html5-img
1 / 59

Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om förorenade områden

Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om förorenade områden. Helena Fürst och Erika Skogsjö, Naturvårdsverket. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency. 2009-09-29 Kommunträff. 1. Vilket vägledningsmaterial avses?. Tre nya rapporter:

katen
Download Presentation

Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om förorenade områden

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om förorenade områden Helena Fürst och Erika Skogsjö, Naturvårdsverket Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 1

  2. Vilket vägledningsmaterial avses? • Tre nya rapporter: • Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål. • Riskbedömning av förorenade områden. En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning. • Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. • Beräkningsprogram för riktvärden för förorenad mark Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 2

  3. Naturvårdsverkets mål och syfte med vägledningsmaterialet • Att tillhandahålla metodik för ett effektivt och kvalitetssäkrat utredningsarbete vid efterbehandling av förorenade områden • Att det i sin tur medför en kvalitetshöjning och i förlängningen mer långsiktigt hållbara efterbehandlingsåtgärder Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

  4. Arbetsgruppen PROJEKTLEDNING Helena Fürst, Naturvårdsverket Erika Skogsjö, Naturvårdsverket Kvalitetssäkring av data Risk- bedömning Humantoxikologi Granskning och Beräkningsprogram Riktvärdesmodellen Åtgärdsutredning, Åtgärdsmål och riskvärdering Internationell insamling och jämförelse Annika Hanberg IMM Maria Paulsson Golder Celia Jones Kemakta Mark Elert Kemakta Marie Arnér WSP Andrew Petsonk WSP Yvonne Ohlsson Sweco +Golder +Envipro Konsekvensanalys Diskutera och lösa såväl policy- som detaljfrågor Pär-Erik Back Sweco +Enveco Miljöekonomi Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 4

  5. Internationell utblick som underlag till vägledningsarbetet Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 5

  6. Uppdrag Internationell insamling och jämförelse Internationell jämförelse med fokus på EU-länder Underlag till diskussioner i arbetsgruppen och till delprojekten Resultat (arbetsmaterial) Internationell jämförelse avseende policy, riktvärden och vägledningar för riskbedömning, åtgärder och riskvärdering av förorenade områden Svar på specifika frågor till delprojekten Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 6

  7. Exempel resultat jämförande studie (2006) Hänsyn till exponering från andra källor korrigering av tolerabelt dagligt intag (TDI) för ämnen med tröskeleffekt Valt värde i Sverige 50 % av TDI Variation: 5 - 100 % av TDI Lågrisknivå för ämnen utan tröskeleffekt (genotoxiska cancerogena ämnen) Valt värde i Sverige 1/100 0001 Variation: 1/10000; 1/100000; 1/1000000 1 1/1 000 000 för enskilda PAH ”Definitioner” av ytjord Valt i Sverige Ingen generell nivå eller indelning Variation: syfte, platsspecifikt - 0,05 - 2 m Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 7

  8. Konsekvensanalysen av vägledningsmaterialet Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 8

  9. Genomförande • Två alternativ: • Nollalternativet, dvs. dagens situation • Vägledningsalternativet • Osäkerheterna hanterades med två olika scenarier: • Scenario 1; Vägledningen får stor påverkan på det praktiska efterbehandlingsarbetet i landet • Scenario 2; Vägledningen får viss inverkan på det praktiska efterbehandlingsarbetet, men riktvärdesförändringarna slår tydligast igenom Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 9

  10. Resultat • Exempel på positiva konsekvenser: • Ökad kunskap och kvalitetshöjning • Bättre stöd till tillsynsmyndigheter och problemägare • Ökad transparens och bättre dokumentation till exempel vid beräkning av platsspecifika riktvärden • Exempel på negativa konsekvenser: • Ökade utredningskostnader till följd av högre krav på kvalitet i utredningar • Ökade schakt-, transport- och deponeringskostnader (om scenario 2) • Felaktig användning av beräkningsprogram för riktvärden kan leda till felaktiga bedömningar/åtgärder Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 10

  11. Sammanvägd bedömning • Samhällsekonomiska konsekvenserna svårbedömda. Viktigt att momentet riskvärdering fungerar som avsett. • Viktigt hur vägledningsmaterialet kommer att tolkas och tillämpas av tillsynsmyndigheterna. • Viktigaste nyttan är ökat stöd till aktörerna och därmed en kvalitetshöjning De positiva konsekvenserna överväger Materialet publiceras Fortsatt vägledning behövs Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 11

  12. Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling av förorenade områden Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

