Download
1 / 16
160 likes | 413 Views
Fem riken. Vetenskapsmän strävar alltid efter att dela in världen i begripliga bitar. De förenklar och förklarar, gärna med modeller. De levande organismerna delas ofta in på ett sätt som speglar evolutionen.
E N D
Vetenskapsmän strävar alltid efter att dela in världen i begripliga bitar. • De förenklar och förklarar, gärna med modeller. • De levande organismerna delas ofta in på ett sätt som speglar evolutionen. • På detta område ändras biologin snabbt men fortfarande används en indelning av det levande i fem riken.
Bakterier • …är alla prokaryota och saknar därmed cellkärna och andra membranomslutna organeller. • Bakterierna sägs ofta vara av två typer: • Arkebakterier (som numer sägs vara ett eget rike men er bok behandlar arkebakterierna i riket bakterier). Arkebakterierna lever ofta under extrema förhållanden som vid höga salthalter, höga temperaturer, höga svavelhalter och vid låga pH - värden. • Eubakterier. Vanliga bakterier.
Bakterier är alla encelliga organismer som förvisso kan leva i kolonier, men då som individer i en samling. De delar aldrig uppgifter eller samverkar med varandra. • Bakterier kan vara av olika utseende: • Kocker • Baciller • Spiriller
… de kan sitta en eller flera tillsammans… • … de kan sitta en eller flera tillsammans…
Protister • Alla encelliga organismer som inte är prokaryoter utan eukaryoter, tillhör riket protister. • Ofta räknas också flercelliga alger till protisterna. Detta pga att de är så enkelt byggda och inte har någon utpräglad arbetsfördelning mellan organismens celler. • Till protister hör bla: • Urdjur (som inte är djur trots namnet), encelliga, heterotrofa organismer. Ciliater är ett exempel på urdjur. • Amöbor. Vilka också är heterotrofer och kännetecknas av sin välutvecklade förmåga att röra sig. • Alger, som ofta är fotoautotrofer.
Växter • Har alla organellerna cellvägg, kloroplaster och vakuol (som saknas hos djurcellen). • Växter är flercelliga fotoautotrofer vilka man tror utvecklats från grönalgen. • Vattenlevande alger tar upp närsalter direkt från vattnet och behöver inga rötter eller ledningssystem för detta. • Växterna tog sig upp på land och detta innebar en anpassning till helt andra miljöbetingelser. • På land finns inte ständig tillgång till vatten. Mossor och levermossor representerar ett övergångsstadium mellan alger, som lever i vatten, och mera högstående landväxter som ormbunkar.
Kryptogamer: Mossor • Mossorna har blad och stammar med inga rötter eller transportsystem. (de kan vara förankrade i marken med rotliknande utskott) • Vatten och närsalter tas upp direkt från omgivningen genom celler i blad och stam. Så långt likt vattenlevande alger men… Befruktningen sker inne i hongameten och är ett tydligt tecken på anpassning till livet på land.
Kryptogamer: Ormbunksväxter • Till ormbunksväxterna hör ormbunkar, fräkenväxter och lummerväxter. • Ormbunksväxter har som mossorna blad och stam men har även rötter och kärlsträngar. • Detta gör att de kan hämta vatten och närsalter från marken. Kärlsträngarna transporterar socker från de fotosyntetiserade bladen till rötterna. • Hos ormbunksväxter har det också utvecklats ett inre stöd i stam och bladskaft. • Ormbunksväxterna är alltså bättre anpassade till ett liv på land än mossorna.
Fanerogamer: Fröväxter • Vad skiljer fanerogamerna från kryptogamerna? • Fröväxter bildar, efter befruktning, frön som sedan kan gro till nya individer. • Alla fröväxter blommar. • Fröväxterna har alla rötter och kärl.
Gymnospermer (nakenfröiga) och angiospermer (gömfröiga) • Gymnospermer har sina frön öppet i ex kottar. De representeras idag främst av barrträden. • Angiospermer har sina frön gömda i frukter tex. Örter, buskar, lövträd och gräs.
Svampar • Skiljer sig från växterna genom att de saknar kloroplaster. • De skiljer sig från djuren genom att dess celler har cellvägg (uppbyggd av kitin och ej cellulosa som hos växterna) och att de absorberar sin föda, inte äter den som djuren.
Som parasiter. Då utnyttjar svampen andra organismer som fortfarande lever. • Som Saprofyter, nedbrytare. Då använder svampen materialet från andra organismer som dött. • Som mutualister. Då lever svampen tillsammans med en annan organism där båda tjänar på samlivet.
