1 / 59

Romarriket – Imperium Romanum

Romarriket – Imperium Romanum. Från by (700 f kr) – miljonstad (100 e kr) – by (400 e kr) - miljonstad (1500 e kr) . Modell över Rom http://www.dragondebris.com/burning_man_2006/ancient_rome/ancient_rome.htm. Interaktiv modell över Rom

jorn
Download Presentation

Romarriket – Imperium Romanum

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Romarriket – Imperium Romanum

  2. Från by (700 f kr) – miljonstad (100 e kr) – by (400 e kr) - miljonstad (1500 e kr) Modell över Rom http://www.dragondebris.com/burning_man_2006/ancient_rome/ancient_rome.htm Marit Nygårds 2004

  3. Interaktiv modell över Rom http://www.dragondebris.com/burning_man_2006/ancient_rome/ancient_rome.htmHämtad: 8 juli 2012 Marit Nygårds 2004

  4. Uppkomst – myt - historiskt • Myt • 21 april 753 fkr – Livius • Varginna räddar tvillningarna Romulus och Remus från att drunkna • Mamman – kungadotter/Pappa- krigsguden Mars • Tvillingarna växte upp – herdefamilj på Palatinen • Romulus och Remus osams – Romulus dödade Remus • Romulus – förste kungen i Rom • Verkligheten • 900 fkr – herdar bosatta – kullarna – lerhyddor • Tibern segelbar • Vadställe nedanför kullarna • Utmärkt för handelsplats • Saltsaliner – salt viktig handelsvara • 600 fkr växte kullarnas byar till en stad Marit Nygårds 2004

  5. Roms tillkomst - karta http://fr.wikipedia.org/wiki/Latins Marit Nygårds 2004

  6. Romarrikets utbredning 214 fkr – 117 -karta Marit Nygårds 2004

  7. Tusenårsriktet 500f.kr-500 • Imperium – imperialism sv • Imperium – imperialism eng • Imperialism=stater som vidgar sitt inflytande utöver sina egna gränser och bli en världsmakt. • Napoleon, • Europeiska stater under 1800-talet (England, Frankrike), • Tyskland, Japan (”de hungriga staterna”) under andra världskriget • Vilka stater i vår tid kan kallas imperialiststater? Marit Nygårds 2004

  8. Hur Rom blev tillSägnen – mytenVad är en myt? • Varginnan som räddade tvillingpojkar – varginnan – dödar. Pojkarna togs om hand av en herdefamilj. • Fick namnen Romulus och Remus • De byggde en stad där de räddats • Remus roade sig på sin brors bekostnad och hoppade över den mur de byggt runt staden • Romulus ursinnig – dödade sin bror • ”Så må det gå var och en som försöker ta sig över mina murar” http://www.youtube.com/watch?v=wA1D9wd29jI&feature=related The story of Romulus and Remus Tecknad Språk Engelska Se myten i tecknad form. Engelska. Lite drygt 6 min Marit Nygårds 2004

  9. Hur Rom blev till 2 • Verkligheten: • Äldsta bebyggelsen tillbaka till 700-talet f.kr • Sju kullar vid Tibern – bebyggelse på kullarna från början – herdar – senare utvecklades detta till handelsplats – • 500 f.kr förenadas till en stadsstat Rom • Mest kända kullarna är Palatinen och Capitoleum • Kullarna: • Skydd mot fiender och mot den råa luften från sankmarkerna • Tibern segelbar från kusten – vägar och varor möttes här • Saltsaliner Marit Nygårds 2004

  10. Salt – history of salt(Artikeln behöver förbättras. Behandlar till störstsa delen den engelskspråkiga världen) Marit Nygårds 2004

  11. Etruskerna • Gåtfull historia • Högt utvecklad kultur • Lärde romarna bygga • vägar • välbyggda hus • fungerande dränerings- och avloppssystem”Cloaca Maxima” • På 500-talet f.kr. avsattes den siste etruskiske kungen av romarna Marit Nygårds 2004

  12. Etruskerna • Invandring från Mindre Asien • Herodotos • Erövrade Rom under 100 år • Dikade ut sumpmarker • Cloaca Maxima • Marknadsplats – Forum Romanum • Capitolium – de första kungarna • Byggde tempel • Järnhantering • Fe på ön Elba – tråkol i skogarna norr om Rom • Nu lyckats tyda etruskiskan, men inskriptionerna är korta och innehåller bara namn på de döda eller namn på ägare till föremål Marit Nygårds 2004

