stefan kling samordnande skolh lsov rdsl kare malm stad stefan kling@malmo se
Download
Skip this Video
Download Presentation
Stefan Kling, samordnande skolhälsovårdsläkare, Malmö stad [email protected]

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 41

Placerade barns h lsa Samverkan mellan socialtj nst, h lso- och sjukv rdv rd och skola L karunders kning och uppf ljning - PowerPoint PPT Presentation


  • 299 Views
  • Uploaded on

Placerade barns hälsa Samverkan mellan socialtjänst, hälso- och sjukvårdvård och skola Läkarundersökning och uppföljning av barnens hälsa Karlstad den 9 april 2013. Stefan Kling, samordnande skolhälsovårdsläkare, Malmö stad [email protected]

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Placerade barns h lsa Samverkan mellan socialtj nst, h lso- och sjukv rdv rd och skola L karunders kning och uppf ljning' - karah


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
stefan kling samordnande skolh lsov rdsl kare malm stad stefan kling@malmo se

Placerade barns hälsaSamverkan mellan socialtjänst, hälso- och sjukvårdvård och skolaLäkarundersökning och uppföljning av barnens hälsaKarlstad den 9 april 2013

Stefan Kling, samordnande skolhälsovårdsläkare, Malmö stad

[email protected]

r tten till h lsa en grundl ggande m nsklig r ttighet
Rätten till Hälsa – en grundläggande mänsklig rättighet

UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (CESCR),

General Comment No. 14: The Right to the Highest Attainable Standard of Health (Art. 12 of the Covenant), 11 August 2000

”Mänskliga rättigheter är särskilt ägnade för att skydda utsatta och sårbara grupper liksom grupper med särskilda behov. Det innebär bland annat att sådana grupper kan behöva extra resurser och insatser för att säkerställa deras lika rätt”

2

slide3
”Those children who are in the care of the Minister should be among the most healthy in the State.

Any health problems they have should be adressed competently; any difficulties they are having at school should be quickly identified and the necessary supports or extra tuition be provided.

This is after all no more than we would expect of a caring parent”.

Practice manual for Out-of-home care in South Australia, 2005.

upp till 18 fakta om barn och ungdom 2010 barnombudsmannen och scb samlad barnstatistik
Upp till 18 – fakta om barn och ungdom (2010)Barnombudsmannen och SCB – samlad barnstatistik

”De allvarliga bristerna i omsorgen av de

20 000 barn och unga som varje år omhändertas och placeras är en av välfärdsstatens blinda fläckar”

BO Fredrik Malmberg.

vanliga prioriteringar inom socialtj nst
Vanliga prioriteringar inom socialtjänst?

JURIDIK

ADMINISTRATI0N

FÖRÄLDRARNAS SITUATION/ÖNSKEMÅL

RELATION FÖRÄLDRAR - FAMILJEHEM

SITUATIONEN I FAMILJEHEMMET

RELATIONER I FAMILJEHEMMET

BARNETS SKOLGÅNG

BARNETS SYNLIGA HÄLSA

BARNETS TANDHÄLSA

BARNETS ICKE SYNLIGA HÄLSA

vad vet vi om somatiska h lsoproblem hos placerade barn
Vad vet vi om somatiska hälsoproblem hos placerade barn?

Få europeiska studier

I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags hälsoproblem. Synfel, ortopediska problem m.m. Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer (Socialstyrelsen, 2000)

Norsk registerstudie: Höga tal för f d fosterbarn bland unga som får ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga allvarlig ohälsa i unga vuxna år (Kristoffersen, 2005)

Dansk studie: Betydligt vanligare att fosterbarn hade allvarliga diagnoser / långvarig sjukdom eller funktionshinder jämfört med andra jämnåriga (Egelund et al, 2008)

slide7

Familjehemsplacerade barns hälsa

  • Hälsa hos barn som utreds av socialtjänsten
familjehemsplacerade barns h lsa 2010 socialstyrelsen
Familjehemsplacerade barns hälsa(2010) Socialstyrelsen

Barn i samhällsvård i Malmö kommun

15 september 2008

Placering minst 3 månader

Ålder 0-16 år

Vårdnad ej överflyttad

Samtycke från båda vårdnadshavare samt

från barnet självt från 14 års ålder

223 barn

Samtycke 121/223, 54 %

familjehemsplacerade barns h lsa 2010
Familjehemsplacerade barns hälsa (2010)

