Ke svensson csn
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 97

Åke Svensson, CSN PowerPoint PPT Presentation


  • 86 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Åke Svensson, CSN. Inledning och presentation. Syfte och mål med utbildningen Vad är Myndighetsnätverket Varför gör vi det här tillsammans? Kort presentation runt bordet Presentationerna är publicerade som en pdf på www.myndighetsnatverket.se. Myndighetsnätverket .

Download Presentation

Åke Svensson, CSN

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Ke svensson csn

Åke Svensson, CSN


Inledning och presentation

Inledning och presentation

Syfte och mål med utbildningen

Vad är Myndighetsnätverket

Varför gör vi det här tillsammans?

Kort presentation runt bordet

Presentationerna är publicerade som en pdf på www.myndighetsnatverket.se


Ke svensson csn

Myndighetsnätverket

Nio olika myndigheter. Nio olika uppdrag. Med gemensamma krafter når vi bättre resultat och skapar ökade förutsättningar för utveckling inom respektive myndighet.

Vi samordnar utbildning, säkerställer kompetensförsörjning och delar på administration. Vi leder även utvecklingen inom it, e-arkiv och tjänstepension. Det gör staten till en attraktiv arbetsgivare i Sundsvallsregionen. Och det här är bara början …


Nio myndigheter samverkar

Nio myndigheter samverkar

Bolagsverket

Centrala studiestödsnämnden (CSN)

Försäkringskassan

Statens tjänstepensionsverk (SPV)

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Mittuniversitetet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Tullverket


Projektfinansiering

Projektfinansiering

Projekt Myndighetsnätverket - innovativ samverkan, forskning och utveckling i Sundsvallsregionen

Bolagsverket, CSN, Försäkringskassan, Mittuniversitetet och SPV bidrar med 200 000 kr var

Länsstyrelsen Västernorrland 1 399 000 kr

Medfinansiering i tid 399 000

Projektbudget (fram till 31 december 2012): 2 798 000 kr


Tillsammans vill vi

Tillsammans vill vi

Skapa attraktionskraft för regionen

Bidra till regionens utveckling

Utveckla de egna verksamheterna genom samverkan


V r m lbild

Vår målbild

Långsiktig kompetensförsörjning

Etablering av statlig verksamhet

Kostnadseffektiv utveckling av befintlig verksamhet


Det h r har vi redan gjort inom hr

Det här har vi redan gjort inom HR

Ledningsgruppsseminarium

Arbetsmiljöutbildningar för chefer och skyddsombud

Utbildningar med fokus på tjänstemannarollen

Utvecklingsprogram för ledare utan personalansvar

Ledarskapsutvecklingar, bland annat ett ettårigt mentorprogram för chefer

Utbildningar om de ökade kraven på miljöaspekter i verksamheten

Rekryteringsmässor/rekryteringar


M l l ngsiktig kompetensf rs rjning

Mål: Långsiktig kompetensförsörjning

6 mässor eller utställningar

Minst 10 praktikplatser inom it

Minst 10 praktikplatser inom juridik

1 omgång traineeprogram inom it

Gemensam jobbank och annonsering

Samarbeta med andra företag och organisationer för att rekrytera kompetens till regionen


Arbetsmarknadsm ssan juristens dag

ArbetsmarknadsmässanJuristens dag


M l etablering av statlig verksamhet

Mål: Etablering av statlig verksamhet

Göra oss kända regionalt och nationellt

Västernorrlandsmötet

Sundsvall 42

Medverka på 2 större rikstäckande mässor/evenemang

Kvalitetsmässan i Göteborg

Almedalen, 12 juli, Hur ska staten lyckas med att attrahera och konkurrera om morgondagens medarbetare?