  13. Den romerska republiken (ingen från födelsen bestämd statsledare) s 1/2 • Konsuler • (mer än en) skulle styra • Ordförande i senaten och folkförsamlingen • Oinskränkt makt – begränsades • Varje konsul hade vetorätt över den andre och kunde ändra beslut • Satt bara ett år • Folkförsamlingen (riksdag) • Alla fria män som fyllt 17 år • Valde ämbetsmän, antog el. förkastade lagar, dömde i brottsmål • Folktribunerna • -föra fattigt folks talan • Efternad styrda från senaten Marit Nygårds 2004

  14. Den romerska republiken (ingen från födelsen bestämd statsledare) s 2/2 • Senaten(regering) • 300 medlemmar (senare 600) • Medlemmarna väljs på livstid • Rekryteras från de mäktiga familjerna patricierklassen • Ekonomi • Krigsmakt • Uppsikt över underkuvadefolk • Avgörande maktorgan • i praktiken hade senaten den styrande makten • Satt på livstid • Censorerna • Övervakade att romarna gjorde krigstjänst • Betalade skatt • Såg till att vägar, akvedukter m m byggdes • Diktator • Maktdelningen mellan konsulerna kunde ibland bli ett hinder • Maktperioden begränsad tll sex mån Marit Nygårds 2004

  15. Senaten Representation of a sitting of the Roman Senate: Cicero attacks Catilina, from a 19th century fresco Marit Nygårds 2004

  16. Republik i ca 500 år • Diktator ersatte konsulerna i händelse av ytterta fara • Obegränsad makt • Endast i sex mån. – kunde ställas till ansvar för sina beslut • Alla ämbetsmän hade en kollega • Korta ämbetsperioder • SKRÄCK FÖR ATT EN MAN SKULLE FÅ FÖR MYCKET MAKT Marit Nygårds 2004

  17. Samhällsklasser i Rom Fria medborgarna Patricier • Jordadel – ägde stora jordegendomar • De flesta ämbetsmännen rekryterades ur dessa led • Equestrian – ”riddare” • Tillhörde överklassen i Rom Plebejer • Småbönder – enkla hantverkare • Majoriteten • Rösträtt i folkförsamlingen • Missnöjda med att inte ha tillträde till senaten • Folktribuner-plebejernas repr i senaten • Hade vetorätt – sätta stopp för beslut i senaten • 300 f.kr. de flesta ämbeten öppna och de två klasserna närmat varandra Marit Nygårds 2004

  18. Bröd och skådespel • Proletariatet i Rom (tidigare småbönder/soldater) • Få arbetstillfällen • Utkonkurrerade bönder • imp billigt spannmål • stor tillgång på slavar • gårdarna förstörda efter lång krigstjänstgöring • Ägde i princip endast en sak – sin rösträtt • Politiker som ville vinna röster delade ut spannmål och bjöd på olika nöjen • Myntat uttryck ”sälja sin rösträtt för bröd och skådespel” http://www.bbc.co.uk/history/ancient/romans/launch_gms_gladiator.shtml Gladiatorspel BBC Marit Nygårds 2004

  19. Patronus – klient system • I den romeska folkförsamlingen utsågs ämbeten genom röstning • Jämför den grekiska folkförsamlingen, där alla viktiga ämbenten lottades • Alla romerska medborgare hade rösträtt • Var man fattig kunde man trots allt försörja sig genom att bli klient (försörjd) åt någon rik romare ibland s k patronus • En patronus som hade många klienter kunde räkna med deras röst i den romerska folkförsamlingen • Makten kom på så sätt att koncentreras till ett fåtal Marit Nygårds 2004

  20. Proletariatet • Proletariat är ett kollektiv av proletärer (av franskansprolétaire, av latinetsproles, barn) • Proletarii kallades i antikens Rom den fattigaste klassen av romerska medborgare • Beteckningen kommer sig av att den enda nytta de ansågs göra för staten var att avla barn (proles)) Marit Nygårds 2004

  21. Jämför synen på homosexualitet under antiken http://en.wikipedia.org/wiki/Homosexuality_in_Ancient_Rome http://en.wikipedia.org/wiki/Homosexuality_in_ancient_Greece http://www.rfsu.se/ Riksförbundet för sexuellt likaberättigande Marit Nygårds 2004

  22. Slavarna • Flera uppror • 73 fkr • Spartacus (tredje slavupproret) – slavledare • Fattiga bönder och slavar – 100 000 • Efter tre år kuvades upproret • 6000 tillfångatagna korsfästes – 200 km längs vägen söderut från Rom Marit Nygårds 2004

