Barnhälsovård - Sverige

1. Barnhälsovård - Sverige • Historik • Kunskapsområden • Resultat • Förklaringar till utveckling • Exempel på lokal FOU arbete

2. Nyfödd- hetssjd+ SIDS+ Miss- bildningar 49% Psykiska problem 22% De sju största hälsoproblemen 0-14 år - funktionsnedsatta förlorade levnadsår (DALY) Astma - Allergi Infektioner 5% 6% Skador18%

3. Barnhälsovård - potential • Finsk undersökning (Aronen et al) • Rådgivande kontakter i hemmet 1 gång i månaden under barnets första 5 år • Depression vid 20-21 år ålder: effekt 0,38 SD motsvarar ca 40% reduktion • Australisk undersökning (Cullen et al) • Rådgivande kontakter under barnets första 5 år • Vid 27-29 års ålder: 37% reduktion av depressiva symptom för kvinnor. Minskning även för män

4. Kunskap • Med givna resurser bidra till förbättrad hälsa • Kunskap avgörande • Typer av kunskap Praktisk kunskap Teoretisk kunskap

5. “Tyst kunskap” - Vetenskaplig kunskap • Erfarenhetskunskap • Operera halsmandlar, Råd om sovläge på magen, Råd om barnuppfostran… • Fördel: tillgänglig för personer som tränas I rollen • Vetenskapligt baserad kunskap • Information som samlats in systematiskt • Fördel 1: kunskap kan generaliseras • Fördel 2: kan överföras via text • Fördel 3: stimulerar kritisk prövning av verksamhetet • Fördel 4: dialog på lika villkor med andra verksamheter.

6. Samspel mellan olika typer av kunskap Reflektion Fou enhet Praktik Teori

7. Barnhälsovård - historia i Sverige • 1870 Tuberkulossköterskan • Länken mellan staten och medborgaren • 1900 ”Mjölkdroppen” • Distribution av bröstmjölksersättning bland fattiga i storstäderna • Hälsokontroller - medverkan av läkare • 1920 Framväxten av det moderna rationella samhället • ”Mödrarnas okunskap är den främsta hälsorisken för barnen”

8. Barnhälsovård - forts • 1930 ”Kris i befolkningsfrågan” • Planering av barnavårdscentraler • 1950 Barnhälsovård i fullskala • Realisering av ”välfärdssamhället” • 1970 Välfärdsmodellen höjdpunkt • Föräldragrupper • 4-årskontroll • Barnhälsovårdsöverläkare • 1990 Svag ekonomisk tillväxt • Evidensbaserade insatser

9. Barnhälsovård - fyra traditioner • Medicin • Socialt arbete • Psykologi • Omvårdnad

10. Barnhälsovård - medicinsk tanketradition • Screening som del av medicinens expansion under 1900-talet • Vidgade indikationer - ”Hitta problemen tidigt” • Naturvetenskaplig - Experiment • Systematiska observationsstudier • Tydlig koppling forskning- praktik

11. Barnhälsovård - tanketradition inom socialt arbete • Socialt perspektiv dominant fram till 1970 • Barnhälsovård organiserad som del av socialtjänsten • Nyttigheter som inte behöver motiveras • Forskning med svag koppling till praktik • Perspektiv - aktionsforskning, postmodernism m.m.

12. Barnhälsovård - psykologisk tanketradition • Tillkomst av psykologer under 1970-talet • Psykodynamiskt tränade - insatser för familjer med redan identifierade problem • Forskning naturvetenskaplig • I Sverige svag koppling forskning - praktik

13. Barnhälsovård - omvårdnadsvetenskap • Sen utveckling som akademiskt ämne under 1990-talet • Flera perspektiv • Tydlig koppling forskning- praktik

14. Vetenskapliga publikationer Indexerade i Medline Child Health service + Sweden + English: 117 • Sverige 1993-2003 Fokus på barnhälsovård 25 • Nurse-Patient Relationsship, Parents/education: 9 • Inkluderar föräldrargrupper, stöd, samtal • Health promotion: 5 • Rökning, amning mm • Health examinations: 8 • Särskilda problem 3 • Barnmisshandel, LBW, föräldrastress • Norge 1993-2003Fokus på barnhälsovård: 1

15. Nyttan av forskning inom barnhälsovård • Introduktion av nya metoder • Rökning • Effektivisering • Hälsokontroller • Medverka till ett kritisk förhållningssätt

16. MFR’s State-of-the-art 1999: Huvudfrågor • Fråga 1: Hur skall barnhälsovården följa barns utveckling och identifiera avvikelser? • Fråga 2: Vilken är barnhälsovårdens roll för samspelet föräldrar - barn? • Fråga 3: Kan och bör barnhälsovården påverka expositionen för risk och skyddsfaktorer? • Fråga 4: Vilken är barnhälsovårdens framtida roll och funktion?