Barnets akt i Socialtjänsten

BVC-journal

Skolhälsovårdsjournal

Tandhälsovårdsjournal

nationella riktlinjer h lsov rd f r barn
Nationella riktlinjer - hälsovård för barn
  • Barnhälsovård (BHV)
  • Skolhälsovård (SHV)
  • Tandhälsovård (THV)
aktl sning i socialsekreterarens reflektioner
Aktläsning I -Socialsekreterarens reflektioner
  • Hur skall man kunna sätta sig in i alla delar när man får ett nytt ärende? Mängder av material att läsa in sig på som socialsekreterare.
  • Kan man som socialsekreterare ha fokus på barnets hälsa om problemen inte är uppenbara?
  • När man har flera sidor journalutdrag från ex. barnkliniken i barnets akt utan ”översättning” och sammanfattning. Hur skall man förstå det medicinska språket?
aktl sning ii socialsekreterarens reflektioner
Aktläsning II -Socialsekreterarens reflektioner
  • Föräldrar upptagna av egna problem
  • Kommer ej på besök/återbesök (ex. 60% mot 90% för ”andra” barn i folktandvården)
  • Flyttar ofta
  • Skolbyten
  • ”Systemet” bygger på att föräldrar kan bevaka att hälsoövervakning fungerar
  • Vårdinstanserna anmäler inte misstanke om att barn far illa (Socialtjänstlagen 14 kap 1§)
bakgrund
Bakgrund

64 % placerade första gång före skolstart

69% främmande familjehem

31% släkt/nätverk

33% minst en avliden förälder

vad vet socialtj nsten om barnens fysiska h lsa
Vad vet Socialtjänsten om barnens fysiska hälsa?

23 % - ingen dokumentation om fysisk hälsa

42 % - kända fysiska hälsoproblem före placeringen

17 % - skriftligt läkarutlåtande i akten

10% - barnets egen beskrivning av hälsan vid något tillfälle

vad vet socialtj nsten om barnens psykiska h lsa
Vad vet Socialtjänsten om barnens psykiska hälsa?

38 % - ingen dokumentation om psykisk hälsa

62% - psykisk hälsa dokumenterad (bra eller dålig)

47% - uppgift om psykisk ohälsa i socialakten

12% - psykiatrisk diagnos dokumenterad

vad vet socialtj nsten om barnens h lsov rd
Vadvet Socialtjänsten om barnenshälsovård?

BHV, SHV, THV

38% - uppgift om längd vikt vid något enstaka tillfälle

27% - dokumentation att barnet besökt tandläkare

(12 % bra tandhälsa, 15 % dålig tandhälsa)

21% - dokumenterad hörselundersökning

32% - dokumenterad synundersökning

17% - dokumenterad vaccination

barnh lsov rd
Barnhälsovård

15 % saknade vaccinationer

20 % saknade 4-årskontroll

50% saknade synkontroll vid 4 års ålder

skolh lsov rd
Skolhälsovård

Minst 40 % av barnen hade kontakt med BUP

20 % av barnen hade dokumenterade koncentrationssvårigheter första skolåren

10 % ingen hörsel- eller synkontroll första skolåren

Skolresultat dokumenterade i ett fåtal fall

tandh lsov rd
Tandhälsovård

Behandlingsproblem 3 – 16 år

sammanfattning
Sammanfattning

Hög nivå av psykisk ohälsa

Låg vaccinationstäckning (85%)

Låg andel genomförda hälsobesök i skolan (85%)

Stort bortfall från nationellt rekommenderade hälsokontroller (syn, hörsel m.m.) både på BVC och i skolhälsovården

Tandvårdsrädsla och tandbehandlingsproblem är vanliga – brister i uppföljning av tandhälsa

Barnens skolresultat i allmänhet inte tillgängliga, varken för hälsovården eller socialtjänsten

Betydande brister i socialtjänstens dokumentation av barnens hälsa

Brister i kommunikationen mellan olika aktörer inom hälsovården och mellan socialtjänsten och hälsovården

varf r beh ver familjehemsplacerade barn s rskilda h lsov rdsinsatser
Varför behöver familjehemsplacerade barn särskilda hälsovårdsinsatser?

