Vad är BBIC?

1. Vadär BBIC?

2. BBIC:s mål ett nationellt enhetligt system för utredning, planering och uppföljning inom social barnavård

3. BBIC:ssyfte • Stärka barns ställning • Öka samarbetet med barnet och dess nätverk • Skapa systematik i socialtjänstens arbete och underlätta dokumentation, så att handläggning och insatser lättare kan följas upp • Bidra till ökad rättssäkerhet

4. BBIC:s visionära mål att ge de barn och unga som får del av socialtjänstens insatser samma chanser i livet som andra barn i samhället

5. Vad är BBIC? Mötes- struktur Dokumentationssystem Forskning Grundprinciper

6. Vetenskapligt råd: professor Gunvor Andersson, Lunds universitet, professor emiritus Marianne Cederblad Högskolan i Malmö, jur.dr. Anna Singer, Uppsala universitet BBIC:s utvärdering: huvudansvarig: fil.dr. Bodil Rasmusson, Lunds universitet, delstudie: fil.dr. Ulf Hyvönen, Umeå fältforskningsenhet (UFFE) Implementeringsstudie: docent Staffan Johansson, Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet Kontinuerlig bevakning av forskning Forskningsgrund Sverige

7. Vad är BBIC? Mötes- struktur Dokumentationssystem Forskning Grundprinciper

8. BBIC:s grundprinciper 1. Barn och unga i centrum 2. Teoretiska utgångspunkter 3. Likvärdiga möjligheter för alla barn 4. Samarbete med barn och deras familjer 5. Samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser

9. BBIC:s grundprinciper 6. Identifiera resurser och svårigheter 7. Insatser under utredningens gång 8. Utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser 9. Kunskap och beprövad erfarenhet

10. Vad är BBIC? Mötes- struktur Dokumentationssystem Forskning Grundprinciper

11. Dokumentationssystem • Formulär: används för att systematisera all information • Stöddokument: används för att fördjupa och/eller komplettera utredningen eller uppföljningen • IT-funktionsbeskrivning: vägledning för kommuner och IT-leverantörer i att bygga handläggarvänliga IT-system för BBIC

12. BBIC formulär och stöddokument

13. Vad är BBIC? Mötes- struktur Dokumentationssystem Forskning Grundprinciper

14. Mötesstrukturen med koppling till formulär INSATSER I ÖPPENVÅRD Planeringsmöte Genomförandeplan Uppföljningsmöte Uppföljning Genomförandeplan Protokoll uppf.möte Utredning Vårdplan Uppföljningsmöte Uppföljning Genomförandeplan Protokoll uppf.möte På väg Placeringsmöte Placeringsinformation Planeringsmöte Genomförandeplan PLACERING I SAMHÄLLSVÅRD

15. Vad är BBIC? Mötes- struktur Dokumentationssystem Forskning Grundprinciper

16. Barnets behov Föräldrarnas förmåga BARNET Familj och miljö Triangeln Hälsa Grundläggande omsorg Utbildning Säkerhet Känslo- och beteende- mässig utveckling Känslomässig tillgänglighet Identitet Stimulans Familj och sociala relationer Vägledning och gränssättning Socialt uppträdande Klara sig själv Stabilitet Arbete Boende Ekonomi Lokalsamhällets resurser Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Social integrering

17. BBIC:s grundprinciper

18. 1. Barn och unga i centrum Utgångspunkten är att barnets bästa ska särskilt beaktas Socialtjänsten är skyldig att utveckla metoder så att barnet blir delaktigt och får inflytande utifrån ålder och mognad Vara noga med att tydliggöra barnets eget perspektiv, även då vuxnas problem är omfattande och tenderar att ta överhanden

19. Mer om barn och unga i centrum SKL Sveriges Kommuner och Landsting

20. Mer om barn och unga i centrum Stiftelsen allmänna barnahuset

21. Mer om barn och unga i centrum BO Barnombuds-mannen

22. Ge varandra tips och ideèr om var man kan hitta mer kunskap om barn och unga i centrum

23. 2. Teoretiska utgångspunkterUtvecklingsekologisk teori (Bronfenbrenner 1979)