17. Evidensbaserad barnhälsovård - praktisk arbete på vetenskaplig grund • Praktiskt arbete • Utgår från tradition - “vad man brukar göra” • Strävar efter konsensus • Kan dra nytta av vetenskap • Vetenskap • Ifrågasätter “allt” • När man nått konsensus är frågan inte längre intressant • Primärt inte intresserad av praktiken

18. Fråga 1: Hur skall barnhälsovården följa barns utveckling och identifiera avvikelser? • Hörselundersökningar • ADHD/DAMP • Utvecklingsstörning • Allmän slutsats

19. Fråga 2: Vilken är barnhälsovårdens roll för samspelet föräldrar - barn? • Anknytning • Stöd i föräldrarollen vid bristande omsorg

20. Fråga 3: Kan och bör barnhälsovården påverka expositionen för risk och skyddsfaktorer? Amning • God evidens för skyddseffekt • Svag evidens för rådgivningens effekt • Klargör genom forskning • betydelsen av vårpersonalens insatser för amning • tidsintervall för introduktion av annan föda

21. Fråga 3: Kan och bör barnhälsovården påverka expositionen för risk och skyddsfaktorer? Tobak • God evidens för skadeeffekt • God evidens för effekten av beteendeteoretiskt baserad rådgivning

22. Generella slutsatser • Inriktning på de två första levnadsåren • Föräldrarnas får en aktivare roll • En väl avvägd kombination av: • Generella insatser som når alla • Riktade förstärkta insatser till sårbara grupper • Individuellt utformad hjälp till särskilt utsatta • Personalutveckling är central • Medicinska födelseregistret byggs ut till 7 års ålder

23. 1. Barnhälsovårdsenheter I anslutning till universitetssjukhus Utanför universitetssjukhus 2. Allmänmedicinska institutioner 3. Utveckling av omvårdnad som akademisk diciplin Forskning i anslutning till 1 och 2 Förklaringar till utvecklingen i Sverige

24. Befolkningsunderlag 250 000 inv. Kollegial h andledning Screening Samtalsmetoder - health promotion Epidemiologisk kartläggning Arbetet på en barnhälso-årdsenhet mitten av 1990-talet -

25. Hörselundersökningar • Betydelsen av tidigupptäckt • OAE screening • Sensitivitet >95% • Specificitet 98% • Positivt prediktivt värde 10% • Distraktionstest • Sensitivitet 60% • Specificitet 95% • Positivt prediktivt värde 2% • Slutsats • OAE screening uppfyller kraven på en god screening

26. Ålder för remiss för 62 barn med CP

27. Utveckla samspel under spädbarnstiden • Mönster för anknytning utvecklas fram till 18 mån, därefter stabilt • Optimalt mönster endast hos 60% • Tydliga sociala skillnader • Påverkar risken för psykisk ohälsa under hela uppväxten och vuxen ålder • Norsk modell som kan integreras i föräldragrupper på BVC • Prövas i Sverige: Uppsala, Österåker…

28. Anknytning II • Depression • Samspelsmönstret kan påverkas negativt • 3 RCT: intervention av BVC-sjuksköterska med icke-styrande, stödjande samtal effektiva • 10-15 % av alla mödrar • Stödjande samtal • Prioritera tid

29. Introduktion av ”Rökfria barn” och rökning bland gravida och spädbarnsmödrar - Stockholms län Rökfria barn

30. Fyraårskontroll Kognitiv utveckling Förskolepolicy Utevistelse Ventilationssystem Återföra information från BVC till kommunen

31. FoU enheter - investering i metodutveckling • SVSO 250 000 inv • 4000 nyfödda årligen • BVC - 30 mnkr • FOU enhet - basanslag 1 mnkr - 3% • Befolkningsunderlag • 100 000 invånare? • 1 000 000 invånare? • Knytning till högskola?