  13. Vad är ”NV:s utgångspunkter för ebh” för något? • Vår uppfattning om viktiga aspekter för efterbehandlingsarbetet i Sverige (övergripande, principiella) • Formulerade utifrån långsiktighet och hållbarhet i syfte att skydda hälsa, miljö och naturresurser nu och i framtiden (syftet med ebh) • Avspeglas i den utredningsmetodik som Naturvårdsverket förordar • Avspeglas i Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark • Bör vara vägledande i arbetet med efterbehandling av förorenade områden Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

  14. Syftet med efterbehandling av förorenade områden = grunden för utgångspunkterna • Att långsiktigt minska risken för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön • Att minska mängderna och halterna av metaller och naturfrämmande ämnen i miljön Vi utgår från miljöbalken och miljömålen med det gemensamma, övergripande syftet att främja en ekologiskt hållbar utveckling Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

  15. Utgångspunkterom tidsperspektiv och hälsa • Bedömning av miljö- och hälsorisker vid förorenade områden bör göras i såväl ett kort som långt tidsperspektiv • planerad markanvändning (utgångspunkt i riskbedömning och åtgärdsutredning) är vanligen överblickbar i mindre än 100 år • mycket kan hända i längre tidsperspektiv (100-tals till 1000 år) t.ex. med kvarlämnade föroreningar • Exponeringen från ett förorenat område bör inte ensam stå för hela den exponering som är tolerabel för en människa Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

  16. Motiv till utgångspunkterom tidsperspektiv och hälsa • Miljöbalkens mål att främja hållbar utveckling och ge nuvarande och kommande generationer god och hälsosam miljö • Förorenade områden är en av flera källor till människors exponering för föroreningar - andra exempel är via luft, mat, vatten, konsumentprodukter, läkemedel och i arbetsmiljön • Miljömålet Giftfri miljö, som bl.a. uttrycker att den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre miljö och inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen ska vara nära noll och för övriga ämnen inte skadliga för människor Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

  17. Utgångspunkterom vattenmiljö • Grund- och ytvatten är naturresurser som i princip alltid är skyddsvärda • Spridning av föroreningar från ett förorenat område bör inte innebära vare sig en höjning av bakgrundshalter eller utsläppsmängder som långsiktigt riskerar att försämra kvaliteten på ytvatten- och grundvattenresurser • Sediment- och vattenmiljöer bör skyddas så störningar inte uppkommer på det akvatiska ekosystemet och så att särskilt skyddsvärda och värdefulla arter värnas Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

  18. Motiv till utgångspunkterom vattenmiljö • Grund- och ytvatten är i liten utsträckning påverkade av föroreningar i Sverige, vilket är en tillgång för landet • När föroreningar har hamnat i vattendrag kan de spridas både snabbt och långt, bidra till diffus föroreningsbelastning och påverka ekosystem inom stora områden och långt från källan • I miljömålen slås fast att: • Framtida generationer ska ha tillgång till grundvatten för dricksvattenförsörjning och som bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag • Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras • Skydd av vattenresurser finns i svensk lagstiftning (områdesskydd 7 kap. MB, miljökvalitetsnormer 5 kap. MB, förordningen 2004:660 om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

  19. Utgångspunkterom mark • Markmiljön bör skyddas så att ekosystemets funktioner kan upprätthållas i den omfattning som behövs för den planerade markanvändningen • Lika skyddsnivåer bör eftersträvas inom ett område som totalt sett har samma typ av markanvändning, exempelvis ett bostadsområde Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

  20. Motiv till utgångspunkterom mark • Främja en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser (uttrycks bl.a. i miljömålet God bebyggd miljö och PBL) • Bevarande av biologisk mångfald (fastslaget i såväl miljömål som miljöbalken) • Riskerna med kvarlämnade föroreningar kan vara svåra att bedöma i ett långtidsperspektiv (användning av marken i ett område kan ändras, förutsättningarna för spridning kan förändras och föroreningar kan flyttas om vid grävarbeten) • I praktiken är det svårt att hantera olika restriktioner för mindre volymer eller ytor, risken ökar för felaktig hantering i framtiden Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

  21. Vad vill vi alltså skydda? Hälsa Miljö Naturresurser Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 21

  22. Att välja efterbehandlingsåtgärdFrån övergripande till mätbara åtgärdsmål

  23. Att välja efterbehandlingsåtgärdUtredningsprocessen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

  24. Övergripande åtgärdsmål Formuleras tidigt i processen, anger vilken användning eller funktion ett område är tänkt att ha efter åtgärd samt vilken påverkan eller vilka störningar som kan accepteras i omgivningen Tar hänsyn till många olika faktorer Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 24