  23. Italien erövras • Romarna erövrade område efter område • Till sist de grekiska kolonierna på sydkusten • De grekiska utvandrarna ”ropade på hjälp till moderlandet” • Pyrrhus kom med toppmoderna armé (legohär, stridselefanter) • Segrade två ggr och myntade uttrycket ”en sådan seger till och jag är förlorad” • Romarna segrade och behärskade ”stöveln” 270 f.kr. Marit Nygårds 2004

  24. Karta över Roms expansion Kan vara lite förvirrande, eftersom det inte finns någon info om vilka år som är f kr. Marit Nygårds 2004

  25. Kampen om Medelhavet s.1/3 • Vem skulle behärska handeln i Medelhavet?? • Kartago eller Rom • Kampen (de puniska krigen) pågick i mer än hundra år (med vissa avbrott) • Första omgången • Kartago lämna ifrån sig Sicilien Marit Nygårds 2004

  26. Kampen om medelhavet s.2/3 • Andra omgången • Hannibal (kartag) – slå romarna i deras eget land • Genom Spanien och över Alperna och ”tog romarna i ryggen” • Slaget vid Cannae 216 f.kr. – en lysande seger för Hannibal – ett av krigshistoriens mest berömda förintelseslag. Romarna förlorade nästan hela sin här. • Romarna reste sig dock och tvang Kartago till fred 201 Marit Nygårds 2004

  27. Kampen om medelhavet s. 3/3 • Tredje omgången • Kartogo återhämtade sig till viss del • Många romerska köpmän oroades • I senaten slutade alltid Cato med orden ”för övrigt anser jag att Kartago ska förstöras” • Krig och 146 f.kr. brändes staden och jämnades med marken. • Salt i jordfårorna för att ingenting skulle kunna växa och förse staden med livsmedel Karthago Marit Nygårds 2004

  28. Romarna och de besegrade • Folken i Italien • Bundsförvanter • Fick behålla sina lagar och slapp betala skatt • Istället för skatt måste de göra krigstjänst • Provinser • Romerska ståthållare ( de fick ingen lön, de fick behålla det överskott som blev efter den romerska skatten) • Ingen krigstjänstgöring • Betala skatt istället • Söndra och härska • Inte möjligt med vapenmakt att kontrollera det väldiga riket. • Gav de olika områdena olika rättigheter/skyldigheter, motverka att områden allierade sig mot Rom http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,245908,00.html Publicerad: 2003-01-02 Cicero försvarar bl a Verres Marit Nygårds 2004

  29. Kris för de fria bönderna • Konkurrens från provinserna (spannmål – vin) • Lång frånvaro under krigstjänstgöring • Gårdarna förföll • tvingades sälja/ge bort till rika uppköpare (storgodssystem växer fram – familjejordbruk försvinner) • Latifundier • Ge sig själv som slav för skulder • Flytta till sta’n http://en.wikipedia.org/wiki/Military_of_ancient_Rome Marit Nygårds 2004

  30. Bröderna Gracchus jordreform Rädsla för att den fria bondeklassen skulle försvinna – svårare att få soldater till hären • Tiberius Gracchus föreslog att stora jordegendomar dras in till staten och delas ut till fattiga • Senatorer rädda att förlora sina jordagods • Tiberius dödad • Gaius Tiberius försökte tio år senare fullfölja broderns förslag men stötte på motstånd och tog sitt liv • Ledde till hundra år av konflikter mellan å ena sidan försvarare av senatsfamiljernas intressen och å andra sidan de som förde folkets talan http://de.wikipedia.org/wiki/Bild:Tiberius-gracchus-wird-volkstribun_1-640x454.jpg Marit Nygårds 2004

  31. Legohär(yrkesoldater) istället för bondehär • Svårt rekrytera soldater ur en sinande bondeklass • Samtidigt behövdes fler soldater • Gränserna ökade • Värvade soldater ur trasproletariatet • Stred för lön och hoppet om rikt krigsbyte • Fältherren viktig för soldaterna • Soldaterna kände större trohet till den fältherre som betalade ut lön än till den romerska staten • Härförare började blanda sig i politiken och med vapnens hjälp skaffa sig mer makt Marit Nygårds 2004