Har ofta fått bristfällig hälsovård före placeringen. Behov av vaccinering, syn- hörsel- och allmän hälsoundersökning

Har ofta kroniska kroppsliga sjukdomar som inte tagits om hand på bästa sätt på grund av ursprungsfamiljens sociala problematik – t ex eksem och astma

Har ofta beteendeproblematik och andra former av psykisk ohälsa som familjehemsföräldrarna behöver stöd i att hantera

Har ofta utvecklingsavvikelser som leder till svårigheter i skolan

Saknar vårdnadshavare med fullständig kunskap om deras hälsohistoria

som kan se till att de får sin behov av hälsovård tillgodosedda

Enligt American Academy of Pediatrics (AAP) Prof. Anders Hjern

slide22

Hälsa hos barn

som utreds av

socialtjänsten

bbic l karunders kning barn och ungdomar 0 18 r i sk ne och kronoberg augusti 2010 augusti 2011
BBIC läkarundersökningBarn och ungdomar 0-18 år i Skåne och Kronoberg augusti 2010 – augusti 2011

Totalt 120 barn

67 pojkar

53 flickor

40 0 - 5 år

39 6 - 12 år

41 13 - 18 år

somatisk h lsa3
Somatisk hälsa
  • 31 % Psykomotorisk utvecklingsavvikelse vid 18 mån
  • 43 % Psykomotorisk utvecklingsavvikelse vid 5-6 år
bbic l karunders kning totalt 94 remisser 120 barn
BBIC läkarundersökning Totalt 94 remisser (120 barn)

Vårdcentral 24

Ögon 8

Öron-näsa-hals 11

Logoped 1

Kirurg 1

Ortoped 3

Barnmedicin 18

BUP 10

Hudklinik 7

Tandhälsovård 4

Skolhälsovård 5

Barnhälsovård 1

Kvinnoklinik 1

Vartannat barn = minst en remiss

psykisk h lsa
Psykisk hälsa

Minst 1 indikation på psykisk ohälsa

57% (68/120)

Pojkar Flickor

62 %(42/68) 38% (26/68)

psykisk h lsa1
Psykisk hälsa
  • Internaliserade problem (ängslan, oro, nedstämdhet, psykosomatiska besvär, självdestruktivitet)

47 % (56/120)

  • Externaliserade problem (dålig självkontroll, trots, hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter, impulsivitet, aggressivitet, normbrytande beteende)

35% (42/120)

psykisk h lsa2
Psykisk hälsa

Minst 3 indikationer på psykisk ohälsa

21% (25/120)

Pojkar Flickor

60 %(15/25) 40% (10/25)

psykisk h lsa3
Psykisk hälsa

BUP-kontakt

14 % av barnen har BUP-kontakt

Vart fjärde barn med psykisk ohälsa har BUP kontakt

anvisningar f r l karunders kning enligt bbic www socialstyrelsen se
Anvisningar för läkarundersökning enligt BBIC,www.socialstyrelsen.se

När ska undersökningen utföras (SoL, LVU)?

Var ska undersökningen utföras?

Vem ska utföra undersökningen?

Vilka förberedelser krävs?

Hur lång tid tar undersökningen?

Barnets egna ord om sin hälsa – hur ska barnets perspektiv beaktas?

Hur ska resultatet återföras till barnet och till socialtjänsten?

Hur ska remisser följas upp?

fortsatta utvecklingsinsatser
Fortsatta Utvecklingsinsatser
  • Tvärfacklig samverkan och utvecklingsarbete - socialtjänst och hälsovård. Vilken form av prevention är mest lämplig?
  • Metodutvecklingsarbete – BBIC – bedömning och uppföljning av psykisk och fysisk hälsa
  • Skolutvecklingsprogram (ex. SkolFam, Paired reading)
  • Familjestödsprogram - Familjehemsutbildning
  • ”Hälsokort” i socialtjänsten ( med uppgifter från BHV, SHV, THV)
ett bra exempel
Ett bra exempel
  • ” Kalle bedömer att han är frisk. Han säger att han sover och äter bra. Familjehemsmodern säger att han är frisk och utvecklas normalt. Han har genomgått skolhälsoprogrammet med senaste läkarundersökning i skolan,åk 4 120915. Syn, hörsel, längd, vikt u a. Besökte folktandvården senast 121214. Bra tandstatus. Skall på återbesök 131114.”
h lsokort ett s tt att f fokus p det placerade barnets h lsa
Hälsokort, ett sätt att få fokus på det placerade barnets hälsa
  • Ha en aktuell kopia längts fram i akten = överblick.
  • Familjehemmen fyller i kontinuerligt – ansvarar för att det är gjort.
  • Socialtjänsten samlar in en gång/halvår inför övervägande. Följer upp att det som skall göras blir gjort och ger ett nytt hälsokort till familjehemmet som de skall hålla aktuellt.
slide38

