Nitrat-, grundvatten- och avloppsslamdirektivet som tvärvillkor Rådgivningsavsnitt 2

1. Nitrat-, grundvatten- och avloppsslamdirektivet som tvärvillkor Rådgivningsavsnitt 2 Obs! Endast gällande författningar är officiella källor.

2. Från ingången av 2005 har iakttagandet av tvärvillkor varit ett krav för erhållandet av direktstöd som fullt ut finansieras av EU • stöd för jordbruksgrödor och energigrödor • EU:s djurbidrag, bidrag för proteingrödor, stärkelsepotatis, utsäde, torkat foder • och mjölk Från ingången av 2006 är iakttagandet av tvärvillkor ett krav för att man ska få gårdsstöd och produktionsbundna direkta EU-stöd Tvärvillkoren består av föreskrivna verksamhetskrav och krav på god jordbruks- hävd och goda miljöförhållanden

3. Föreskrivna verksamhetskrav Genomförs i stödsystemen i tre etapper • 1.1.2005 Miljö, 5 direktiv. • Identifiering och registrering av djur, 1 direktiv, 1 rådets och 1 • kommissionens förordning 1.1.2006 Folkhälsa samt djurhälsa och växtskydd, 2 direktiv och 2 rådets förordningar Anmälan av sjukdomar, 3 direktiv 1.1.2007 Djurskydd, 3 direktiv

4. Föreskrivna verksamhetskrav fr.o.m. 1.1.2005 (miljö): • Nitratdirektivet 91/676 Nitratförordningen (931/2000) • Grundvattendirektivet 80/68 Miljöskyddslagen (86/2000) • SRb om skydd för grundvatten (364/1994) • Avloppsslamdirektivet 86/278 SRb om användning av slam från reningsverk • (282/1994) • Habitatdirektivet 92/43 Naturvårdslagen (1096/1996) Jaktlagen (615/1993) • Fågeldirektivet 79/409

5. Statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000), den s.k. nitratförordningen • Verkställer nitratdirektivet (91/676/EEG) • Trädde i kraft den 15 november 2000 • Ersatte statsrådets beslut från åren 1998 och 1999 • Övervakning med stöd av miljöskyddslagen (86/2000) • Berör hela landet och alla jordbrukare

6. Nitratförordningen / lagring av stallgödsel 1/5 • En gödselstad ska rymma stallgödsel som ansamlats i 12 månader • Från fall till fall kan gödselstaden vara mindre • Betesperiod • Gemensamma gödselstäder • Ändamålsenliga begränsade rastgårdar • Torrströbottnar av typen lösdriftsstall

7. Nitratförordningen / lagring av stallgödsel 2/5 • Vid dimensioneringen av utrymmena följs dimensioneringsprinciperna i bilaga 2. • Gödselstäderna och gödselrännorna skall vara vattentäta • Byggtekniska anvisningar ingår i JSM:s byggnadsbestämmelser och byggnadsanvisningar: JSM-BBA C4, 10.1.2002

8. Nitratförordningen / lagring av stallgödsel 3/5 Undantag från dimensioneringen av gödselstäder kan göras i följande fall: • gödseln överlåts till ett tillräckligt stort gödsellager med tät botten • gödseln överlåts till en som drar nytta av den och som har ett tillstånd enligt MSL • djurhållningen upphör före utgången av 2006 • det ansamlas mindre än 20 m3 stallgödselper år

9. Nitratförordningen / lagring av stallgödsel 4/5 En s.k. ÖVERVAKNINGSANMÄLAN om undantag från dimensioneringen av gödselstaden måste årligen göras till kommunens miljömyndighet • anmälan är mer sällan föremål för prövning Gödsel som väntar på att överlåtas eller lagras i stack förvaras på ett bytesflak med TÄT BOTTEN eller ett annat motsvarande underlag som ligger under tak eller som kan täckas över med presenning under regniga perioder

10. Nitratförordningen / lagring av stallgödsel 5/5 Lagring av stallgödsel i en ändamålsenlig gödselstack • övervakningsanmälan i tid till kommunens miljömyndighet (praxis) • möjligt endast i undantagsfall, närmast på arbetstekniska grunder • innebär att gödseln lagras i stack på den åker där den ska spridas • annan lagring av gödsel på marken utan täta bottenkonstruktioner är förbjuden • gödselstackar får inte placeras på grundvattenområden eller översvämningskänsliga områden

11. Nitratförordningen / spridning av gödselmedel 1/5 • Kvävegödsel får inte spridas på snötäckt eller frusen mark och inte heller på vattenmättad mark. • Gödsel får inte spridas under tiden mellan den 15 oktober och den 15 april. Om marken är ofrusen och torr så att inget rinner av i ett vattendrag, kan gödsel på hösten spridas ut högst till den 15 november och utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. • När det gäller vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september • Vid spridning av organisk gödsel på hösten skall gödseln alltid omedelbart, senast inom ett dygn, myllas ned eller åkern plöjas.

12. Nitratförordningen / spridning av gödselmedel 2/5 • för vallar börjar hösten 15.9. För spannmål börjar hösten när spannmålen har tröskats. • Maximimängderna gödsel som får användas på hösten är: • 30 ton/ha fast gödsel • 20 ton/ha flytgödsel av nötkreatur • 15 ton/ha flytgödsel av svin • 10 ton/ha gödsel av fjäderfä och pälsdjur

13. Nitratförordningen / spridning av gödselmedel 3/5 Som gödsel får en stallgödselmängd som motsvarar högst 170 kg totalkväve per ha och kalenderår tillföras åkern, dock med beaktande av gödselmängderna för enskilda grödor Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 procent .