Skapa en gemensam webbportal

5 nya verksamheter ska etableras i regionen inom 5 år


V rdeord

Värdeord

  • Offensiva, hjälpsamma, pålitliga

  • Öppenhet, resultat, ansvar

  • Engagerade, tillgängliga, effektiva

  • Tydlighet, samverkan, mod

  • Tillitsfulla, öppna, ansvarstagande, förändringsvilliga

  • Kompetens, engagemang, kundnytta

  • Bolagsverket

  • SPV

  • Kronofogden

  • Försvaret

  • Polisen

  • CSN


V rdeord1

Värdeord

  • Offensiva, hjälpsamma, pålitliga

  • Öppenhet, resultat, ansvar

  • Engagerade, tillgängliga, effektiva

  • Tydlighet, samverkan, mod

  • Tillitsfulla, öppna, ansvarstagande, förändringsvilliga

  • Kompetens, engagemang, kundnytta

  • Kronofogden

  • Försvaret

  • Polisen

  • SPV

  • CSN

  • Bolagsverket


Offentligt etos de sex principerna

Offentligt etos – de sex principerna


Kaffepaus

Kaffepaus

Åter klockan 9.35


Grundlagarna

Grundlagarna

Regeringsformen

Successionsordningen

Tryckfrihetsförordningen

Yttrandefrihetsgrundlagen

(Riksdagsordningen)


Regeringsformen

Regeringsformen

Maktfördelningen mellan

riksdagen

regeringen

kommunerna

landstingen

domstolarna


Riksdagen

Riksdagen

”All offentlig makt utgår från folket”

Riksdagen är folkets företrädare

349 riksdagsledamöter väljs vart 4:e år

Riksdagen utser statsminister


Regeringen

Regeringen

Statsministern utser ministrar

Regeringen styr (föreslår)

Riksdagen beslutar

Lagar beslutas av riksdagen

Förordningar beslutas av regeringen


Myndigheterna

Myndigheterna

Finns ca: 330 myndigheter

Myndigheterna ska se till att riksdagens och regeringens beslut genomförs


Myndigheterna forts

Myndigheterna (forts)

Myndigheterna

- lyder under regeringen

- ligger under olika departement

- är självständiga


Lagar

Lagar

  • Direktiv till utredning från regeringen

  • Utredning

  • Betänkande (SOU)

  • Remissbehandlingar


Lagar forts

Lagar (forts)

  • Hearing

  • Delning

  • Lagrådsremiss

  • Proposition


Lagar forts1

Lagar (forts)

  • UtskottsbehandlingFinns 15 utskott17 ledamöter (riksdagsmän) i varje utskott

  • Motionstid

  • Utskottet tar ställning

  • Riksdagen beslutar


Lagar forts2

Lagar (forts)

  • Delning förordningstexter

  • Myndighetens föreskrifter

  • Svensk författningssamling (SFS)


Styrning i statlig verksamhet

Hur styrs myndigheternas verksamhet?

Hur finansieras myndigheternas verksamhet?

Vilka olika dokument förekommer?

Hur ser processen ut?

Styrning i statlig verksamhet


Styrdokument

Myndighetsförordningen

Förordning med instruktion för myndigheten

Regleringsbrev

Övriga lagar och förordningar

Styrdokument


Resultatstyrning finansiell styrning

Resultatstyrning & finansiell styrning

Resultatstyrning – verksamhetsmål och återrapporteringskrav i regleringsbrev

Finansiell styrning – anslagstilldelning och avgiftsuttag enligt regleringsbrev/förordning


Finansiering

Finansiering

Anslag

Avgifter

Bidrag


Statliga budgetprocessen

Myndigheternas årsredovisningar

Myndigheternas budgetunderlag

Vårpropositionen

Budgetpropositionen

Regleringsbrev

Statliga budgetprocessen


Myndighetens planering och uppf ljning

Framtagande av Verksamhetsplan, (VP)