  25. Formulera övergripande åtgärdsmål • Bör leda till en permanent åtgärd • Kan uttryckas på olika sätt, till exempel som • riskreduktion för människor, miljö och naturresurser • reduktion av föroreningsmängd eller volym • reduktion av föroreningsspridning till omgivningen • minskad exponering • skydd av naturresurser • skydd av markanvändning och andra intressen • Bör kunna omvandlas till mätbara åtgärdsmål • Möjligheten att uppnå målen utreds i riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 25

  26. Formulera övergripande åtgärdsmål forts. • Exempel på kopplingen från miljömål till åtgärdskrav Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 26

  27. Att välja efterbehandlingsåtgärdUtredningsprocessen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 27

  28. Undersökningar och utredningar • Syftet viktigt! • Undersökningar och utredningar ska ge rätt underlag till efterföljande moment • Vägledning om praktiskt utförande finns bl.a. i: • Vägledning för miljötekniska markundersökningar. Del I: strategi (Naturvårdsverkets rapport 4310) • Vägledning för miljötekniska markundersökningar. Del II: Fältarbete (Naturvårdsverkets rapport 4311) • Rätt datakvalitet. Vägledning i kvalitetssäkring vid miljötekniska undersökningar (Naturvårdsverkets rapport 4667) • "Fälthandbok - Miljötekniska markundersökningar" (Svenska Geotekniska Föreningens rapport 1, 2004) • Nordtest sampler certification. Scheme handbook. Version 2.0 (NT Envir008) • Rapporter från Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar Sanering Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 28

  29. Att välja efterbehandlingsåtgärdUtredningsprocessen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 29

  30. Riskbedömning Som underlag till åtgärdsutredning och riskvärdering bör en riskbedömning svara på: • Vilka risker och vilken belastning innebär föroreningssituationen idag och i framtiden? • Vilken riskreduktion krävs för att nå de övergripande åtgärdsmålen? • ”funktionskrav” på åtgärden • Vilka risker kan uppstå under åtgärdsfasen? • första bedömning Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

  31. Är området förorenat? Jämför med bakgrundshalter Förenklad eller fördjupad riskbedömning – samma metodik (men olika ambitioner) Problembeskrivning Exponeringsanalys Effektanalys Riskkarakterisering Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 31

  32. Bakgrundshalter Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 32

  33. Representativ halt Den halt som bäst representerar risksituationen i det förorenade mediet (t.ex. jord, vatten, sediment), utan att risken underskattas Vilken representativ halt du ska välja är objektspecifikt och bör bland annat baseras på: den information som du har om området hur stort ditt dataunderlag är hur representativa dina mätdata är om du ska bedöma långtidsrisker eller akuta risker hur säker du vill vara på att inte göra fel vid jämförelsen mot ett riskbaserat haltkriterium hur enkel eller avancerad metod man du vill använda dig av Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 33

  34. Representativ halt forts. • Rekommendation långtidsrisker * *UCLM = övre konfidensgränsen för medelvärdet Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 34

  35. Exempel på val av representativ halt Resultat • Representativ halt 65 ng/kg TS • Medelvärdet 41 ng/kg TS • Platsspecifikt riktvärde 50 ng/kg TS Slutsats • Medelvärdet ligger under det riskbaserade jämförvärdet • Den representativa halten ligger över det riskbaserade jämförvärdet • Dioxinförekomsten kan innebära en oacceptabel risk Bakgrund och utförande • Representativ halt ska bestämmas för en upplagsyta för impregnerat virke • Långtidsrisker • Vill ha hög säkerhet i bedömningen • Använder 95 procent UCLM för medelvärdet (risken för att felaktigt bedöma området som rent 5%) • Data plottas och fördelning visar sig varken vara normal eller lognormal. Icke-parametrisk metod (bootstrapping) väljs. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 35

  36. Exempel på olika statistiska mått på verklig dioxindatamängd (25 mätvärden) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 36

  37. Representativ halt forts. • Rekommendation akuta risker • Välj en hög percentil! Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 37

  38. Problembeskrivning – alltid viktig start Problembeskrivning Riskbedömningens avgränsning i tid och rum Föroreningskällor och föroreningarnas karaktäristik Spridnings- och exponeringsvägar Skyddsobjekt Konceptuell modell Kunskapsluckor Undersöknings- och analysprogram Exponeringsanalys Effektanalys Riskkarakterisering Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 38

