Vad är problemet?

2. Vad är problemet? Inte många punkter i norr som växt sedan 1950. Finns för få befolkningsrika städer där en differentierad tjänstesektor kunnat växa fram. Ju fler (100-tals) miljarder som investeras i en (just nu extremt) lönsam råvarubaserad industri, ju färre anställda med mindre befolkning som följd. I de fyra norra länen 1960-2010 folkminskning på 6% = 50 000 personer MEN DET KUNDE HA VARIT ”ÄNNU VÄRRE” Mellan 2000 och 2010 Norrland genom utflyttning TILL Syd- och mellan Sverige netto ”förlorat” c.a. 30 000 personer. MEN genom invandring från andra länder netto ”vunnit” c.a. 26 000. Hur hantera den s.k. globaliseringens olika uttryck en avgörande framtidsfråga!

7. 2392 Norrlänningars syn på invandring Mest Varken Mest Vet bra eller dåligt ej Få utländska grannar 37% 41% 7% 14% Fler i egen kommun invandrade 33% 41% 8% 18% Oftare möta andra kulturer/religioner 39% 36% 9% 15% Vilka svarar vad? ”Extremerna” Om medelålders KVINNA med hög inkomst och utbildning då 60% ”Mest bra” Om MAN med högst gymnasieutbildning i yngre medelåldern då 20% som anger alternativet ”Mest dåligt”.

9. Den globaliseringspositiva respektive globaliseringsnegativa norrlänningen? (Rött = statistiskt signifikant effekt)

10. SAMMANFATTNINGSVIS! OM en norrlänning; --- finns i ett hushåll med över 600 000 i årsinkomst, har universitetsutbildning, är politiskt intresserad, är man i åldern 50-64 år (och har en judisk identitet), då över 90%uttalat globaliseringspositiva! --- finns i ett hushåll med under 400 000 kr/år, enbart har grundläggande utbildning, är kvinna, saknar intresse för politik, är över 65 år och arbetat åt en intresseorganisation då knappt 10% globaliseringspositiva! --- finns i hushåll med under 400 000 kr/år, enbart har grundläggande utbildning, är man och arbetar åt en intresseorganisation då drygt 50 procent angett MEST DÅLIGT med globaliseringen (bara 10% mest bra) Alltså resurstarka ”elitgrupper” ser möjligheter och fördelar, medan resurssvagare ser problem, nackdelar och osäkerheter. Internationalisering, EU-politk (storregion?) m.m. uppenbart ett ”elitprojekt”

11. Den ”bistra” sanningen eller frågan? Kan egentligen norra Sveriges olika boendeorter erbjuda en tillräckligt attraktiv miljö där människor faktiskt vill bo och företag etableras? Om ej --- då Inget att säga om att norrlänningar ”röstar med fötterna”, dvs. lämnar Norrland. Hur ser då den (i Norrland) lycklige alternativt olycklige personen ut och var bor denna person?

12. HUR SER DEN LYCKLIGEN NORRLÄNNINGEN UT? Högre inkomster höjer definitivt lyckan, men lika stark effekt av att vara optimist. Nästa lika stark effekt av att vara Religiös och att anse ett rikt kulturliv viktigt. En lång utbildning höjer lyckan men i mindre grad liksom att vara löntagare. Tornedalingar, samer, skellefte- och pitbor är också, ”allt annat lika”, klart mer till freds med livet än andra norrlänningar. Inte lyckligare ”bara” av att bo i tillväxtorterna Umeå, Luleå, Östersund eller Sundsvall! Inte heller mer olycklig av att bo i en liten skogs/fjällkommun. En olycklig norrlänning är arbetslös, sjukpensionär och om man otrivs på sin ort = allvarliga flyttplaner (Nästa bild visar statistiskt signifikanta bevis på att påståendena ovan håller)

14. ÖDESFRÅGAN ”Vill välutbildade, talangfulla, driftiga och helst med internationellt kapital uppbackade individer satsa sina liv och sina talanger här? Är, eller hur skall, Norrbotten/Norrland göras tillräckligt roligt att leva i för att så skall bli fallet? ( citerar mig själv se Lundgren N-G 2000)

15. Vad är viktigt i livet för en Norrlänning? Procentbalans Fast arbete 78 Det jag nu gör på min fritid 74 Ha kvar mina vänner 73 Omväxling i livet 66 Nära till vänner 56 Förverkliga mina ideér 55 Att bo där jag nu bor 38 Att ha nära till släkt 30 Att göra karriär 7 Källa: Westin K (2009)