Från anmälan till insats. Vad kan kommunala skillnader i barnavården bero på?

1. Från anmälan till insats. Vad kan kommunala skillnader i barnavården bero på? Stefan Wiklund Institutionen för socialt arbete stefan.wiklund@socarb.su.se 08-674 73 79

2. Teman • Vilka uttryck tar sig kommunala skillnader i barnavården (jämförelser mellan “extremkommuner” på nationell nivå)? • Hur kan variationerna förklaras? Vad säger forskningen?

3. Är det problematiskt att kommuner förmedlar välfärdstjänster i varierande omfattning?

4. Kommunala variationer behöver inte vara problematiska • Kan vara symtom på skilda kommunala behovsunderlag • Skilda strukturella förutsättningar • Är i viss mån utslag av ideologiska värderingar • Graden av statlig styrning ytterst en politisk/ideologisk fråga • Decentralisering → lokal demokrati → kommunala variationer

5. Men variationer innefattar även problem • Rättviseproblem för brukare/klienter • Ska bostadsort avgöra nivån på t ex socialbidrag? • Särskilt problematiskt om variationerna inte kan återföras till behovsunderlaget, t ex i form av skilda strukturella villkor • Inom barnavården även rättssäkerhetsaspekter • Innefattar djupgående offentliga interventioner i familjesfären • Ska bostadsort avgöra om LVU-utredning öppnas?

6. Barnavården har mer uttalade kommunala variationer jämfört med till exempel • Barnomsorg • Grundskola • Socialbidrag • Äldre- och handikappsomsorg

7. Kommunala variationer i barnavården • Vilka uttryck tar de sig?

8. Anmälan/ansökan Förhands- bedömning Utredning Insats

9. Andelar anmälda barn och ungdomar (extremkommuner) Procent anmälda barn/ungdomar • Barn (0-12 år) • Högst: 5,3 • Lägst: 0,2 • Ungdomar (13-17 år) • Högst: 15,4 • Lägst 1,4

10. Anmälan/ansökan Förhands- bedömning Utredning Insats

11. Utsorterade anmälningar förhands-bedömningar (extremkommuner) • Högst: 83 procent • Lägst 0 procent

12. Anmälan/ansökan Förhands- bedömning Utredning Insats

13. Utredningar • Nationella studier saknas kring hur stor andel utredningar som leder till insats • Med hjälp av lokala studier kan man anta att medeltalet ligger på cirka 50 procent • Sannolikt betydande kommunala variationer

14. Anmälan/ansökan Förhands- bedömning Utredning Insats

15. Placeringar (extremkommuner) Procent placerade barn/ungdomar (någon gång/år) • Barn (0-12) • Högst: 1,8 • Lägst: 0,0 • Ungdomar (13-17) • Högst: 2,9 (8,8) • Lägst 0,0

16. Kontaktperson/-familj (extremkommuner) Procent barn/ungdomar (någon gång/år) • Barn (0-12) • Högst: 2,1 • Lägst: 0,3 • Ungdomar (13-17) • Högst: 2,7 • Lägst 0,3

17. Hur kan variationerna förklaras? • Forskning på området är en bristvara • Studier om klientsortering har ofta lokal karaktär där enstaka kommuner undersöks • Bäst data avser 100 medelstora kommuner (13 000-65 000 invånare)

18. Faktorer med tänkbar påverkan • Behovsunderlag • Strukturella faktorer (socioekonomi och demografi) • Kontextuella faktorer • Hur anmälningspliktiga professioner arbetar och definierar barnavårdsproblem • Lokalt insatsutbud • Organisation • Formell organisation (t ex specialisering) • Personalresurser (omfattning och utbildning) • Arbetsmetoder (t ex samverkan, BBIC)

19. Anmälan/ansökan Förhands- bedömning Utredning Insats

20. Förklaringsvärdet avseende anmälningar • Strukturella faktorer: tydligt men lägre än förväntat • Kommunala ohälsotal och andelen ensamstående mödrar • Väsentligt lägre förklaringsvärde jämfört med t ex USA • Samverkan: lågt eller inget • När samband kan urskiljas är de negativa • Alltså: kommuner som samverkar har färre anmälningar • Sammantaget: ytterligare forskning behövs

21. Förklaringsvärdet avseende öppenvård (kontaktperson/-familj) • Strukturella faktorer: något högre jmf anmälning • Befolkningstäthet, ensamstående mödrar, skattekraft och ohälsotal • Organisation: tydligt för barn (0-12) • Hög personaltäthet → fler insatser • Hög andel socionomer → färre insatser • Dock saknar organisationsstruktur betydelse

22. Förklaringsvärdet avseende placeringar • Strukturella faktorer: högt • Ensamstående mödrar, utomnordiska invandrare, skattekraft, ohälsotal och stöldbrott • Organisation: tydligt för barn (0-12) • Hög andel socionomer → färre insatser • Dock saknar formell organisationsstruktur betydelse

23. Tänkbara orsaker till problematiska variationer • När behovsprövning och matchning mellan klient och insats är starkt betingade av • subjektiva värderingar bland socialarbetare • institutionaliserade arbetsplatskulturer

24. Kan sådana variationer reduceras? • Standardiserade bedömnings- och utredningsmetoder (t ex BBIC) kan vara en väg • Men, förmodligen kommer inslag av kommunal och handläggarbetingad subjektivet även i framtiden vara tydliga inslag i barnavården