VP-uppföljning, månads-, kvartals-, tertialvis

Årsredovisning

Myndighetens planering och uppföljning


Sammanfattning

Instruktion – myndigheternas uppgifter

Regleringsbrevet – RK:s årliga styrning

Verksamhetsplan – myndigheternas interna styrdokument

VP-uppföljning – myndigheternas interna uppföljning

Årsredovisning – extern redovisning/uppföljning

Sammanfattning


Benstr ckare

Bensträckare

Åter klockan 11.00


Statlig f rvaltning och statstj nstemannarollen

Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen

Gunnel Wadsten, Bolagsverket Jenny Wäsström, CSNUlrica Åsberg, Länsstyrelsen VästernorrlandAnna Kamf, SPV


Uppl gg

Upplägg

  • Presentation

  • Programmet

    • Statstjänstemannarollen

    • Att handlägga ett ärende

    • Diskussionsuppgift

    • Offentlighet och sekretess


F rv ntningar

Förväntningar?


Gemensam v rdegrund f r statstj nstem n

Gemensam värdegrund för statstjänstemän

  • Demokrati

  • Legalitet

  • Objektivitet, saklighet och likabehandling

  • Fri åsiktsbildning

  • Respekt

  • Effektivitet och service


Regler f r statstj nstem n

Regler för statstjänstemän

  • Ärendehandläggning m.m.

  • Offentlighet och sekretess

  • Offentlig anställning

  • Skadeståndsskyldighet

  • Straffrättligt ansvar

  • Granskning


Vad g ller f r g vor till anst llda

Vad gäller för gåvor till anställda?

  • Spelar det någon roll vad som erbjuds?

  • Har det någon betydelse vem som är mottagare?

  • Är tidpunkten för erbjudandet avgörande?


Att t nka p

Att tänka på!

  • Gör en samlad bedömning av alla omständigheter som kan vara av betydelse, exempelvis:

    • gåvans art och värde

    • din relation till gåvogivaren

    • din roll och ditt inflytande på myndighetens tjänsteutövning


Ke svensson csn

Jäv

  • Rubbar förtroendet för anställds opartiskhet

  • Gäller all ärendehantering

  • Den som påverkar ärendets utgång

  • Ska anmälas självmant


Bisysslor

Bisysslor

  • Tillfälligt eller permanent

  • Privatlivet är inte bisyssla

Tillåtna √

  • Politiska uppdrag

  • Fackliga uppdrag

  • Statliga uppdrag

  • Kommunala uppdrag

  • Förtroendeuppdrag

Otillåtna X

  • Förtroendeskadliga

  • Arbetshindrande

  • Konkurrerande


Dataintr ng

Dataintrång

  • Behörighet – vad man kan göra

  • Befogenhet – vad man får göra

  • Behandlingshistorik


Diskussions vning

Diskussionsövning

1. Varför finns det särskilda regler om handläggning av ärenden för myndigheter?

2. Ge exempel på några bestämmelser som finns i FL och som reglerar hur ett ärende ska handläggas.

3. Ge exempel på vilket sätt de bestämmelserna bidrar till att uppnå syftet med reglerna.


Serviceskyldighet

Serviceskyldighet

  • Hjälpa och svara på frågor

  • Ta emot besök och ha öppet

  • Lämna inte förhandsbesked!