24. Anknytningsteori Identitetsutveckling Teorier om familjers funktion och föräldrars förmåga till omsorgstagande Risk- och skyddsfaktorer Kunskap om barns och ungas utveckling i allmänhet och en förståelse för att utvecklingsförloppet kan variera Sårbarhet och motståndskraft 2.Teoretiska utgångspunkterAndra teorier om barns och ungas utveckling

25. 3.Likvärdiga möjligheter för alla barn Innebär inte att alla barn ska behandlas på samma sätt, utan att alla ska ges möjligheter att utvecklas optimalt (oavsett kön, etnisk ursprung, funktionsnedsättning, socioekonomisk tillhörighet etc) Arbeta för att identifiera det enskilda barnets och familjens behov med hänsyn till ovan Insatser kan behöva kompensera för t ex sämre ekonomiska resurser Socialtjänsten bör vara uppmärksam på könsskillnader i barnavårdsarbetet

26. Social barnavård ur ett välfärdsperspektivMarie Sallnäs m.fl. 2011 • Levnadsnivån för ungdomar i familjehem var till vissa delar lägre än för ungdomar som bor hemma • Levnadsnivån för ungdomar i HVB var lägre än för normalungdomarna för alla de undersökta områden och avståndet till normalgruppen var större än för familjehemsungdomarna • Selektion av ungdomar till HVB respektive till familjehem, men det borde inte spela roll för t ex ekonomiska och materiella resurser

27. Skillnad mammor och papporDalarnas forskningsråd: Att göra skillnad, Ingrid Claezon, Stiftelsen Allmänna barnahus 2008:3 Mödrar och fäder utreddes olika, Riskerar att missa pappa som resurs/risk Slutsats Lyft fram förhållningssätt och föreställningar ur ett könsperspektiv I arbetsgruppen Individuell reflektion och medvetenhet

28. Skillnad flickor och pojkarFokus Kalmar län, Att göra skillnad, Ingrid Claezon, Stiftelsen Allmänna barnahus 2008:3 Flickor egenskaper manipulativa villiga offer fogliga omoraliska Pojkar beskrivs aktiva stolta sexuellt oproblematiska driftsstyrda

29. 4. Samarbete med barn och deras familjer Stöd och skydd till barn ska ges i nära samarbete med hemmet, bra samarbete är avgörande för om insatser kan ges och få avsedd effekt Inledande kontakten betyder mycket för hur samarbetet utvecklas och för hur delaktig familjen blir Hur hjälpen ges är avgörande för hur innehållet i insatsen uppfattas. Dialog och demokratiska spelregler är mest framgångsrika Barn uppskattar att socialtjänsten lyssnar till dem och uppträder öppet och ärligt Föräldrar värdesätter tydliga förklaringar, öppenhet, ärlighet och vill bli behandlade med respekt

30. Frågar man inget - får man inget veta, Maskrosbarn, 2010 Checklista för socialtjänsten Bemötande Socialarbetaren som jag möter måste: - visa att hon/han bryr sig om mig och ge ett ”varmt” intryck - verkligen LYSSNA - ta mig på allvar - prata MED mig och inte över mitt huvud - ge utrymme för mig att komma med egna förslag när det gäller frågor som rör mitt liv - vara tydlig - anpassa språket efter ålder och mognad (inte använda svåra och komplicerade ord men inte heller prata med mig som om jag är 3 år) - inte säga eller lova saker som inte är möjliga att hålla

31. Frågar man inget – får man inget veta Maskrosbarns checklista för socialtjänsten, 2010 Ge utrymme att komma med egna förslag Ha gott om tid på mötena Ge information i förväg om vad man ska prata om på ett möte Ge möjlighet att ha möten utanför socialkontoret,

