Träffpunkter för äldre i Gävle, Söderhamn och Hudiksvall

1. Träffpunkter för äldre i Gävle, Söderhamn och Hudiksvall 1

2. Studiens övergripande syfte Beskriva och analysera uppbyggnad, drift och effekt av träffpunkter för äldre i kommunerna Hudiksvall, Söderhamn och Gävle 2

3. Studiens syfte och frågeställningar - studiens första del • Vad karakteriserar den grupp som besöker träffpunkterna? • Hur upplever besökarna deltagandet i träffpunktsverksamheten? • I vilken grad tillfredsställer träffpunktens utformning och aktivitetsutbud målgruppens behov? 3

4. Studiens syfte och frågeställningar - studiens andra del • Vilka förutsättningar finns och vilka hinder kan identifieras då det gäller att bygga upp en träffpunktsverksamhet som kan fortsätta även efter projekttidens slut? • Hur organiserar man bäst en behovsanpassad träffpunktsverksamhet med tanke på såväl effektivitet som hållbarhet? • Vilka faktorer är viktiga för att samverkan mellan kommuner och frivilligorganisationer skall fungera bra? 4

5. Metoder • Gemensamma möten sammankallad av FoU Välfärd • Kvalitativa intervjuer med alla träffpunktsledare • Internetforum för att kunna hålla kontakt och delge varandra information • Insamling av statistik från träffpunkterna under sammanlagt 14 veckor • Enkät riktad till besökare av träffpunkterna (239 svar) • Frågeformulär skickades till 300 hemmaboende äldre mellan 75-93 år i Söderhamn (svarsfrekvens 74%) • Fokusgruppintervjuer med frivilliga i alla tre kommuner • Gruppintervju med frivilliggrupp i Valbo • Informella samtal med hemtjänst, biståndshandläggare och pensionärer 5

6. Träffpunkterna Gävle: Brunnsgatan 59, Hamrångebygden och Hedesunda Söderhamn: Solgläntan, Träffpunkt Norr, Söder och Väster Hudiksvall: Seniorlokalen/Café Hela Livet och Skivor till kaffet 6

7. Resultat Del 1 Vilka äldre besöker träffpunkterna? • Baserade på 228 enkäter • Gävle: 40 % män, Hudiksvall 32% och Söderhamn 17 % • Söderhamn flest 85 + 7

8. Resultat Del 1 Vilka äldre besöker träffpunkterna? • besökarnas hälsotillstånd är relativt bra (93%) • ca. 7% använder uterollator, ca. 1,5% använder innerollator • 62% aktiva i andra föreningar, 32% har bara träffpunkten • besöker träffpunkten någon gång per vecka • äldre m/utländsk bakgrund besöker inte träffpunkten • får info om träffpunkten via reklam, en vän eller förening • (bara 12% får info via äldreomsorgen) 8

9. Resultat Del 1 Varför besöker man träffpunkterna? ”För mig är det viktigt att få träffa glada vänner, jag blev ensam då min sambo dog för 1 år sedan. Den bästa medicinen är att gå hit!!” ”Det bästa för mig är samvaron och den goda stämningen. Att få möjlighet att sitta och prata enskilt. Dessutom är det mycket trevlig personal.” 9

10. Resultat Del 1 Aktiviteter, gemenskap och bemötande Stämmer delvis Stämmer inte Stämmer bra • ”Det är verkligen generöst och otvunget i lokalen måste jag säga, det känns nästan som en stor familj. Jag tror mycket beror på den trevliga personalen.” • Har fått nya vänner på träffpunkten + Kan prata om personliga saker 10

11. Resultat Del 1 Äldre som inte besöker träffpunkter Andra skäl: Har fritidshus, umgås med familj, mår inte bra, går aldrig ut, har barnbarn, har inte blivit av. 11

12. Resultat Del 1 Äldre som inte besöker träffpunkter Stämmer delvis Stämmer inte Stämmer bra 12

13. Resultat Del 1 Äldre som inte besöker träffpunkter Stämmer bra Stämmer delvis Stämmer inte Andra perspektiv på åldrandet 13

14. Organisation och hållbarhet Resultat Del 2 • Mindre skillnader i drift och uppbyggnad • Kan vara fördelaktigt att kommunen har en anställd som leder träffpunkten • Är träffpunkterna effektiva? 14

15. Samverkan med äldreomsorgen Resultat Del 2 • Organisatoriska problem vad gäller samverkan mellan yrkesgrupper som träffar äldre • Behov av motivationsstimulerande samtal? • Behov av hjälp till och från träffpunkten? • Brist på förståelse för äldres sociala behov? • Behov av ett effektivt samordnat system – en enhetlig samverkande ”kedja” från målgruppen till träffpunkten 15

16. Resultat Del 2 Frivilligverksamheten • Välfungerande samverkan med frivilliga • Varför engagerar man sig som frivillig? • Viktigt med kommunal styrning av frivilligverksamheten • Frivilligarbete eller kommunalt ansvar? 16

17. Äldres sociala behov Slutsatser och diskussionsteman • Träffpunkterna är viktiga för att äldre ska kunna odla vänskap och träffa nya vänner • Träffpunkterna är viktiga för att äldre ska kunna identitetsförhandla • Tas det tillräckligt hänsyn till genusperspektivet? • Det differentierade utbudet – på vilka sätt styr våra föreställningar om åldrandet utformning och utveckling av träffpunkten? • Hur utforma en träffpunktsverksamhet som kan ta hänsyn till äldre som inte är så pigga? 17

18. Organisation och hållbarhet Slutsatser och diskussionsteman • Tre centrala faktorer: • Frivilligverksamheten tillräckligt uppbyggd • Implementering av träffpunksverksamheten inom den egna organisationen • Förståelse av träffpunkternas betydelse för äldre på politisk beslutsnivå 18

19. Tack till alla som har deltagit i denna studie !