  • Enkelt och begripligt språk


Att handl gga ett rende

Att handlägga ett ärende

Arkivering

Registrering

Beslut och expediering

Ett ärende väcks

Granskning

Utredning

Överklagande


Ett rende v cks

Ett ärende väcks

  • Serviceskyldighet

  • Ansökan, anmälan, ex officio, allmänna ärenden

Arkivering

Ett ärende väcks

Registrering

Granskning

Utredning

Beslut och expediering

Överklagande


Registrering

Registrering

  • Posthantering

  • Tjänstepost

  • Inkommen handling – e-post, traditionell post och e-tjänst samma regelverk

  • Registrering/diarieföring

Arkivering

Ett ärende väcks

Registrering

Granskning

Utredning

Beslut och expediering

Överklagande


Granskning

Granskning

  • Jäv

  • Tolk

  • Ombud och biträde

  • Förvaltare, god man och andra ställföreträdare

Arkivering

Ett ärende väcks

Registrering

Granskning

Utredning

Beslut och expediering

Överklagande


Ter klockan 13 00

Åter klockan 13.00

Lunch


Utredning

Utredning

  • Enkelt, snabbt och billigt

  • Muntlig handläggning

  • Tjänsteanteckning

  • Kommunikation

Arkivering

Ett ärende väcks

Registrering

Granskning

Utredning

Beslut och expediering

Överklagande


Beslut och expediering

Beslut och expediering

  • Olika typer av beslut

  • Motivering av beslut

  • Underrättelse om beslut

  • Rättelse

Arkivering

Ett ärende väcks

Registrering

Granskning

Utredning

Beslut och expediering

Överklagande


Verklagande

Överklagande

  • Omprövning

  • Överklagande

Arkivering

Ett ärende väcks

Registrering

Granskning

Utredning

Beslut och expediering

Överklagande


Arkivering

Arkivering

  • Myndighetens arkiv

    • Allmänna handlingar

  • Arkivering tillgodoser

    • Rätt att ta del av allmänna handlingar

    • Rättskipningens och förvaltningens behov av information

    • Forskningens behov av information

  • Är en del av det nationella kulturarvet

  • Vårda, organisera, gallra

Arkivering

Ett ärende väcks

Registrering

Granskning

Utredning

Beslut och expediering

Överklagande


Benstr ckare1

Bensträckare

Åter klockan 13.50


Klarspr k med mottagaren i fokus

Klarspråk – med mottagaren i fokus

Kristina Söderström, Mittuniversitetet och Kristin Aastrup, Bolagsverket


Klarspr k r att

Klarspråk är att

  • använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk

  • sätta mottagaren i fokus och anpassa texten till honom eller henne

    Ibland handlar klarspråk också om att

  • våga ifrågasätta


D rf r klarspr k

Därför klarspråk

  • Se till demokrati och rättssäkerhet

  • Vara effektiva och spara pengar

  • Öka förtroendet för myndigheten

  • Underlätta för personer med funktionsnedsättning och personer med annat modersmål


Spr klagen

Språklagen

  • Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. (11 §)

  • Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. (12 §)


Planera din text

Planera din text

  • Vad är syftet med texten? Vad vill du nå för resultat?

  • Vem ska läsa texten?

  • Var ska texten stå?


Skriv

Skriv

  • du och vi

  • korta meningar

  • använd aktiva verb – vem gör vad?

  • fler verb än substantiv

  • positiva meningar

  • skriv ut förkortningar

  • var konsekvent när du väljer termer

  • informativa rubriker


Att t nka p1

Att tänka på

  • Läs varandras texter och ge råd

  • Följ gällande skrivregler

  • Fråga!


Vad kan var och en av oss g ra

Vad kan var och en av oss göra?

Medarbetare ska

  • skriva och prata begripligt med mottagaren i fokus

  • ifrågasätta ord, uttryck och texter och ge förslag på förbättringar

    Chefer ska

  • ge tid för kvalitet, inte bara kvantitet,i det dagliga arbetet

  • erbjuda stöd, till exempel utbildning


Ke svensson csn

[email protected]

[email protected]


Kaffepaus1

Kaffepaus

Åter klockan 15.10


Diskutera

Diskutera

  • Vad innebär det i praktiken att vara statstjänsteman? Vad är skillnaderna mot att jobba privat?

    • Ge exempel utifrån era olika yrkesroller


Diskutera1

Diskutera

  • Beskriv för dina kollegor runt bordet vad du stöter på i ditt dagliga arbete med utgångspunkt från den information (om statstjänstemannarollen och förvaltningsrätt) som du fått idag?