  32. Julius Caesar tar makten 1 Han behärskade både armén och och det politiska spelet i Rom Crassus • Tre konsuler slog sig samman och bildade det första ”triumviratet” • Grassus (slagit ner slavupproret och mycket rik) • Pompejus • (framgångsrik fältherre) • Caius Julius Pompejus Gauis Julius Marit Nygårds 2004

  33. Julius Caesar 2 • Förnäm släkt • Rik – bjöd på bröd och skådespel som ingen annan före honom • Förste konsul • Ståthållare och fältherre över de galliska styrkorna (södra Frankrike, norra Italien) • Erövrade hela Gallien, landstigningar i England • Krigsbytet gav god utdelning • Trogen armé – främsta redskapet för en romersk politiker • Senaten såg med oro på hans växande makt • 49 f.kr. fick han order att lägga ner sitt befäl och återvända till Rom • ”Handsken är kastad” sa G. Julius när han med sin armé, tågade mot Rom Marit Nygårds 2004

  34. Julius Caesar 3 • Jag kom, jag såg, jag segrade • Pompejus och flera senatorer flydde till Grekland för att sätta ihop en här • G. Julius följde efter och vann en fullständig seger • Pompejus flydde till Egypten där han mördades (blev ej utrett – G. Julius starkt misstänkt – inga bevis) • G. Julius gjorde sig själv till diktator på livstid och tog titeln Caesar Marit Nygårds 2004

  35. Julius Caesar 4 • Många fiender i senatsfamiljerna • Rädsla för ett enmansstyre • Sammansvurna senatorer mördade gemensamt G.Julius • ”Caesar måste dö för att republiken ska kunna leva vidare” • Myntat uttryck ”Även du min Brutus/barn” • G. Julius adoptivson/arvinge Octavianus tar över • Knöt an till Graccernas politik och delade ut jord till fattiga • Större kontroll på ståthållarna så de inte tog ut för mycket skatt • Medborgarrätt till många provinsbor • Införde det egyptiska solåret, men lade till en skottdag vart fjärde år • Julianska kalendern (använders i Sverige fram till 1753, numer den gregorianska Marit Nygårds 2004

  36. Erövrade områden 100 eKr Marit Nygårds 2004

  37. Romarriket och Cleopatra Marit Nygårds 2004

  38. Slaget vid Actium 31 fkr Marit Nygårds 2004

  39. Nu börjar kejsartiden • Octavianus • Gauis Julius Caesarsadoptivson och arvinge • Gick försiktigare fram än Caesar • Undvek att framställa sig somenvåldshärskare • Avsade sig själv makten och menadeatt republiken var återställd • Senaten utnämnde honom dock till Augustus-den vördnadsvärde (Rädslan var stor över att ett inbördeskrig ”stod för dörren”.) • Han lät dock utnämna sig till konsul, princeps, och imperator. Erhöll också folktribunernas vetorätt. Marit Nygårds 2004

  40. Pax romana – den romerska freden • Fred inom italienska halvön i ca tvåhundra år • Krig fördes dock vid gränserna och uppror slogs ner • Välståndet steg och även i provinserna fick man det bättre • Arbetslösheten minskade • Egendomslösa placerades som jordbrukare i Italien och i provinserna • Intensiv byggnadsverksamhet • legohär Marit Nygårds 2004

  41. Näringsliv och samfärdsel s.1/2 Den långa freden gynnade näringslivet – uppsving för handeln • Stor import av spannmål (delvis skatt) • Vinimport från Gallien • Ylleimport från Gallien • Lyximport (siden och kryddor) • Vardagskeramik exporterades • Metallföremål exporterades • Penninghushållning ( (även byteshållning) • Använde sig av samma mått och myntenhet • Utmärkta vägar (för dåtiden), i första hand för förflyttning av trupper http://artemis.austincollege.edu/acad/history/jmoore/RomanTradeRoutesMap.jpegHämtad: 8 juli 2012 Marit Nygårds 2004

  42. Näringsliv och samfärdsel 2/2 Svaghetstecken • Jordbruket gick tillbaka (ej självförsörjande) • Priserna sjönk på inhemskt spannmål p g a billig import • Bördig åker mark förvandlades till betsmark • Övergick till att odla vin och oliver • Utflyttade romare böjade odla vin och oliver och även här konkurrerades moderlandet ut • Ca 100 försökte en romersk kejsare förbjuda nyplanteringar av vingårdar i provinserna för att skydda inhemsk produktion Marit Nygårds 2004

