0HLR
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 24

0HLR PowerPoint PPT Presentation


  • 101 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

0HLR. Maen Yousef. Vem som får HLR.

Download Presentation

0HLR

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


0hlr

0HLR

Maen Yousef


Vem som f r hlr

Vem som får HLR

Alla patienter som drabbas av eller påträffas med oväntat hjärt- och/eller andningsstopp bör bli föremål för hjärt-lungräddning (HLR). En viktig förutsättning är kännedom om tidsförhållanden. Om mer än 15 min förflutit sedan hjärt-/andningsstoppet inträffade är HLR meningslöst och bör ej utföras. För patienter som inte bör behandlas med HLR måste läkare fatta beslut om behandlingsbegränsning i form av en “Ej HLR-ordination”


0hlr

Beslut 0HLR är

Rent

Medicinskt

Ställningstagande


0hlr

Det baseras på bedömningen att

HLR ej förväntas vara framgångsrik

Ett lidande förlängas om HLR påbörjas vid terminal sjukdom


0hlr

Beslutet skall då så långt som möjligt genomföras i samråd med patienten

eller där detta ej är möjligt, med anhörig/närstående.


N r kan ej hlr beslut komma ifr ga

När kan “Ej HLR”-beslut komma ifråga

1-Patienter med svår akut sjukdom där HLR ej förväntas vara framgångsrik. Detta gäller patienter med multipel organsvikt, stroke med medvetslöshet, utbredd ventilatorkrävande pneumoni/ARDS och cirkulatorisk chock


0hlr

2-Patienter med terminal sjukdom. Här ingår patienter med spridd cancer, svår stroke, grav hjärt- eller lungsvikt, njursvikt där ingen ytterligare terapi finns att erbjud


0hlr

3-Patienter med irreversibel eller svår hjärnskada. Hit hör hjärnskada speciellt vid progressiva hjärnsjukdomar med avancerad demens och totalt vårdberoende och/eller persisterande vegetativa tillstånd. Patienter med hjärnskada efter hjärt-lungräddning tillhör denna grupp.


0hlr

4-Patienter som endast får palliativ vård. För vissa patienter är det rimligt att endast bedriva behandling som syftar till att lindra plågor men ej förlänga liv. Det rör sig om patienter i livets slutskede.


Sjukv rdslagen

Sjukvårdslagen

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska en god vård bygga på respekt för patientens

självbestämmande och integritet. Vård och behandling ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten


Pat skall informeras

Pat. Skall informeras

Individuellt anpassad information om patientens

hälsotillstånd och metoder för undersökning, vård och behandling ska ges patienten.

Information ska ges till närstående om den inte kan lämnas till patienten.

Information behöver

inte ges till patienten om det med hänsyn till ändamålet med vården är av synnerlig vikt att

uppgiften inte lämnas.


Pat kan avst information

Pat. Kan avstå information

Läkare bör ta hänsyn till patientens sjukdom och allmänna hälsotillstånd för att kunna utröna

om patienten vill informeras då patienten även har rätten till att avstå från information


P vilka grunder fattas beslut om begr nsning

På vilka grunder fattas beslutom begränsning ?

De flesta enheter tycks grunda sina beslut på

  • medicinska fakta

  • bedömningen av balansen ”att göra gott och att undvika skada”


P vilka grunder fattas beslut om begr nsning1

På vilka grunder fattas beslutom begränsning ?

  • AUTONOMI

  • DEN AKUTA SJUKDOMENS DÅLIGA PROGNOS

  • SAMTIDIG KRONISK SJUKDOMS DÅLIGA PROGNOS

  • TERAPISVIKT

  • ÖVRIGT

Grunderna för beslut kan grupperas enligt följande:


P vilka grunder fattas beslut om begr nsning2

På vilka grunder fattas beslutom begränsning ?

  • AUTONOMI:

    • Patientens egen viljeyttring eller närståendes tolkning av densamma

    • Tidigare uttalad inställning om livsuppehållande behandling

    • Patientens integritet


P vilka grunder fattas beslut om begr nsning3

På vilka grunder fattas beslutom begränsning ?

  • DEN AKUTA SJUKDOMENS DÅLIGA PROGNOS:

    • Svår hypoxisk hjärnskada efter hjärtstopp och A-HLR

    • Svår akut neurologisk eller kardiopulmonell dysfunktion med dålig prognos

    • Förväntad dålig neurologiskt resultat med medvetslöshet efter t.ex. herpes encephalit, CNS-infektion eller traumatisk hjärnskada

    • Annan svår akut sjukdom med dålig prognos jämförbart med ovanstående


P vilka grunder fattas beslut om begr nsning4

På vilka grunder fattas beslutom begränsning ?

  • SAMTIDIG KRONISK SJUKDOMS DÅLIGA PROGNOS:

    • Svår kardiopulmonell sjukdom eller cancersjukdom i slutstadiet (kort förväntad överlevnad)

    • Terminal neurologisk sjukdom t.ex. ALS eller MS

    • Annan svår kronisk sjukdom med dålig prognos jämförbart med ovanstående

    • Grad av kronisk sjukdom och dess betydelse för att klara av den aktuella akuta sjukdomen


P vilka grunder fattas beslut om begr nsning5

På vilka grunder fattas beslutom begränsning ?

  • TERAPISVIKT:

    • Uteblivet svar i behandling av multipel organsvikt

    • Uteblivet svar i behandlingen av det akuta sjukdomstillståndet

    • Fortsatt intensiv behandling bedöms ej uppnå sitt mål utan enbart förlänga dödsprocessen.


P vilka grunder fattas beslut om begr nsning6

På vilka grunder fattas beslutom begränsning ?

ÖVRIGT

Tidigare livssituation? Till vilken livskvalitet kan vården i bästa fall återställa patienten?

Är den livskvaliteten acceptabel för patienten? Resulterar vården i svårt lidande och handikapp?


P vilka grunder fattas beslut om begr nsning7

På vilka grunder fattas beslutom begränsning ?

  • Meningslös vård

  • Förlängd dödsprocess


Etiska riktlinjer

Etiska riktlinjer

Svenska läkaresällskapet (2000) har utfärdat etiska riktlinjer angående beslut om

återupplivning, som innebär att samtal och information med patient och anhöriga bör ske när

så är möjligt. Läkaren bör fatta 0-HLR beslut i samråd med berörd vårdpersonal och beslutet

ska dokumenteras av läkaren i patientjournalen. Bakgrundsfakta till varför 0-HLR beslut

fattats ska finnas i daganteckning


Etiska riktlinjer1

Etiska riktlinjer

Det är viktigt att terminologin är enhetlig på vårdenheten.

Om patienten är beslutskompetent krävs dennes medgivande inför information till och samtal

med närstående. Beslutet ska fortlöpande omprövas och god omvårdnad ska alltid ges.


Etiska riktlinjer2

Etiska riktlinjer

Information till den beslutskompetente patienten ska vara rak och enkel där alla fördelar och

risker ska förklaras så att patienten förstått innebörden av 0-HLR. Läkaren bör upprepa

informationen vid flera tillfällen


Sammanfattning

Sammanfattning

”Sunt förnuft”. ”Klinik och beprövad erfarenhet”

”Aldrig p.g.a. platsbrist på IVA!”


  • Login