  39. Exempel på konceptuell modell Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 39

  40. Analys och karakterisering Problembeskrivning Effektanalys Rikt- och gränsvärden Biologiska undersökningar Ekotoxikologiska tester Toxikologisk data Epidemiologisk data Exponeringsanalys Föroreningshalter och mängder Spridning och belastning Exponering Biologisk tillgänglighet Bioackumulation Biomagnifiering Nedbrytning Riskkarakterisering Utvärdering av exponering mot effekter Orsakssamband Beviskedjor Kombinationseffekter Osäkerheter Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 40

  41. Sammanfattande riskbedömning • Risken • vilka negativa miljö- och hälsoeffekter kan uppstå idag och i framtiden? • Förändring över tid • förväntas risker och belastning vara oförändrade, öka eller minska med tiden? • vilka episodiska händelser, kort- och långsiktiga förändringar som förändrar riskbedömning och belastning kan förväntas? • Riskreduktion • Hur mycket behöver riskerna minska för att de ska vara acceptabla (i förhållande till de övergripande åtgärdsmålen)? • Vilka former av riskreduktion kan på kort och lång sikt minska riskerna till acceptabel nivå (reduktion av föroreningskälla, spridning eller exponering)? • Vilka risker kan uppstå under utförande av åtgärd (första bedömning)? Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

  42. Förenklad eller fördjupad riskbedömning? Flytande övergång Exempel på motiv till en fördjupad riskbedömning kan vara: Omfattande och komplicerad föroreningssituation och komplicerade spridningsförhållanden Flera förorenade medier bidrar till risken Stora osäkerheter föreligger avseende riskernas storlek Riktvärden eller andra riskbaserade haltkriterier saknas för det förorenade mediet Riktvärden eller andra riskbaserade haltkriterier finns, men är inte tillämpbara på grund av avvikande förutsättningar avseende spridning, exponering eller skyddsobjekt Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 42

  43. Förenklad riskbedömning • Utförs om området är förorenat, dvs. om bakgrundshalter överskrids eller annan information pekar på det • Avgör om risk finns genom att jämföra representativa halter med effektbaserade haltkriterier • Ger första bedömning av områdets belastning på omgivningen • Förenklad riskbedömning av mark med NV:s riktvärdesmodell, två nivåer: • Jämförelse med generella riktvärden för mark • Jämförelse med platsspecifika riktvärden för mark Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 43

  44. Fördjupad riskbedömning • En fullständig beskrivning av fördjupad hälso- och miljöriskbedömning ryms inte inom föreläsningen eller i rapporten... • I rapporten ”Riskbedömning av förorenade områden” beskrivs översiktligt: • Spridning till olika medier samt belastning • Direkt skattning av hälsorisker • Fördjupade miljöriskbedömningar, inklusive direkt skattning av risk för skyddsvärda djur • (Kombinationseffekter av föroreningar) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 44

  45. Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

  46. Vad är riktvärden för förorenad mark i efterbehandlingssammanhang? • Ett av flera verktyg i riskbedömningen: • förenklad riskbedömning genom att jämföra uppmätta halter med riktvärden (generella eller platsspecifika) • Framtagna för bedömning av föroreningshalter i mark • Anger en nivå under vilken risken normalt är acceptabel: • inga negativa effekter på människor, miljö och naturresurser • halter över riktvärden innebär inte automatiskt risk • Rekommendationer (inte juridiskt bindande) • Inte automatiskt detsamma som mätbara åtgärdsmål. Tar inte hänsyn till teknik, ekonomi, allmänna och enskilda intressen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

  47. Riktvärdesmodellen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 47

  48. Generella riktvärden - förutsättningar Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 48

  49. Exponeringsvägar som beaktas med avseende på hälsa Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 49

  50. Generella riktvärden – antaganden och valResultat av utgångspunkterna • Grundvatten skyddas vid KM och MKM: • exponering via intag av dricksvatten i hälsoriktvärde (KM) • halter i grundvatten nedströms* underskrider halva dricksvattennormen (KM och MKM) • Ytvatten skyddas så att tillskott inte gör att haltkriterier överskrids (KM och MKM) • liten avvikelse i förhållande till normalt förekommande halter för metaller • halter underskrider halva effektgränsen för organiska ämnen • Markmiljön skyddas på en nivå som motsvarar skydd av: • 75% av arterna vid KM och 50% av arterna vid MKM • Exponeringen från ämnen med tröskeleffekt från det förorenade området begränsas till: • 50 % av tröskeldosen (TDI/RfC) generellt • 20 % av tröskeldosen (TDI/RfC) för Pb, Cd, Hg och 10 % för dioxin, PCB • För genotoxiska, cancerogena ämnen (utan tröskeleffekt) accepteras maximalt ett extra cancerfall per 100 000 invånare *0 m för KM, 200 m för MKM Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 50

More Related