1 / 32

En allmännyttig digital infrastruktur - den viktigaste infrastrukturen i morgon (idag!)

En allmännyttig digital infrastruktur - den viktigaste infrastrukturen i morgon (idag!). Sambandet goda kommunikationsmöjligheter - god konkurrenskraft November 2007 Ulf Grindgärds, Österbottens förbund. Vem är jag?. Ulf Grindgärds Projektchef Österbottens förbund Projekt -> 2008:

kinsey
Download Presentation

En allmännyttig digital infrastruktur - den viktigaste infrastrukturen i morgon (idag!)

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. En allmännyttig digital infrastruktur - den viktigasteinfrastrukturen i morgon (idag!) Sambandet goda kommunikationsmöjligheter - god konkurrenskraft November 2007 Ulf Grindgärds, Österbottens förbund

  2. Vem är jag? • Ulf Grindgärds • Projektchef Österbottens förbund • Projekt -> 2008: • DIGITALA VÄGAR OCH DIGITAL TJÄNSTE- OCH INNEHÅLLSPRODUKTION I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN • Arbetat med IT-infrastrukturfrågor sedan okt 1999 • Hedersmedlem i Finlands regionnät r.f. (Suomen seutuverkot r.y.)

  3. Vem är jag? • Övrigt: • Styrelsemedlem i Byverksamhet i Finland r.f. (Suomen kylätoiminta, SYTY) • Styrelseordförande i Svenska Österbottens byar r.f. • Styrelseordförande i stiftelsen Kilens hembygdsgård

  4. Trender • Den digitala världen är global • Produktion av varor och tjänster i samverkan allt vanligare (underleverantörskedjor), ofta genom regionala företag • Digital försäljning av varor och tjänster har tagit enorma proportioner, nya affärsmodeller dyker upp hela tiden • Regioner där allmännyttig modern digital infrastruktur är vanlig kan snabbare svara mot dessa trender

  5. Följd • Vikten av snabba, förmånliga och pålitliga dataförbindelser ökar i snabb takt • I allt flera regioner samarbetar myndigheter, privata och företagssektorn för att förverkliga dessa förbindelser • Inte bara i Europa utan även i Asien • I Amsterdam exempelvis har kommunen tagit en stor roll, Stockholm, Västerås…

  6. Ökade datamängder • Det förekommer mycket datatrafik mellan aktörer inom samma region redan nu • Denna datatrafik ökar och nya typer av tjänster genererar ännu mera datatrafik • Trenden visar att ett ökat antal produkter och tjänster innehåller digitala komponenter som hela tiden uppdateras och ”fräschas” upp

  7. Besluten skall tas nu! • Besluten om installation och drift av denna viktiga infrastruktur tas idag • Dessa beslut kommer med tiden att påverka den ekonomiska utvecklingen i allt högre grad • Vi står på tröskeln till en ny era • Eran Digitala nätverk – lokalt, regionalt, nationellt och globalt

  8. De stora har redan egna nätverk • Stora företag kapitaliserar redan på fördelar av infrastruktur i optisk fiber genom egna nät • Genom att effektivt använda ICT drar de konkurrensfördelar

  9. Nu dags även för de mindre! • NU är det dags att även låta mindre företag och organisationer (kommuner) kapitalisera på de fördelar denna IT-infrastruktur innebär • Genom att möjliggöra nya tjänster • Detta kommer att stärka de lokala och regionala ekonomierna

  10. Synergier annan infraetablering • När man t.ex. anlägger nya områden för företagsverksamhet (bygger hallar, affärscentra, företagsparker).. • Är det avgörande och förhållandevis förmånligt att samtidigt anlägga fiber-access • Emellertid är det viktigt att tänka på HUR det görs? • Vem är ansvarig och vem säkerställer framtida drift av denna infrastruktur?

  11. Men det finns ju hur mycket fiber som helst… • - ”Jag har sett hur det rullas ut fiber utmed riksväg 8….” • Stämmer, men dessa ägs av någon som behöver dem själv för egen business. Hyran mycket hög! • MEN dessa fibrer sammanbinder BARA orter med varandra (stomnät) • Vore det fråga om vägar, kunde man säga att det bara fanns huvudvägar… • Kilometrarna finns i föribindelsevägar, gatunät och uppkörsvägar….DESSA saknas sgs HELT i det digitala vägnätet = MASSOR att bygga!!!!!!

  12. Vem skall äga den digitala infrastrukturen? • Vem skall få bestämma vad som får sändas över den? • Och hur mycket skall det få kosta? • Vi kan inte lämna detta till marknadskrafterna helt och hållet! • Marknaden fungerar inte i egentlig mening…ännu åtminstone • Hotbild!!!!…det uppstår monopol (igen) genom ett fåtal stora affärsaktörer

  13. Alla behöver den digitala infrastrukturen • En äkta (kvalitativ) lågkostnads-baserad digital infrastruktur är viktig för alla sektorer (företag, samhället, utbildning, sjuk- och hälsovård…) • ”håll” (t.ex. kommunen) som arbetar för kontinuitet och social avkastning och inte bara maximering av vinst • Måste ta ett grepp om detta och träda in på arenan på sätt eller annat.

