Farmakologi sjukdomsl ra och l kemedelskemi
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 50

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI PowerPoint PPT Presentation


  • 142 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) termin 5-6 Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njurfysiologi / cirkulation ”Vad behöver en farmaceut kunna om njuren?” Dick Delbro Ht-10.

Download Presentation

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Farmakologi sjukdomsl ra och l kemedelskemi

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO)termin 5-6

Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi

Njurfysiologi / cirkulation

”Vad behöver en farmaceut kunna om njuren?”

Dick Delbro

Ht-10


Urinbildande organsystemet njurar ureterer urinbl sa uretra

Urinbildande organsystemet: njurar, ureterer, urinblåsa, uretra.


Njurens olika funktioner

Njurens olika funktioner

  • Avlägsna avfallsprodukter.

  • Reglera blodvolym och blodtryck.

  • Reglera plasmakoncentration av joner.

  • Syra-basreglering (stabilisera blod pH).

  • Spara viktiga näringsämnen.

  • Avgifta blodet.

  • Producera hormoner (renin; EPO; vitamin D)


Njuren vikt och m tt

Njuren: Vikt och mått

  • 120 g

  • 10 x 5 x 3 cm


Viktiga makro anatomiska strukturer i njuren

Viktiga makro-anatomiska strukturer i njuren

  • Njurhilus (njurporten)

  • Cortex (bark)

  • Medulla (märg)

  • Njurkolumner

  • Njurpyramid

  • Pelvis renalis (njurbäcken)

  • Njurkalkar


Blodf rs rjning 1200 ml min genom njurarna

Blodförsörjning: 1200 ml/min genom njurarna


De njurk rl vi m ste kunna

De njurkärl vi måste kunna

  • Afferenta arteriolen

  • Glomeruluskapillär-nätverket

  • Efferenta arteriolen

  • Peritubulära kapillär-nätverket

  • Vasa recta


Nefronet r njurens funktionella enhet

Nefronet är njurens funktionella enhet

  • 1,25 miljoner nefroner i vardera njuren

  • Två typer av nefron med mycket lika utseende, men delvis olika funktioner: Cortikala nefron och juxtamedullära nefron.


Njurblodfl de och plasmafl de

Njurblodflöde och plasmaflöde

  • Blodflödet är 1,2 l/min = 25% av cardiac output (= hjärtminut-volymen)

  • Renalt plasmaflöde (RPF) är 0,65 l/min


I glomerulus filtreras blodet och bildar prim rurin

I glomerulus filtreras blodet och bildar primärurin

  • Primärurin: 180 l/dygn

  • Drivkraften är trycket i glomeruluskapillären

  • Detta balanseras av det proteinosmotiska suget i glomerulus och mottrycket i glomeruluskapseln. Pnet = 10 mm Hg.

  • Filtrationshastigheten = GFR = 180 l/dygn = 125 ml/min


Vad best mmer glomerulus kapill rtrycket 50 mm hg

Vad bestämmer glomerulus-kapillärtrycket (50 mm Hg)?

  • Systemblodtrycket (medelartär-trycket)

  • Flödesmotståndet (= resistansen i den afferenta arteriolen

  • Resistansen i den efferenta arteriolen


R prim rurinen plasma

Är primärurinen = plasma?

  • 50 ggr högre genomsläpplighet (= permeabilitet) i glomeruluskapillären än i skelettmuskelkapillären

  • GFR = Pnet x Kf

  • Filtrationskoefficienten Kf bestäms av kapillärytans storlek och dess permeabilitet – bestäms av porantal, pordiameter och elektrisk laddning

  • Filtrationsfraktionen (FF) = GFR / RPF = 20%


Vilka plasmakomponenter kommer inte ut i prim r urinen

Vilka plasmakomponenter kommer inte ut i primär-urinen?

  • Röda och vita blodkroppar

  • Molekyler med diameter < 7 nm

  • Albumin har diameter 7,1 nm

  • Vilka läkemedel kommer att filtreras ut till primärurinen?


Vad tyder det p om man har albumin i urinen r da blodkroppar

Vad tyder det på om man har albumin i urinen? Röda blodkroppar?


Hur h ller kroppen gfr konstant

Hur håller kroppen GFR konstant?

1. Autoreglering – samma GFR trots variationer i blodtryck

2. Hormonell reglering med RAAS. Renin frisätts av:

  • Tryckfall i afferenta arteriolen

  • Sympaticusstimulering till njuren

  • Låg koncentration av Na+ i primär-urinen


Effektorn i raas r angioii vad g r angioii

Effektorn i RAAS är AngioII. Vad gör AngioII?

  • 1. Perifer vasokonstriktor – mer potent än noradrenalin. Höjer systoliskt och diastoliskt tryck

  • 2. Selektiv vasokonstriktion av efferenta arteriolen

  • 3. Frisätter aldosteron från binjurebarken

  • 4. Stimulerar sympaticus – frisätter NA från sympatiska postganglionärer

  • 5. Stimulerar till ADH-frisättning

  • 6. Aktiverar törstcentrum

  • 7. Ökar natriumreabsorption från njurtubulus-celler


Tre h ndelser i nefronet mellan bildning av prim rurin och uts ndring av final urin

Tre händelser i nefronet mellan bildning av primärurin och utsöndring av final urin

  • Glomerulär filtration av vatten, elektrolyter, urea, glukos, aminosyror, läkemedel

  • Tubulär reabsorption

  • Tubulär sekretion


Vart tar vattnet v gen

Vart tar vattnet vägen?

