Farmakologi sjukdomsl ra och l kemedelskemi
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 50

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI PowerPoint PPT Presentation


  • 146 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) termin 5-6 Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njurfysiologi / cirkulation ”Vad behöver en farmaceut kunna om njuren?” Dick Delbro Ht-10.

Download Presentation

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO)termin 5-6

Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi

Njurfysiologi / cirkulation

”Vad behöver en farmaceut kunna om njuren?”

Dick Delbro

Ht-10


Urinbildande organsystemet: njurar, ureterer, urinblåsa, uretra.


Njurens olika funktioner

  • Avlägsna avfallsprodukter.

  • Reglera blodvolym och blodtryck.

  • Reglera plasmakoncentration av joner.

  • Syra-basreglering (stabilisera blod pH).

  • Spara viktiga näringsämnen.

  • Avgifta blodet.

  • Producera hormoner (renin; EPO; vitamin D)


Njuren: Vikt och mått

  • 120 g

  • 10 x 5 x 3 cm


Viktiga makro-anatomiska strukturer i njuren

  • Njurhilus (njurporten)

  • Cortex (bark)

  • Medulla (märg)

  • Njurkolumner

  • Njurpyramid

  • Pelvis renalis (njurbäcken)

  • Njurkalkar


Blodförsörjning: 1200 ml/min genom njurarna


De njurkärl vi måste kunna

  • Afferenta arteriolen

  • Glomeruluskapillär-nätverket

  • Efferenta arteriolen

  • Peritubulära kapillär-nätverket

  • Vasa recta


Nefronet är njurens funktionella enhet

  • 1,25 miljoner nefroner i vardera njuren

  • Två typer av nefron med mycket lika utseende, men delvis olika funktioner: Cortikala nefron och juxtamedullära nefron.


Njurblodflöde och plasmaflöde

  • Blodflödet är 1,2 l/min = 25% av cardiac output (= hjärtminut-volymen)

  • Renalt plasmaflöde (RPF) är 0,65 l/min


I glomerulus filtreras blodet och bildar primärurin

  • Primärurin: 180 l/dygn

  • Drivkraften är trycket i glomeruluskapillären

  • Detta balanseras av det proteinosmotiska suget i glomerulus och mottrycket i glomeruluskapseln. Pnet = 10 mm Hg.

  • Filtrationshastigheten = GFR = 180 l/dygn = 125 ml/min


Vad bestämmer glomerulus-kapillärtrycket (50 mm Hg)?

  • Systemblodtrycket (medelartär-trycket)

  • Flödesmotståndet (= resistansen i den afferenta arteriolen

  • Resistansen i den efferenta arteriolen


Är primärurinen = plasma?

  • 50 ggr högre genomsläpplighet (= permeabilitet) i glomeruluskapillären än i skelettmuskelkapillären

  • GFR = Pnet x Kf

  • Filtrationskoefficienten Kf bestäms av kapillärytans storlek och dess permeabilitet – bestäms av porantal, pordiameter och elektrisk laddning

  • Filtrationsfraktionen (FF) = GFR / RPF = 20%


Vilka plasmakomponenter kommer inte ut i primär-urinen?

  • Röda och vita blodkroppar

  • Molekyler med diameter < 7 nm

  • Albumin har diameter 7,1 nm

  • Vilka läkemedel kommer att filtreras ut till primärurinen?


Vad tyder det på om man har albumin i urinen? Röda blodkroppar?


Hur håller kroppen GFR konstant?

1. Autoreglering – samma GFR trots variationer i blodtryck

2. Hormonell reglering med RAAS. Renin frisätts av:

  • Tryckfall i afferenta arteriolen

  • Sympaticusstimulering till njuren

  • Låg koncentration av Na+ i primär-urinen


Effektorn i RAAS är AngioII. Vad gör AngioII?

  • 1. Perifer vasokonstriktor – mer potent än noradrenalin. Höjer systoliskt och diastoliskt tryck

  • 2. Selektiv vasokonstriktion av efferenta arteriolen

  • 3. Frisätter aldosteron från binjurebarken

  • 4. Stimulerar sympaticus – frisätter NA från sympatiska postganglionärer

  • 5. Stimulerar till ADH-frisättning

  • 6. Aktiverar törstcentrum

  • 7. Ökar natriumreabsorption från njurtubulus-celler


Tre händelser i nefronet mellan bildning av primärurin och utsöndring av final urin

  • Glomerulär filtration av vatten, elektrolyter, urea, glukos, aminosyror, läkemedel

  • Tubulär reabsorption

  • Tubulär sekretion


Vart tar vattnet vägen?

