Klimats kra samh llet
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 23

Klimatsäkra samhället PowerPoint PPT Presentation


  • 84 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Klimatsäkra samhället. - En utmaning även för vattentjänsterna!. Påverkan på dricksvatten. Viktiga frågor för dricksvattenförsörjningen:. Har ni fastställda skyddsområden för era vattentäkter och kontrollerar och följer ni upp råvattenkvaliteten?

Download Presentation

Klimatsäkra samhället

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Klimats kra samh llet

Klimatsäkra samhället

- En utmaning även för vattentjänsterna!


Klimats kra samh llet

Påverkan på dricksvatten


Klimats kra samh llet

Viktiga frågor för dricksvattenförsörjningen:

  • Har ni fastställda skyddsområden för era vattentäkter och kontrollerar och följer ni upp råvattenkvaliteten?

  • Finns tillräckligt ”barriärsskydd” på era vattenverk?

  • Finns sårbarhetsutredningar för att identifiera översvämningsområden som kan påverka dricksvatten-försörjningen?


Samh llenas avvattning kl ms fr n tv h ll

Samhällenas avvattning ”kläms från två håll”

Mer intensiva regn och ändrade regnmönster

Stigande nivåer i sjöar, hav och vattendrag


Klimats kra samh llet

”De områden som väljas för bebyggelse böra först och främst ligga så högt,

att marken icke kan tänkas komma att översvämmas. Mot denna självklara regel felas icke så sällan.”

(Alfred Jerdén, 1927)


Svenskt vatten har samlat mer n 30 rs erfarenheter om h llbar dagvatten hantering i p105

Svenskt Vatten har samlat mer än 30 års erfarenheter om hållbar dagvatten-hanteringi P105!

Utgavs 2011


Klimats kra samh llet

  • Framgångsfaktorer för hållbar dagvatten:

  • Samverkan över kompetensgränserna (Plan, park, gata, VA m.fl.)!

  • Brett förankrad dagvattenstrategi!

  • Brett förankrad lägsta byggnivå mot stigande recipienter!

  • Följ upp och kontrollera genomförande av exploateringen!

  • Glöm inte bort drift underhåll av öppna dagvattenlösningar

  • OBS:

  • Dagvattenfrågan är ingen smal ”teknisk rörfråga” som kan lösas efter planprocessen – utan ”Dagvatten” är en samhällsplaneringsfråga!


H ll undan bebyggelsen fr n l gl nta omr den ge plats t avrinningsstr ken

Håll undan bebyggelsen från låglänta områden!Ge plats åt avrinningsstråken!

Ex Geoteknisk undersökning, Gullbrandstorp, Halmstad, fig 5.7, P105


Klimats kra samh llet

Ex Södra Åsum, Sjöbo kommun,

fig 6.2, P105

Illustrationskarta

till detaljplan

Krav ut från området:

max 100 l/s vid 20 års-regn

(jr 5 m3/s utan fördröjning vid 20-årsregn)

Exempel på förutsättningar Södra Åsum: Begränsa största byggnadsarea till 50 % av fastigheten samt att 15 % skall vara infiltrationsvänlig


Ppna avvattningsstr k i l gzoner ppna diken har mycket st rre fl deskapacitet n ledningar

Öppna avvattningsstråk i lågzoner Öppna diken har mycket större flödeskapacitet än ledningar

Principsektioner för breda avvattningsstråk,

fig 9.32, P105

Ex Mariastaden,

Helsingborg,

fig 9-.3, P105


Klimats kra samh llet

”Upp med husen – ned med gatan”

Säker höjdsättning kan leda till stor nivåskillnad gata – färdigt golv. Lös tillgängligheten med en ramp.


Klimats kra samh llet

Den stora utmaningen är de befintliga områden där de yttre förutsättningarna redan är skapade.


K llorna till tillskottsvatten m ste hittas f r att minska versv mningsrisker

Källorna till ”tillskottsvatten” måste hittas för att minska översvämningsrisker

Helhetssyn krävs för att åtgärda problem med tillskottsvatten! Felaktigheter måste rättas till oavsett om de finns på privat eller allmän mark!

Här är fastighetens dränering kopplad till spill


Ta vara p alla tillf llena till f rb ttringar i befintliga omr den

Ta vara på alla tillfällena till förbättringar i befintliga områden!


Tre viktiga fr gor om versv mningsrisker

Tre viktiga frågor om översvämningsrisker:

Har Ni en dagvattenstrategi, som är brett förankrad?

Tillämpas hållbar dagvattenhantering i samband med all stadsplanering?

Har Ni genomför en sårbarhetsutredning för att identifiera översvämningsområden och åtgärdsmöjligheter?


P verkan p avloppsreningen

Påverkan på avloppsreningen

1. Begränsad eller helt utslagen rening hos lågt liggande reningsverk

2. Mer vatten att behandla


Reningsverken kan bidra till minskad klimatp verkan genom biogas som uppgraderas till fordonsgas

Reningsverken kan bidra till minskad klimatpåverkan genom biogas som uppgraderas till fordonsgas

  • 135 anläggningar över hela Sverige

  • Reningsverken står för drygt 70 % av den totala anläggningsvolymen

  • Snabb omställning till klimatsmart användning av biogas

  • Nära 8 miljoner personer är anslutna till kommunala reningsverk, varav ca 6,4 miljoner med produktion av biogas

  • Ca 40 % uppgraderas till fordonsgas


Snabb omst llning till klimatsmart anv ndning av biogas fr n reningsverk

Snabb omställning till klimatsmart användning av biogas från reningsverk


Biogas fr n reningsverk utvecklingsm jligheter

Biogas från reningsverk–utvecklingsmöjligheter

  • Mer gas per mängd substrat - kräver FoU

  • Effektivare användning av biogas - Fjärrvärme till rimligt pris och hög tillgänglighet- Ändrade skatteregler för egenproducerad el

  • Nyttja befintlig rötkammarkapacitet, dvs tillför mer substrat och samröta olikasubstrat


Klimats kra samh llet

Viktiga frågor för avloppsvattenrening:

  • Finns det risk att höjda nivåer i sjöar, vattendrag eller hav kan dränka reningsverken?

  • Hur påverkas miljöutsläppen från reningsverk och ledningsnät i samband med extremregn?

  • Har ni jobbat med energieffektivisering samt kan Ni bidra till att producera biogas?


Viktiga fr gor p kommunal niv

Viktiga frågor på kommunal nivå:

Finns det en väl förankrad strategi för hållbar dagvattenhantering?

Har ni fastställda skyddsområden för era vattentäkter och kontrollerar och följer ni upp råvattenkvaliteten?

Finns sårbarhetsutredningar för att identifiera översvämningsområden, risker för dricksvattenförsörjningen samt avloppsvattenreningen?

Har ni jobbat med energieffektivisering samt kan Ni bidra till att producera biogas?


Vad beh ver g ras nationellt

Vad behöver göras nationellt

  • En nationell strategi för klimatanpassning

    • Tydliga mål för vad som ska göras

    • Finansiering

    • Styrmedel

  • Boverket måste uppdatera skriften ”Vatten i detaljplan”

  • SMHI ska fritt tillhanda hålla högupplöst nederbördsstatistik och bedömning av framtida klimatpåverkan

  • Medel för forskning och utveckling måste avsättas


  • Login