  14. Alla måste få access (via optisk fiber) • Alla användare, användargrupper måste få likvärdig tillgång till tjänster som levereras över den digitala infrastrukturen • För många regionala ekonomier i den globala ekonomin • Är en snabb etablering av en framtidssäker access till digitala infran viktigare en än eventuell vinst som uppstår genom en mera begränsad etablering via kommersiella krafter

  15. Kommunen gräver billigare • Kommunen gräver billigare än alla andra. • Om man ändå exploaterar, bygger nya företagsområden, vatten- och avloppssystem…o.s.v. • Utgör detta tillägg (digital access via fiber) bara en liten fraktion av totala kostnaden • Grävningsarbeten måste ändå utföras.

  16. Vägnät, elnät, gasledningsnät…varför inte digitalt vägnät • På samma sätt som övrig infrastruktur byggs, ägs, underhålls och driftas skall den digitala motorvägen skötas • Annars uppstår digital access bara på kommersiellt attraktiva områden • Dessutom finns det en risk att kommersiella nätägare missbrukar sin kontroll över accessen genom att ta ut konstgjort höga avgifter av andra tjänsteleverantörer (som man de facto gör idag med ADSL) • Detta igen hämmar takten på utveckling av nya tjänster, konkurrens hämmas.

  17. Öppna nät • Den digitala infrastrukturen måste drivas enligt affärsmodellen ÖPPET NÄT • Nätägaren- äger och driftar nätet – ser till att vägen fungerar…säljer inga tjänster!!! • Tjänsteleverantörerna både kommersiella och icke kommersiella producerar tjänster som levereras och distribueras likvärdigt över vägen • Alla har access på lika villkor – producent och konsument

  18. Valfrihet gäller i framtiden • Den stora fördelen med öppna nät (open access) är: • Att kunden (konsument eller företag) • har maximal frihet att välja vilken tjänst han/hon/de vill köpa • Har maximal frihet att för samma tjänst välja mellan flera olika tjänsteleverantörer • Eftersom det finns flera leverantörer av samma tjänst uppstår KONKURRENS vilket leder till bättre priser och högre kvalitet.

  19. Hur nå detta? • Myndigheterna, kommuner o.s.v. ändrar idag mera och mera karaktär från att vara leverantör av tjänster och varor till att vara ”möjliggöraren” • Skapar och står för ramarna (infra) • Digital access måste räknas in som en allmän nyttighet precis som vägar, energi, vatten osv.

  20. En utmaning för politiker • Därför är det en stor utmaning för de som är ansvariga för politiken att säkerställa oss om att denna stora framtida ekonomiska (digitala) ryggrad uppstår. • Ansvaret vilar också på lokala politiker för att organisera arbetet lokalt och se till att den lokala pusselbiten i den digitala infrastrukturen kommer på plats. • Se nu till åtminstone att varje dike som grävs upp och fylls igen innehåller tom kanalisation!!!

  21. T.ex så här • Suojaputki ratkaisi paljon • Valokuitu laskeutuu viemärikaivantoon Pornaisissa • 22.11. klo 11:24 Pornaisten ja Mäntsälän eteläosan asukkaat perustivat osuuskunnan rakentamaan valokuituverkon kotitalouksien käyttöön, kertoo verkkolaitevalmistaja Allied Telesis. Nopeat tietoliikenneyhteydet mahdutetaan samaan kaivantoon vesiputkien kanssa.

  22. PPP • Jag tror att den effektivaste vägen att nå målet är en form av • PublicPrivatePartnership (PPP) • Kommunen – invånarna i samverkan åstadkommer den framtida digitala accessen – fastighetsägarna (både privata och offentliga) delar på kakan • I konstruktionsfasen blir företagsvärlden automatiskt inkopplad då konstruktionen konkurrensutsätts.

  23. Dåligt och bra • Finland ligger långt efter i utvecklingen, DÅLIGT! Antalet Fiberuppkopplade hushåll är så lågt i Finland idag att det inte ens syns i statistiken!!!!) Källa: OECD

  24. 100 megabit…till vaddåå • TeliaSonera aloittaa torstaina netti-tv-lähetykset. Asiakkaiksi kelpaavat alkuvaiheessa vain kotitaloudet, joihin tulee 100 megabitin yhteys. Adsl-asiakkaiden on palvelusta toistaiseksi turha haaveilla. • MikroPC.net - ti 27.11.2007 klo 16:45

  25. EU tar tag • Europe rewrites the rules of telecom15 November 2007 • Nu har EU bildat ETMA - European Telecom Market Authority. Byrån har rätt att köra över nationella regler och har också rätt att SKILJA ÅT TJÄNSTER OCH NÄT.Man blir riktigt förvånad över att man äntligen börjat fatta saker och ting inom EU ..."A more European regulatory approach is particularly justified in telecom. After all airwaves know no borders. And the internet protocol has no nationality," said José Manuel Barroso, President of the European Commission.

  26. Österbotten- kan själv!? • I Österbotten och i de två grannlandskapen bra grepp…men orkar vi föra det till ända? • DETTA ÄR BRA  !!!!!

  27. Öppna nät på gång i de österbottniska landskapen Finns el byggs Initiativ taget BotniaDigital Bridge-nod Umeå KNT-NET KRONOBY PEDESI-Net NYKAABI-Net Kholm-Net TAONet MALAX BotniaBroadband Valokaista Hakukaista Kuuskaista Dynamonet KUUSKAISTA NÄRPES 6net NetAdmin SuupohjanSeutuv SUUPOHJA KrsNET KRISTINESTAD Anskaffat

  28. KrsNET-Närpes- Vasa-Suupohja- Kuuskaista… Ab BothniaBroadband Ab Dynamonet Oy Suupohjan seutuverkko Oy Kuuskaista Alg KrsNET Osk

More Related