1 / 44

Rapportgenomgång, uppdrag för 4S ledningsnät

Daniel Ejdeholm . daniel.ejdeholm@swerea.se. Rapportgenomgång, uppdrag för 4S ledningsnät. Disposition . Inledning Genomförda uppdrag inom VA området 2013-14 Haverier SVU - “Att säkerställa täthet och kvalitet hos skarvar i PE-ledningar” Kontrollant- och projekteringsutbildningen

Download Presentation

Rapportgenomgång, uppdrag för 4S ledningsnät

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Daniel Ejdeholm daniel.ejdeholm@swerea.se Rapportgenomgång, uppdrag för 4S ledningsnät

  2. Disposition • Inledning • Genomförda uppdrag inom VA området 2013-14 • Haverier • SVU - “Att säkerställa täthet och kvalitet hos skarvar i PE-ledningar” • Kontrollant- och projekteringsutbildningen • Skrapa eller ej? • Oförstörande provning (OFP) digitalröntgen • Framtida och pågående uppdrag • Oförstörande provning nya tillgängliga tekniker • L2min • Framtida projekt

  3. SWEREA Swedish researchÄr en sammanslagning av mindre materialforskningsinstitut Swerea IVFIndustriell produktframtagning, process- och materialutveckling, textil, polymerer, keramer. Swerea KIMABMaterialanvändning, material- och processutveckling, korrosion. Swerea MEFOSProcessmetallurgi, värmning, bearbetning, miljöteknik och energieffektivisering för järn- och basmetallindustrin. Swerea SICOMPKompositmaterial, process- och produktutveckling. Swerea SWECASTGjutna metaller - produkt-, material-, process- och miljöutveckling..

  4. KIMABSwerea KIMAB är Sveriges äldsta industriforskningsinstitut - grundat 1921 och är en sammanslagning av Korrosionsinstitutet och Institutet för Metallforskning Vision Swerea KIMAB ska vara ett ledande europeiskt forskningsinstitut inom våra valda strategiska teknikområden med fokus på material och korrosion. Affärsidé Vår affärsidé är att erbjuda forskningskompetens inom material och korrosion som är komplentär till våra uppdragsgivare som ge dem möjlighet att genom partnerskap nå sina utvecklingsmål snabbare och mer kostnadseffektivt. Vår projektverksamhet sträcker sig från långsiktig strategisk forskning till produkt- och processutveckling. Vi ska även vara en kvalificerad forskningsresurs för industrin för kortsiktig problemlösning på uppdragsbasis. 1981 startade Gunnar Bergman den nuvarande polymergruppen

  5. Paper and Pulp Chlor/Alkali Chemicalindustry Relining Desinfection Water and wastewater Polymeric Materials in Corrosive Environments Nuclearpower Plastic Joining Steel industry Pickling Flue gas cleaning

  6. Polymeric Materials in Corrosive Environments Doc. Karin Jacobson Forskningsledare • Daniel Ejdeholm Seniorforskare Svante Nordänger Sektionschef Dr. Martina Källrot Janstål Forskare Dinko Lukes Forskningsingenjör Rikard Kärrbrant Forskare • Dr. Johan Samuelsson Forskare • Dr. Caroline Ankerfors Forskare • 6

  7. Personer som tidigare jobbat mot VA i gruppen Dr. Stefanie Römhild Dr. Petter Bergsjö Gunnar Bergman Dr. Thomas Blomfeldt

  8. Swerea KIMAB:s verksamhetinommaterial ikontakt med dricksvatten Plaströr Riggtest av kopparmaterial Enligt EN-15664 Desinficering Legionella Relining Mässing

  9. Haveriutredningar

  10. Haveriutredningar • Swerea KIMAB har under år 2013-14 undersökt 29 haverier av elektrosvetsmuffar och sadlar • Haveriutredningar är nödvändiga för att öka kunskapen! • Finns det några systematiska samband? • Hur ska man undvika haverier i framtiden?