  • Re-absorptionsprocesser längs nefronet. Vattnet följer med när NaCl reabsorberas p.g.a. osmotisk kraft


Hur transporteras joner och andra molekyler ver cellmembranet

Hur transporteras joner och andra molekyler över cellmembranet?

1. Enkel diffusion: Molekylen följer koncentrationsgradienten (=skillnaden).

2. Faciliterad diffusion: Ett carrierprotein hjälper till.

3. Aktiv transport: Energikrävande.

4. Cotransport: En molekyl ”hänger på” när en annan transporteras aktivt.

5. Countertransport.


Carrierproteinet har ett transportmaximum tm

Carrierproteinet har ett transportmaximum (Tm)

  • Varför har man socker i urinen vid diabetes?


Reglering av den finala urinvolymen

Reglering av den finala urinvolymen

  • Ca. 85% av primärurinen reabsorberas i proximala tubulus och nedåtgående slyngan. I distala tubulus och samlingsrören avgörs hur stor den finala urinvolymen skall bli.

  • Aldosteron (från binjurebarken: Frisättningen stimuleras av angiotensin II) ökar natrium-vattenupptag i distala tubulus-samlingsrör, i utbyte mot kalium som förloras till urinen.

  • ADH-mekanismen.


Adh kommer fr n hypofysens baklob med blodet till njuren

ADH kommer från hypofysens baklob, med blodet till njuren

  • En ökad saltkoncentration i blodet (tydande på vattenbrist) stimulerar hypothalamus till att frisätta ADH till blodkärlen i hypofysbakloben.


Adh forts

ADH (forts.)

  • ADH kommer att öka genomsläpp-ligheten för vatten i samlingsrören, så att primärurinen minskar i volym och mer vatten dras ut, tillbaka till blodbanan.


Vilken kraft drar ut vatten fr n samlingsr ren i n rvaro av adh

Vilken kraft drar ut vatten från samlingsrören i närvaro av ADH?

  • I njurvävnaden runt samlingsrören är det en hög koncentration av NaCl.

  • Denna ”hypertona” miljö har skapats genom att NaCl har pumpats aktivt från Henles uppåtstigande ut i extracellulär-rummet. Detta utgör ett osmotiskt sug för vatten, som alltså lämnar samlings-rören i närvaro av ADH, och dras in i vasa recta, och går vidare till cirkulationen.


Sekretion i nefronet v tejoner

Sekretion i nefronet - vätejoner

  • Vätejoner utsöndras till primärurinen i hela nefronet. I samlingsrören sker den viktigaste surgörningen av urinen. Intercalated cells utsöndrar vätejoner genom flera mekanismer, bl.a. genom att byta kalium mot väte. Vid kaliumbrist risk för metabol alkalos.


Prostaglandiner i njuren

Prostaglandiner i njuren

  • Syntes stimuleras av ischemi, AngioII, ADH, bradykinin.

  • Fr.a. PGI2 (glomerulus) och PGE2 (medulla) – vasodilaterande och natriuretiska.

  • NSAID: Försiktighet vid hjärtsvikt, hypertoni, levercirrhos, njursjukdom.


Clearancebegreppet

Clearancebegreppet

  • Clearance (CL) = den volym av plasma som blir fullständigt renad på en viss substans/tidsenhet (ml/min).

  • För läkemedel som utsöndras genom glomerulär filtration (men inte via tubulär sekretion, eller reabsorberas) blir Cl = GFR!

  • Clx = (Ux. V) / Px


L kemedelsuts ndring via njurarna

Läkemedelsutsöndring via njurarna

  • Se Rang & Dale, kap. 8, Table 8.4; ”Nyckelrutan” s. 119; ” s. 374 (excretion of organic molecules)


Njurb ckenet verg r i ureteren

Njurbäckenet övergår i ureteren

  • Ureteren består av glatt muskelvävnad, ca. 30 cm lång, som tränger in i bakre delen av urinblåsan.

  • Man blir kissnödig när blåsan fyllts med 200 ml. Vid 500 ml går det inte att hålla emot…


Urinbl san best r av slemhinna och glatt muskulatur

Urinblåsan består av slemhinna och glatt muskulatur

  • Blåshalsen hålls stängd av inre sfinktern (glatt muskel) och ytttre sfinktern (bäckenbotten = tvärstrimmig muskel, viljestyrd).

  • Miktionsreflexen (blåstömningen) är beroende av:

  • Afferenter från blåsväggen till ryggmärgen;

  • Signaler från ryggmärgen till hjärnan;

  • Signaler från hjärnan till ryggmärgen;

  • Parasympatiska efferenter till blåsväggen.

  • Somatiska efferenter till bäckenbotten.


Fig 26 18

Fig. 26-18


Fig 26 181

Fig. 26-18


Miktionsreflexen

Miktionsreflexen


Urethra urinr ret best r av slemhinna och glatt muskulatur

Urethra (= urinröret) består av slemhinna och glatt muskulatur


  • Login