt från reningsverk

  • En nationell strategi för klimatanpassning

    • Tydliga mål för vad som ska göras

    • Finansiering

    • Styrmedel

  • Boverket måste uppdatera skriften ”Vatten i detaljplan”

  • SMHI ska fritt tillhanda hålla högupplöst nederbördsstatistik och bedömning av framtida klimatpåverkan

  • Medel för forskning och utveckling måste avsättas


ad