  11. Haveriutredningar 2013-14 av elektrosvetsmuffar

  12. Slutsats • De flesta haverier kunde ha undvikits med en visuell kontroll av svetsen • Genom inspektion skulle många fel orsakade av otillräcklig skrapning, positionsfel, ovalitet och toleransfel undvikas

  13. Kontrollantutbildningen • Ökad förståelse av polymera material och vilka begränsningar som finns med materialet • Förståelse av begreppet viskoelastiskt material och hur det påverkar egenskaperna • Förståelse av vad som händer med polymera material vid svetsning • Förståelse av hur stumsvetsning samt elektromuffsvetsning fungerar • Förståelse för standarden SS-EN 12201 Plaströrssystem – Trycksatta rörsystem för vattendistribution och för avlopp Tillsammans med 4S har en utbildning tagits fram där deltagaren skall efter kursens ha en:

  14. Kontrollantutbildningen Förståelse för DVS-standarder Förståelse för procedurprov och hur svetsar bedöms med förstörande provning Kunskap för att identifiera förekommande fel vid elektromuff- svetsning såsom skrapning, avvinkling, ovalitet, toe in, smuts, glapp samt kyltider Kunskap för att identifiera förekommande fel vid stumsvetsning Fördjupad kunskap i kravställningar av PE-ledningar

  15. Projekteringsutbildning Kursdeltagaren har efter avslutad kurs kunskap i dimensionering, projektering samt förläggning av rör utifrån dagens tillgängliga kunskaper hos beställare, producenter, leverantörer samt entreprenörer.

  16. Tryckprovning av ledningar och OFP av plastsvetsar ”Går att ladda ner från Svenskt Vattens hemsida för medlemmar” SVU – projekt 12-124: “Att säkerställa täthet och kvalitet hos skarvar i PE-ledningar” av Gunnar Bergman & Thomas Blomfeldt

  17. Töjning som en funktion av drifttid – bra att känna till 0,6x PN av materialet

  18. Sammanfattning av SVU-projektet ”Går att ladda ner från Svenskt Vattens hemsida för medlemmar” Tryckprovning enligt Göteborgs stad är att föredra I framtiden bör man skilja mellan provningar och tester som avser att kontrollera skarvarnas täthet och kvalitet och provningar som avser att kontrollera/verifiera ledningens mekaniska integritet.

  19. Skrapa, skala eller inte?

  20. Oförstörande provning - Digitalröntgen

  21. Hur fungerar digitalröntgen? Provet är placerad mellan strålkällan och detektorn. Provet kommer att stoppa en del av strålningen. Tjockare och tätare områden kommer att stoppa mer vilket ger en bild. Detektor Strålkälla

  22. Monterad i fält

  23. Vad kan vi se? Porer

  24. Avvinklingar e

  25. Toe in Toe in och Ovaliteter Elektrosvetsmuff Rör

  26. Smuts och Orenheter

  27. Instickningsdjup?

  28. Summering av olika tillgängliga OFP metoder *Informationen är från företagen som tillhandahåller tjänsten.

  29. Pågående - Oförstörande provning Digitalröntgen vs. Mikrovågor

  30. Hur fungerar mikrovågor?

  31. Digtalröntgen

  32. Sammanfattning oförstörande provning Acceptanskriterium saknas fortfarande idag för samtliga OFP metoder

  33. Sökandet efter L2

  34. L2 Svetszon SS-EN 12201-3 – Rördelar- elektrosvetsmuffens dimensioner L1 L2 L3 • Dimensioner mellan dn20 – 800 D2 D1 L3+0,5L2

  35. L2 SvetszonFrågeställning Vad baseras den angivna svetszonslängden på? • Är det baserat på hållfasthetsberäkningar, om så vilka faktorer är medtagna: utmattning, kryp etc… Eller är den baserat på empiriska data, och i så fall hur har testerna gått till? • Vad är acceptanskriteriet för sprödbrott i svetszonen? -EN12201-3 anger andelen till 33% i förstörande provningen enligt ISO 13954 and ISO 13955. DVS anger andel för samma provning till 25%.

  36. L2 Svetszon- Svar

  37. Ett exempel Muff 1 Diam 500 mm Svetslängd : Uppfyller EN12201 med 56 mm. Vid förstörande provning har den fullgod svets Kvarvarande svetslängd 56 mm Muff 2 Diam 500 mm Svetslängd: Uppfyller EN 12201 med 112 mm. Vid provning har den ett sprödbrott på 35 % Kvarvarande svetslängd 72,8 mm Vilken muff kommer att hålla bäst i ert ledningsnät? Underkänd Godkänd

  38. L2 -Sammanfattning Standarden för svetszonen på en elektromuff är baserad på? Vad kan anses som en tillräckligt bra fog?

  39. Framtiden För att sätta acceptanskriterium när det kommer till elektrosvetsmuffar och sadlar måste frågor som: • Vilken är den minimal svetslängden som behövs för att leva upp till kravställningen (4S) • En testmetod som kan kvantifiera svetskvaliten och relatera till mekanisk hållfasthet på ett längre tidsperspektiv

  40. Seminarium 4 november

  41. Frågor?

More Related