1 / 89

Marknadsformer

Sambandet mellan olika marknadsformer. . . . . . . . Monopolistiskkonkurrens. Perfektkonkurrens. AntalF?retag. Monopol. Mer heterogen produkt. Mer homogen produkt. . Oligopol. . . . F?ruts?ttningar f?r perfekt konkurrensInt?kterVinstmaximeringJ?mvikt p? kort siktJ?mvikt p? l?ng siktEffekten

kasen
Download Presentation

Marknadsformer

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Marknadsformer Perfekt konkurrens Monopol Monopolistisk konkurrens Oligopol

    2. Sambandet mellan olika marknadsformer

    3. Förutsättningar för perfekt konkurrens Intäkter Vinstmaximering Jämvikt på kort sikt Jämvikt på lång sikt Effekten av permanenta förändringar Perfekt konkurrens

    4. Förutättningar: Många säljare och köpare Homogena produkter Fritt inträde/utträde på marknaden Redan etablerade företag har inga fördelar Fullständig information Ett Företag på en PK-marknad är pristagare och kan inte påverka priset Perfekt konkurrens

    5. Totalintäkter för enskilda företaget: TR = PQ Genomsnittsintäkter: AR =TR/Q = P Marginalintäkt - Ökningen i TR vid en ökning av försäljningen med en enhet: MR= ?TR/?Q eller MR= dTR/dQ = P (P är konstant och oberoende av företagets produktion Q.) Perfekt konkurrens

    6. Perfekt konkurrens Det enskilda företaget är pristagare: Företagets produktionsbeslut kan inte påverka jämvikten på marknaden.

    7. Perfekt konkurrens

    8. Intäktskurvan sammanfattar företagets marknadsrestriktioner. Förutom marknadsrestriktioner har företaget också teknologiska restriktioner, vilka sammanfattas i kostnadsfunktionen. Givet dessa restriktioner väljer företaget en produktionsnivå som maximerar vinsten. Perfekt konkurrens

    9. Perfekt konkurrens

    10. Perfekt konkurrens

    11. Perfekt konkurrens

    12. Perfekt konkurrens

    13. Det finns tre möjligheter vad gäller företagets resultat: Positiv vinst. Noll ekonomisk vinst; Break Even (vinsten består bara av normal vinst) Förlust. Perfekt konkurrens

    14. Perfekt konkurrens

    15. Perfekt konkurrens

    16. Perfekt konkurrens: Jämvikt

    17. Perfekt konkurrens

    18. Perfekt konkurrens

    19. Perfekt konkurrens

    20. Perfekt konkurrens

    21. Perfekt konkurrens Eftersom fasta kostnader består även om produktionen läggs ned, kommer förlust inte automatiskt att innebära nedläggning Ingen produktion på kort sikt om priset är mindre än den genomsnittliga rörliga kostnaden p <AVC. Produktion på kort sikt då AVC <p < AC, trots att företaget går med förlust.

    22. Perfekt konkurrens Vi har visat att under PK producerar företaget där MC = P. Det betyder att MC-kurvan visar hur företaget optimala produktionsnivå varierar med marknadspriset. Företagets utbudskurva är dess MC-kurva.

    23. Perfekt konkurrens

    24. Perfekt konkurrens

    25. Perfekt konkurrens

    26. Perfekt konkurrens:

    27. Perfekt konkurrens

    28. Perfekt konkurrens

    29. Perfekt konkurrens

    30. Perfekt konkurrens

    31. Ett permanent fall i efterfrågan: Perfekt konkurrens

    32. Ett permanent fall i efterfrågan: Perfekt konkurrens

    33. Ett permanent fall i efterfrågan: Perfekt konkurrens

    34. Förutsättningar för monopol Monopol (utan prisdiskriminering) Prisdiskriminering Perfekt konkurrens vs. monopol Andra aspekter på monopol Monopol

    35. Sambandet mellan olika marknadsformer

    36. Förutsättningar En säljare (som är prisbestämmare) Inga näraliggande substitut (Unik produkt) Inträdeshinder (antingen legala, exempelvis med licens eller patent, eller naturliga. Ett naturligt monopol uppstår när ett företag kan producera varan med lägre kostnader än två eller fler företag.) Monopol

    37. Ett monopolföretag är prisbestämmare. Utan prisdiskriminering tas samma pris ut för varje såld enhet. Priset som en monopolist får beror på kvantiteten som säljs. Därav följer att monopolisten är prisbestämmare P = P(Q): Monopol

    38. Monopol perfekt konkurrens TR = P(Q) x Q TR = P x Q AR = P(Q) AR = P MR = TR'(Q) MR = P beror på Q oberoende av Q Monopol