  43. Väg och vatten 1/3skickliga tekniker • Akvedukterna förser ännu en del av Roms många fontäner med vatten • Kanaler av vattentät cement • Enorma mängder friskt vatten fördes från bergen till sta’n • Leddes genom blyrör fram till bostadshusen • Badanläggningarna och tusentals fontäner • Offentliga toaletter Marit Nygårds 2004

  44. Väg och vatten 2/3 Berömda vägar (Via Appia) • Först i vår har man byggt vägar som överträffar de romerska • Även i kuperad terräng lyckades man göra vägarna raka och fria från backar • Tunnlar (utan att förfoga över sprängämnen) • Anlade serpentinvägar för att besegra bergshöjderna • Konsten att slå valv utvecklades till mästerverk • Akvedukter Marit Nygårds 2004

  45. Väg och vatten 3/3 Hamnar och fyrtorn • Största delen av handeln försigick till sjöss • Av cement som kunde stelna under vatten gjorde man bastanta hamnanläggningar • Fyrtorn stod vid inloppet http://www.ostia-antica.org/portus/claudius.htm Marit Nygårds 2004

  46. Romersk rättRomarnas viktigaste gåva • Rättssystemet i de flesta europeiska länder har utvecklats på grundval av de romerska lagarna • Corpus juris civilis • Sammanfattning av den romerska rättsutvecklingen – gavs ut 534 e.kr. • Exempel på framträdande drag i den romerska rätten • Båda parter höras i en tvist • Bevisbördan vilar på den som kommer med en anklagelse – inte på den som nekar • Ingen handlar felaktigt då han utnyttjar sin rätt • Den välvilligaste tolkningen bör alltid ha företräde i tvivelaktiga fall Marit Nygårds 2004

  47. Kristendomen s.1/2 • 63 f.kr lade romarna Palestina under sig • Judarna upppror gång på gång • 67-70 belägrades Jerusalem • 70 förstördes templet och judarna tvingades ut i diáspora (förskingringen) • Monoteistisk (engudsdyrkan) spreds i medelhavsområdet • En judisk riktning hävdade att Jesus var Guds son (en styggelse enl. renlärig judendom), riktningen blev att kallas jude-kristna (underjordisk rörelse) • När anhängare av riktningen inte behövde följa typiska judiska seder, som omskärelse, koscher m m, så avgränsades riktningen från det typiskt judiska och anhängarna blev att kallas kristna Marit Nygårds 2004

  48. Kristendomen s.2/2 • Slavar, fattiga och kvinnor anslöt sig till kristendomen, men även från högre samhällsklasser • Från början ingen större uppmärksamhet • Under kejsar Neros tid förföljelse 60-talet • ” ” Decius och Diocletcianus förföljelse 200-talet • Kejsar Konstantin försöker ena det splittrade Romarriket genom att göra en enda religion tillåten - kristendomen Marit Nygårds 2004

  49. Orsaker till västroms fallDen ekonomiska krisen s.1/3 • Statens inkomster sjönk, som en följd av oredan • Kejsaren höjde skatten och försökte pressa ut pengar på andra sätt till staten • Sänkte silverhalten och tillverkade dem i stora mängder Priserna steg brist på vissa varor under inbördeskrigen • Dödsstraff för de som höjde priserna • Ledde till inflation, som i sin tur ledde till att man förlorade tilltron till pengar och började byta vara mot vara • Det lätthanterliga betalningsmedel, som hade stimulerat handeln försvann • Den omfattande handeln, framförallt runt medelhavet gjorde att städerna mer och mer förlorade i betydelse och började förfalla • Det ekonomiska livet koncentrerades till landsbygdens storgods • Dessa storgods blev mer eller mindre självförsörjande (undantag metaller och salt) och kom att bli stora isolerade enheter Marit Nygårds 2004 http://www.channel4.com/history/microsites/H/history/guide03/part02.html

  50. Orsaker till västroms fallMilitära- och politiska krisen s.2/3 • Gränserna för stora – försvaret krävde större resurser • Anfölls i norr av germaner • Afrika – stammar räder in på romersk mark • Partherriket (nuvarande Iran, fast större), utvidgade sina gränser ytterligare och blev ett än större hot • Behovet av soldater ökade – samtidigt minskade rekryteringsbasen • Soldaternas ökande betydelse ledde till att • fick de inte vad de ville, gjorde de uppror och utropade sin befälhavare till kejsare • vid ett tillfälle hade man inte mindre än sex kejsare samtidigt • Inbördeskrig och oreda ledde till att kejsarmakten förlorade i betydelse Marit Nygårds 2004

More Related