  • Re-absorptionsprocesser längs nefronet. Vattnet följer med när NaCl reabsorberas p.g.a. osmotisk kraft


Hur transporteras joner och andra molekyler över cellmembranet?

1. Enkel diffusion: Molekylen följer koncentrationsgradienten (=skillnaden).

2. Faciliterad diffusion: Ett carrierprotein hjälper till.

3. Aktiv transport: Energikrävande.

4. Cotransport: En molekyl ”hänger på” när en annan transporteras aktivt.

5. Countertransport.


Carrierproteinet har ett transportmaximum (Tm)

  • Varför har man socker i urinen vid diabetes?


Reglering av den finala urinvolymen

  • Ca. 85% av primärurinen reabsorberas i proximala tubulus och nedåtgående slyngan. I distala tubulus och samlingsrören avgörs hur stor den finala urinvolymen skall bli.

  • Aldosteron (från binjurebarken: Frisättningen stimuleras av angiotensin II) ökar natrium-vattenupptag i distala tubulus-samlingsrör, i utbyte mot kalium som förloras till urinen.

  • ADH-mekanismen.


ADH kommer från hypofysens baklob, med blodet till njuren

  • En ökad saltkoncentration i blodet (tydande på vattenbrist) stimulerar hypothalamus till att frisätta ADH till blodkärlen i hypofysbakloben.


ADH (forts.)

  • ADH kommer att öka genomsläpp-ligheten för vatten i samlingsrören, så att primärurinen minskar i volym och mer vatten dras ut, tillbaka till blodbanan.


Vilken kraft drar ut vatten från samlingsrören i närvaro av ADH?

  • I njurvävnaden runt samlingsrören är det en hög koncentration av NaCl.

  • Denna ”hypertona” miljö har skapats genom att NaCl har pumpats aktivt från Henles uppåtstigande ut i extracellulär-rummet. Detta utgör ett osmotiskt sug för vatten, som alltså lämnar samlings-rören i närvaro av ADH, och dras in i vasa recta, och går vidare till cirkulationen.


Sekretion i nefronet - vätejoner

  • Vätejoner utsöndras till primärurinen i hela nefronet. I samlingsrören sker den viktigaste surgörningen av urinen. Intercalated cells utsöndrar vätejoner genom flera mekanismer, bl.a. genom att byta kalium mot väte. Vid kaliumbrist risk för metabol alkalos.


Prostaglandiner i njuren

  • Syntes stimuleras av ischemi, AngioII, ADH, bradykinin.

  • Fr.a. PGI2 (glomerulus) och PGE2 (medulla) – vasodilaterande och natriuretiska.

  • NSAID: Försiktighet vid hjärtsvikt, hypertoni, levercirrhos, njursjukdom.


Clearancebegreppet

  • Clearance (CL) = den volym av plasma som blir fullständigt renad på en viss substans/tidsenhet (ml/min).

  • För läkemedel som utsöndras genom glomerulär filtration (men inte via tubulär sekretion, eller reabsorberas) blir Cl = GFR!

  • Clx = (Ux. V) / Px


Läkemedelsutsöndring via njurarna

  • Se Rang & Dale, kap. 8, Table 8.4; ”Nyckelrutan” s. 119; ” s. 374 (excretion of organic molecules)


Njurbäckenet övergår i ureteren

  • Ureteren består av glatt muskelvävnad, ca. 30 cm lång, som tränger in i bakre delen av urinblåsan.

  • Man blir kissnödig när blåsan fyllts med 200 ml. Vid 500 ml går det inte att hålla emot…


Urinblåsan består av slemhinna och glatt muskulatur

  • Blåshalsen hålls stängd av inre sfinktern (glatt muskel) och ytttre sfinktern (bäckenbotten = tvärstrimmig muskel, viljestyrd).

  • Miktionsreflexen (blåstömningen) är beroende av:

  • Afferenter från blåsväggen till ryggmärgen;

  • Signaler från ryggmärgen till hjärnan;

  • Signaler från hjärnan till ryggmärgen;

  • Parasympatiska efferenter till blåsväggen.

  • Somatiska efferenter till bäckenbotten.


Fig. 26-18


Fig. 26-18


Miktionsreflexen


Urethra (= urinröret) består av slemhinna och glatt muskulatur


  • Login