Aktuell familjeläkare/vårdcentral:……………………………………………

  • Senaste läkarbesök/hälsobedömning, datum:…………………………………
  • Tel. BVC/Skolhälsovård, tandvård……………………………………………
  • Födelsevikt:…… gr Födelselängd:……Cm, Normal Förlossning □ Ja □ Nej
  • Sjukdomar under första levnadsåren (< 6 år)……...………………………….
  • Sjukdomar under skolåren…………………………………………………….
  • Ärftliga sjukdomar i nära släkt □ Ja □ Nej Om ja, vad………………………
  • Vaccinationer:
  • Följt ordinarie BVC-program □ Ja □ Nej …………………………………….
  • Följt ordinarie SHV-program □ Ja □ Nej …………………………………….
  • Individuellt vaccinationsschema □ Ja □ Nej …………………………….……
  • Hälsobesök genomfört i skolhälsovården (SHV):
  • F-klass □Ja □Nej, Klass 4 □Ja □Nej,
  • Klass 7/8 □Ja □Nej, Gymnasiet □Ja □Nej
  • Uppföljning på sjukhus/psykiatri □ Nej □ Ja ………………………………..
  • Kontakt med barnhabilitering □ Nej □ Ja ………………………………..
  • Logopedkontakt □ Nej □ Ja ………………………………..
  • Psykolog/kuratorskontakt (BVC/skola) □ Nej □ Ja ………………………….
  • Allergi/astma/eksem □ Nej □ Ja ……………………………………………..
  • Urinvägsproblem (ex.sängvätning) □ Nej □ Ja………………………….........
  • Mag/tarmproblem □ Nej □ Ja …………………………………………….......
  • Magont □ Nej □ Ja ……………………………………………………………
  • Huvudvärk □ Nej □ Ja ………………………………………………………..
  • Aktuell sjukdom □ Nej □ Ja ………………………………………………….
  • Aktuella mediciner □ Nej □ Ja …………………………………………..……
  • Överkänslighet/födoämnesallergi □ Nej □ Ja ……………………….………..
  • Sömnproblem □ Nej □ Ja ………………….…………………………………
  • Oro/nedstämdhet □ Nej □ Ja ………………….………………………………
  • Matproblem □ Nej □ Ja ……………………….………………………………
  • Synproblem □ Nej □ Ja……………………. Senaste syntest………………...
  • Hörselproblem □ Nej □ Ja………………… Senaste hörseltest…..………….
  • Olycksfall som krävt sjukhusvård □ Nej □ Ja ………………………………..
  • Problem med tandhälsan? □ Nej □ Ja…….…………………………………..
  • Senaste tandläkarbesök……………………..…………………………………
  • Senaste längd……………………. Vikt …………………. Datum…………..
  • Önskemål om ytterligare hälsovård/sjukvård □ Nej □ Ja……………………..
  • Bedömer du att barnet är friskt för närvarande: □ Ja □ Nej Kommentar:…………………………………………………………………...

Hans Bäckström, Malmö FsF konferens i Södertälje, 120319

v gar till f rb ttring inom socialtj nsten
Vägar till förbättring inom socialtjänsten

Somatisk hälsa

Läkarundersökning av alla barn vid placering

Rutiner för bevakning av somatisk hälsa inom socialtjänsten

Läkarundersökning vid utskrivning

Psykisk hälsa

Undersökning av alla barn vid placering och i tonåren och tillgång till god vård

Rutiner för bevakning av psykisk hälsa inom socialtjänsten

Undersökning/bedömning vid utskrivning

Samarbete socialtjänst – skola för att undvika skolmisslyckanden

v gar till f rb ttring inom h lso och sjukv rden
Vägar till förbättring inom hälso- och sjukvården
  • Sammanhållen/samverkande barn och ungdomshälsa
  • En gemensam barnjournal för hela den sammanhållna barn och ungdomshälsan
slide41
tack……..

Professor Bo Vinnerljung

Professor Anders Hjern

Professor Henry Ascher

Psykolog Ingemar Nilsson

Medicinalrådet Lars Hellgren

Barnövertandläkare Margareta Borgström

Barnhälsovårdsöverläkare Marie Köhler

Enhetschef Ulrica Bengtsdotter

Psykolog Björn Kronvall

Psykolog Jonas Andersson

Familjehemssekreterare Ewa Perlman

Socionom Hans Bäckström

Socionom Stina Johansson

Statistiker Mathias Grahn

ad