Diskutera2

Diskutera

  • Vilka är likheterna respektive skillnaderna mellan era olika verksamheter?Exempelvis vad gäller arbetssituation och arbetsuppgifter. Vad har myndigheterna för uppdrag? Vilka är mottagare av era tjänster (kunder, brukare, medborgare)?


Offentlighet och sekretess

Offentlighet och sekretess


Diskutera3

Diskutera

Har allmänheten rätt att ta del av följande handlingar?

  • En ansökan som kommit in elektroniskt via myndighetens e-tjänst kl. 23.30 en fredagskväll.

  • En sammanställning av information som kräver omfattande arbete för att myndigheten ska kunna få fram den.

  • Ett läkarintyg för en anställd som är sjukskriven som finns hos personalfunktionen.

  • Ett oläst e-postmeddelande som finns i GD:s/landshövdingens inkorg.

  • Anteckningar som en handläggare skrivit som stöd för att sammanfatta ett ärende.


Offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen

  • Allmänhetens rätt till insyn och kontroll

  • Gäller all verksamhet hos myndigheten

  • SYFTE: att stärka demokratin och garantera

    • rättsäkerheten

    • effektiviteten i förvaltningen

    • effektiviteten i folkstyret


Ke svensson csn

Allmänna handlingarsYttrandefrihet för offentlighettjänstemän m.fl.

Meddelarfrihet för Förhandlings-

tjänstemän m.fl.offentlighet


Allm nna handlingars offentlighet

Allmänna handlingars offentlighet


Handling

Handling

Informationsbärare

Skrift, bild eller upptagning

som kan läsas, avläsas eller på annat sätt

uppfattas med tekniska hjälpmedel


Allm n handling

Allmän handling

En handling som

förvaras hos en myndighet

och antingen är inkommen

dit eller

upprättad

där


Handlingar

Handlingar

Allmänna

  • Förvarade

  • Inkomna

  • Upprättade

Inte allmänna

  • Privata brev och meddelanden

  • Anbud

  • Minnesanteckningar, utkast och koncept som inte expedierats eller lämnats för arkivering

  • Bibliotekssamlingar

  • Teknisk behandling etc. för annan


Allm n handling1

Allmän handling

Offentlig

=

Insynsrätt

Hemliga uppgifter

Regleras i

Offentlighets- och sekretesslagen

=

Ingen insynsrätt


Sekretessgrunder intresseomr den enligt tf

Sekretessgrunder – intresseområden enligt TF

  • Rikets säkerhet

  • Rikets centrala finanspolitik, penningpolitik och valutapolitik

  • Myndighets verksamhet för inspektion och kontroll

  • Intresset att förebygga eller beivra brott

  • Det allmännas ekonomiska intresse

  • Skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden

  • Intresset att bevara djur eller växtart


Offentlighets och sekretesslagen

Offentlighets- och sekretesslagen

(SFS 2009:400)

Innehåller undantagen från

offentlighetsprincipen


Egenskaper f r sekretess

”Egenskaper” för sekretess

  • Aktualiseras först vid begäran om handling

  • Myndigheten avgör om det är sekretess

  • Sekretessen kan även variera: från tid till tid,från myndighet till myndighet etc


Uppgiften

Uppgiften

Det är informationen som

sekretessbeläggs


Sekretesspr vning

Sekretessprövning

  • Omfattas uppgiften av skyddsintresse (=uttryckligt lagrum i OSL)?

  • Kan den som berörs lida skada eller men om uppgiften lämnas ut?

  • Inne i OSL-bestämmelsen: är sekretess huvudregel eller undantag?

  • Tidsgräns för sekretess?