    39. Marginalintäkt: Monopol

    40. Monopolisten kan få ett högre pris för de enheter som säljs, men då kommer färre enheter att säljas. Monopolisten måste alltså ta hänsyn till elasticiteten längs efterfrågekurvan för att kunna öka TR. Ingen monopolist kommer att producera på den oelastiska (nedre) delen av efterfrågekurvan. Varför? Monopol

    41. Monopol

    42. Monopol

    43. Monopolisten maximerar sin vinst genom att välja produktionsnivå så att MR=MC Monopol

    44. Vid kvantiteten Qmax fås priset genom avläsa efterfrågekurvan Monopol

    45. Monopol

    46. Monopol

    47. Prisdiskriminering innebär att ett företag säljer samma produkt till olika priser. Det kan vara till olika konsumenter, eller flera enheter till samma konsument. Prisdiskriminering innebär att producenten övertar del av eller hela konsumentöverskottet. Monopol

    48. Prisdiskriminering förekommer i olika former: Perfekt prisdiskriminering: företaget tar ut maximal betalningsvilja för varje såld enhet. Olika priser till olika grupper (Olika grupper har olika efterfrågeelasticitet). Priser som beror på kvantitet. Monopol

    49. Monopol Perfekt prisdiskriminering innebär att konsumentöverskottet i sin helhet har övergått i producentöverskott.

    50. Monopol

    51. Imperfekt prisdiskriminering där efterfrågeelasticiteten varier mellan olika grupper (MC antas vara lika för grupperna): Monopolpriset är lägst på marknaden med den största efterfrågeelasticiteten. Monopol

    52. Jämförelse mellan Perfekt konkurrens och monopol

    53. Jämförelse mellan Perfekt konkurrens och monopol

    54. Jämförelse mellan Perfekt konkurrens och monopol

    55. Jämförelse mellan Perfekt konkurrens och monopol

    56. Jämförelse mellan Perfekt konkurrens och monopol

    57. Jämförelse mellan Perfekt konkurrens och monopol

    58. Jämförelse mellan Perfekt konkurrens och monopol

    59. Jämförelse mellan Perfekt konkurrens och monopol

    60. Jämförelse mellan Perfekt konkurrens och monopol

    61. Jämförelse mellan Perfekt konkurrens och monopol

    62. Tilltagande skalavkastning ”Economics of scope” (Stordriftsfördelar) Ökar innovationsbenägenheten Monopol: Andra aspekter

    63. Förutsättningar för monpolistisk konkurrens Jämviktsbestämning Andra aspekter Monopolistisk konkurrens

    64. Monopolistisk konkurrens

    65. Många företag som konkurrerar med varandra. Fritt inträde och utträde. Varje företag producerar en vara som är närligande men inte perfekt substitut till varor producerad av andra företag Varje företag har viss ”monopolkraft”, dvs de är till viss grad prisbestämmare Monopolistisk konkurrens

    66. Monopolistisk konkurrens

    67. Monopolistisk konkurrens

    68. Monopolistisk konkurrens

    69. Monopolistisk konkurrens

    70. Förutsättningar för oligopol Traditionella modeller Den brutna efterfrågekurvan Oligopolmarknad med ledande företag Spelteoretiska modeller Oligopol

    71. Oligopol

    72. Två eller ett fåtal företag. Företagen är beroende av varandra. Ett företags beslut påverkar de andra företagen. Svårt för andra företag att etablera sig. Oligopol

    73. Den brutna efterfrågekurvan: Modellens syfte är att förklara varför priset varierar så lite på en oligopolmaknad. Grundläggande antaganden: Om ett företag höjer priset följer inte de andra företagen efter. Om ett företag sänker priset följer de andra företagen efter. Oligopol

    74. Oligopol

    75. Oligopol

    76. Oligopol

    77. Oligopol

    78. Modellen med den brutna efterfrågekurvan har två problem: Ingen fullständig teori för hur priset bestäms. Säger inget om vad som händer då ett företag har fel i sina förväntningar. Oligopol

    79. Marknad med ledande företag. Modellens syfte är att förklarar hur pris och kvantitet bestäms på en oligopolmarknad. Antaganden: Det finns ett ledande företag som agerar som en monopolist. De andra företagen är ”pristagare” och tillhandahåller den resterande efterfrågan. Oligopol

    80. Oligopol

    81. Oligopol

    82. Oligopol

    83. Ingen av de traditionella modellerna är tillfredsställande. Utveckling av modeller baserade på spelteori. Spelteori är ett verktyg för att analysera strategisk samverkan mellan olika parter, och karakteriseras av: Regler Strategier Utfall Jämviktsbegrepp Oligopol

    84. Oligopol

    85. Oligopol

    86. Oligopol

    87. Oligopol

    88. Oligopol

    89. Oligopol

More Related