32. 5. Samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser Helhetssyn viktig avseende barnets hemsituation, relationer, skolsituation, fritid, fysiska och psykiska hälsa Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa är ett gemensamt samhällsuppdrag Barn kommer under sin uppväxt i kontakt med ett flertal verksamheter. Dessa är skyldiga att samverka. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att samverkan kommer till stånd

33. Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar Socialstyrelsen vägledning 2013 • Sämre fysisk och psykisk hälsa • Många underpresterar i skolan trots normal begåvning • Socialtjänsten ska arbeta aktivt för få till de undersökningar, insatser och behandlingar som de behöver i skolan och i hälso- och sjukvården. • Utbildningsnämndens och hälso- och sjukvårdens ansvar att tillhandahålla utbildningen respektive hälso- och sjukvården

34. 6. Identifiera resurser och svårigheter I både utredning och uppföljning ska både positiva och negativa faktorer identifieras och beskrivas Att uppmärksamma barnets, föräldrarnas och omgivningens resurser är en viktig del i strävan efter lösningar Det ger en mer realistisk och bättre underbyggd bedömning av familjens samlade situation och behov av ev. insatser Det är viktigt att lyfta fram resurser hos föräldrar till placerade barn. Det kan främja kontakten med barnet under placeringen

35. 7. Insatser under utredningens gång Utredningen kan starta en process av insikt och förändring. Den är en utvecklingsstödjande process och inte en fristående Ingripanden eller erbjudanden om olika insatser ska alltid anpassas till barnets och familjens behov. Om så krävs kan insatser sättas in parallellt med utredningen Barn ska inte behöva vänta på att få viktiga behov tillgodosedda tills dess att utredningen slutförts

36. Utredningen, och de behov som identifieras i den, utgör grunden för den fortsatta planeringen och uppföljningen av insatser Forskning har visat att utredningen ofta betraktas som en isolerad företeelse. De behov som identifierats i utredningen återspeglas inte alltid i planeringen av insatser 8. Utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser

37. 9. Kunskap och beprövad erfarenhet Kunskap hämtad från forskning och egen och andras praktik bör användas vid utredning, bedömning och uppföljning Dokumentation bör göras på ett systematiskt sätt, så att insatser kan följas upp Ett kunskapsbaserat arbete tar hänsyn till barnens och föräldrarnas erfarenheter och önskemål Genom att kritiskt följa upp det egna arbetet utvecklas yrkeskunnandet

38. Kunskapsformer (1)Decision making in Child Protection J Drury-Hudson 1999, ur Analys, bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC B Rasmusson SoS 2009 Teoretisk kunskap: en uppsättning begrepp, modeller eller referensramar som ger struktur åt uppfattningen om ett fenomen, och som kan användas för att förstå och förklara olika problem och företeelser Empirisk kunskap: härrör från forskning som bygger på systematisk datainsamling och tolkning av data med syftet att beskriva erfarenheter, förutsäga framtida tillstånd och utvärdera resultat

39. Kunskapsformer (2)Decision making in Child Protection J Drury-Hudson 1999, ur Analys, bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC B Rasmusson SoS 2009 Personlig kunskap: inkluderar intuition, kulturkompetens och sunt förnuft Praktisk visdom: fås genom praktiska erfarenheter av flera likartade fall eller situationer Procedurkunskap: kunskap om det sociala arbetets organisatoriska och juridiska kontext

40. Kunskapsformer (3)Decision making in Child Protection J Drury-Hudson 1999, ur Analys, bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC B Rasmusson SoS 2009 Professionell kunskap utgörs av all den teoretiska, forskningsbaserade och praktiska kunskap som kan tjäna som vägledning i det praktiska arbetet

41. Användning av många olika kunskapsformer Teoretisk kunskap Empirisk kunskap Professionell kunskap Praktisk visdom Personlig kunskap Procedur-kunskap Decision making in Child Protection J Drury-Hudson 1999, ur Analys, bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC B Rasmusson Socialstyrelsen 2009

42. Vad kännetecknar vårt BBIC-arbete? Hur relaterar dessa grundprinciper till vårt arbete idag? Vad behöver utvecklas? Vad fungerar bra?

43. Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se