Exempel p sekretessregler

Exempel på sekretessregler

39 kap. 1 § OSL

Sekretess gäller i personalsocial verksamhet för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller en annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan uppgift om en enskilds personliga förhållanden än som anges där, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

39 kap. 2 § OSL

Sekretess gäller i övrig personaladministrativ verksamhet än som anges i 1 § för dels uppgift om en enskilds hälsotillstånd, dels sådan uppgift om en enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplacering eller pensionering av en anställd, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte i ärende om anställning, om inte annat följer av 5 a eller 5 b §. Sekretessen gäller vidare inte i ärende om disciplinansvar och inte heller beslut i annat ärende som avses i första stycket.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.


Hemligst mpling sekretessmarkering

”Hemligstämpling?”Sekretessmarkering

= bara en varningsklocka

  • Stöd måste finnas i OSL

  • Gäller uppgiften som sådan

  • Prövning vid utlämnande av handling


Vningsuppgiften

Övningsuppgiften

  • Handlingen har kommit in till myndigheten och är därför allmän. Uppgifterna i handlingen måste först prövas mot bestämmelserna om sekretess. Därefter kan den lämnas ut till allmänheten.

  • Allmänheten kan kräva en hel del ansträngningar från myndighetens sida. Myndigheten är bland annat skyldig att skapa en ny handling genom att sammanställa uppgifter, en s.k. potentiell handling, om den kan skapas utan större svårigheter.

  • Det beror på vad som framgår av läkarintyget! Se bestämmelserna om sekretess till skydd för enskild i personaladministrativ verksamhet i 39 kap. 2 § OSL.

  • Om e-postmeddelandet rör myndighetens verksamhet är den en allmän handling och ska lämnas ut efter sekretessprövning.

  • Minnesanteckningar/arbetsmaterial är inte en allmän handling, under förutsättning att de inte tillför ärendet någoting, och de behöver därför inte lämnas ut. Om de däremot arkiveras i ärendet blir de en allmän handling som ska lämnas ut efter sedvanlig sekretessprövning.


Utl mnande av allm n handling

Utlämnande av allmän handling

  • Tryckfrihetsförordningen reglerar (endast kompletterande detaljer i OSL)

  • Inga formkrav för utlämnande

  • Muntligt eller skriftligt

  • Skyndsamt

  • Inte efterfråga vem eller varför

  • Den som ”har vården” prövar


Att l mna ut eller inte l mna ut

Att lämna ut – eller inte lämna ut

  • Ingen sekretess = enkelt, formlöst, skyndsamt

  • Vid sekretess =

    • Formellt beslut om avslag

    • Skriftlig form

    • Överklagbart = besvärshänvisning

    • Skyndsamt


6 kap 3 osl

6 kap 3 § OSL

Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt beslut, har ansvar för vården av en handling, är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål.   Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om 1. den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll som inskränker en enskilds rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen, och2. den enskilde begär myndighetens prövning.   Den enskilde ska informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas.


Schematisk hantering

Schematisk hantering

  • Gäller det en allmän handling?

  • Sekretessprövning

  • Lämna ut

    • antingen formlöst (=ingen sekretess finns eller den som begär är nöjd med en formlös maskning)

    • eller med avslagsbeslut (=sekretess finns och den som begär vill ha ett beslut)


Knivig pr vning

Knivig prövning!

  • Grundlagsskydd:rätten till information, offentlighets-principen, fri press

  • Skyddsvärda intressen i lag:Rikets säkerhet, känsliga uppgifter om enskildas liv, förebygga brott osv

  • TILL DETTA: SKYNDSAMHET + INTE EFTERFORSKA


F rbud mot att l mna ut sekretessbelagda uppgifter

Förbud mot att lämna ut sekretessbelagda uppgifter

gäller muntligt

gäller handlingar

- Straffbart


Meddelarfriheten

Meddelarfriheten


Tack f r oss

Tack för oss!


Avslutande lunch tack f r ditt deltagande

Avslutande lunchTack för ditt deltagande!

Presentationerna är publicerade som en pdf på www.myndighetsnatverket.se


  • Login