1 / 15

Lärlingskapets nödvändighet och praktik inom högskolans entreprenörsutbildningar.

Lärlingskapets nödvändighet och praktik inom högskolans entreprenörsutbildningar. Bengt Johannisson Växjö universitet/Högskolan i Jönköping Presentation vid ESBRIs utbildningsdagar 10-11 november 2008. Föreställningar om entreprenörskap. Företagande på marknaden Proteströrelse i samhället

jackie
Download Presentation

Lärlingskapets nödvändighet och praktik inom högskolans entreprenörsutbildningar.

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Lärlingskapets nödvändighet och praktik inom högskolans entreprenörsutbildningar. Bengt Johannisson Växjö universitet/Högskolan i Jönköping Presentation vid ESBRIs utbildningsdagar 10-11 november 2008

  2. Föreställningar om entreprenörskap • Företagande på marknaden • Proteströrelse i samhället • Företagsamhet i vardagen

  3. Vinst som mål i eko-nomisk verksamhet Sökande efter möjligheter Rationellt tänkande Eftertanke och systematisk planering Proaktivt agerande Profilering av självbild som drivkraft Skapande av möjlig-heter ur tillfälligheter Passion, engagemang Spontantitet och improvisation Interaktivt samspel Kontrasterande föreställningar om entreprenörskap

  4. Lärande och entreprenörskap är varandras förutsättningar • Uppmärksamhet/alerthet är både lärandets och entreprenörskapets moder • Entreprenörskapets experimenterande med handlingar och ord vägleder lärande som bryter egna vanor och andras mönster • Entreprenörskap innebär att se förändring, lärande, som ett naturligt tillstånd • Läraktighet är en förutsättning för varaktigt entreprenörskap

  5. Entreprenörskap som lärande • Se tillvarons ständiga förändringar som ett naturligt tillstånd – och se sig som delaktig i dem • Bejaka att i skapande processer är varje situation särskild och att nya grepp måste formas i dialog • Lära genom att dra paralleller, analogisera, och handfast imitera på ett kreativt sätt • Se entreprenörskap som tusenkonstnärskap – att taga vad man haver och ordna i nya mönster • Söka utmaningar i takt med att erfarenheter görs och insikter vinns

  6. Lärande som entreprenörskap – ett exempel från högskolans värld • En etablerad kurs lär om entreprenörskap: studenter hjälper unga företagare med råd • En K/Y-utbildning lär blivande företagare I och för entreprenörskap • Utländska studenter paras med K/Y- elever till stöd för internationell marknadsföring • Studenter reflekterar i dialog med ‘praktiker’ • Studenter och praktiker som lag redovisar inför en expertpanel

  7. Krav på nya förmågor i (hög)skolan(Säljö 2008) • Meta-kommunikativa kompetenser • Skicklighet att ta vara på externa resurser • Omvandla information till lokalt viktig kunskap till grund för skapande

  8. Praktisk kunskap är mer än handfast kunnande • Entreprenörskap som förverkligande kräver kunskapande ur och för handling • Språket innefattas i praktiker som sociala mönster av handlingar • Den akademiska praktiken och dess vetenskapliggörande är bara en av flera praktiker • Gott handlag med situationen föds av och föder klokskap

  9. Varför är praktiken oundgänglig vid skolning i entreprenörskap? • Entreprenörskap som experimentellt lärande kräver iscensättning • Ingen gräns är helig för entreprenörskap, allra minst den mellan tanke och handling • Entreprenörskapets teori och praktik är lokal • Skolning i entreprenörskap är för viktig för att överlåta på (hög)skolan

  10. Varför är högskolan så rädd för det praktiska kunskapandet • Värnande av arvet från elitismens ‘högre’ skolning • Kontrollen över vet(en)skapen måste delas • Bekvämlighet – oro för att ‘gå ut i kylan’ • Oklar meriteringsgrund • Konkurrens om resurser

  11. Varför skyr politiker lärlingssystem på högskolenivå? • Legitimerar krav på resurser till samverkansuppgiften • Kontrollen över den högre utbildningen kan gå förlorad • Vanföreställningar om direktkoppling mellan vetenskap och kommersiellt utbyte • Sverige som vetenskapsnation har lite att vinna på att lägga resurser på praktik

  12. Lärarutbildningarna har lärlings-system men skyr entreprenörskapet • Praktiken är mer ett medel att utöva kontroll över studenter och skolan än en källa till dialog och ömsesdigt lärande • Befordran till högskoleutbildning har satt akademiska ambitioner högst • Entreprenörskapet som marknadens förnyelsekraft eller som alternativ pedagogik är som pest och kolera • Ovana vid dialog med omvärlden

  13. Att diskutera • Hur omvandlar man lärarutbildningarnas motstånd till entreprenörskap till en drivkraft? • Hur görs praktik och lärlingsplatser vid högskolan till en källa för kunskapande och inte till en transfermekanism? • Hur skapar man det entreprenöriella universitetet?

More Related