14. Nitratförordningen / spridning av gödselmedel 4/5 • Ytgödsling med kreatursgödsel är alltid förbjuden om basskiftets genomsnittliga lutning > 10 %, på jämnare avsnitt av skiftet är ytgödsling möjlig. • Spridning av stallgödsel betraktas inte som ytgödsling om: • åkern bearbetas eller plöjs inom ett dygn • gödseln sprids genom placering eller injicering • gödseln sprids med hjälp av slangspridare på spannmålsbrodd, plantor av oljeväxter eller vall. Slangspridning på vall skall utföras senast med tanke på den andra ensilageskörden eller omedelbart efter bärgningen av torrhö, om återväxten tas till vara.

15. Nitratförordningen / spridning av gödselmedel 5/5 • Fastställande av den genomsnittliga lutningen • Tills vidare gör jordbrukaren själv en uppskattning av den genomsnittliga lutningen. • Efter myndighetens kontrollmätning måste man handla enligt förordningen

16. Nitratförordningen / gödselmängder 1/3 • Kvävegödslingen dimensioneras och gödselmedlen sprids på basis av den genomsnittliga skördenivån, odlingszonen och växtföljden med målet att bevara jordens näringsbalans. • Beroende på växtartsgrupp får en gård för gödsling (handelsgödsel + organiska gödselmedel) årligen använda högst följande mängder lösligt kväve kg/ha: • höstsäd 200, varav högst 30 på hösten • vårsäd, sockerbeta, oljeväxter och andra grödor 170 • hö, bete, ensilage och trädgårdsväxter 250 • potatis 130

17. Nitratförordningen / gödselmängder2/3 För grov mojord och grövre mineraljord minskas de ovan nämnda kvävemängderna med 10 kg/ha/år. De ovan nämnda totala kvävemängderna minskas med 40 kg/ha/år för torvjord där spannmål och sockerbetor odlas, förutom på Lapplands, Norra Österbottens samt Kajanalands miljöcentralers verksamhetsområden där minskningen är 20 kg/ha/år. För vallar på torvjord minskas mängderna med 10 kg/ha/år i hela landet.

18. Nitratförordningen / gödselmängder3/3 Om gödslingen med lösligt kväve överstiger 170 kg/ha/år, skall mängden delas upp på minst två omgångar och tiden mellan spridningarna skall vara minst två veckor. Av det lösliga kväve som ingår i stallgödsel som spridits på hösten rekommenderas att man beaktar 50 % då gödselmängderna för följande vår räknas ut.

19. Nitratförordningen / andra bestämmelser 1/2 Husdjursstall får inte byggas med risk för att grundvattnet förorenas. Rastgårdar för husdjur skall placeras och underhållas med tillräcklig hänsyn till yt- och grundvattenskyddets behov. Pressaft som uppkommer vid ensilering skall tas till vara och förvaras i en tät behållare samt spridas i enlighet med bestämmelserna om gödselspridning. Gödselmedel skall spridas på åkern så att avrinning till vattendragen förhindras så effektivt som möjligt.

20. Nitratförordningen / andra bestämmelser 2/2 • Kväveanalys av stallgödseln skall utföras med minst fem års intervall efter den analys som utförts senast år 1998 • totalkväve och lösligt kväve • Jordbrukaren skall föra bok över de kvävegödselmängder som har använts för gödsling av åkrarna och över skördenivåerna.

21. Skydd för grundvatten Statsrådets beslut om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa miljöfarliga eller hälsofarliga ämnen(364/1994) • Grundvattendirektivet (80/68/EEG) har verkställts genom beslutet • Trädde i kraft den 1 juni 1994 • Med utsläpp avses i detta beslut tillförsel till grundvatten av ämnen som ingår i bilagan antingen utan eller efter infiltration genom jordlager.

22. Ämnen eller grupper av ämnen som avses i statsrådets beslut (364/1994): 1) organiska halogenföreningar och ämnen som kan bilda sådana föreningar i vattenmiljön, organiska fosforföreningar och organiska tennföreningar 2) ämnen som har cancerogena, mutagena eller teratogena egenskaper, 3) kvicksilver och kadmium samt deras föreningar, 4) mineraloljor och kolväten, 5) cyanider och fluorider

23. 6) följande metaller och metalloider samt deras föreningar: zink, koppar, nickel, krom, bly, selen, arsenik, antimon, molybden, titan, tenn, barium, beryllium, bor, uran, vanadin, kobolt, tallium, tellur och silver, 7) biocider och deras derivat, 8) ämnen som har en negativ effekt på grundvattens smak eller lukt samt föreningar som kan orsaka bildandet av sådana ämnen i grundvatten och göra vattnet olämpligt som dricksvatten, 9) giftiga eller svårnedbrytbara organiska föreningar av kisel samt ämnen som kan orsaka bildandet av sådana föreningar i vatten, 10) oorganiska föreningar av fosfor och elementärt fosfor, 11) ammoniak och nitriter

24. De viktigaste författningarna om grundvattenskydd • Förbud mot förorening av grundvatten, miljöskyddslagen (2000/86) 8 § • Förbud mot grundvattensändring, vattenlagen (1961/264) 1:18 § • Vattentäkternas vattenrättsliga skyddsområden, vattenlagen (1961/164) 9:20 § • Bestämmelser om skydd för grundvatten ingår dessutom i vissa andra lagar och förordningar

25. Förbud mot förorening av grundvatten (2000/86) 8 § Ämnen eller energi får inte deponeras på eller ledas till ett sådant ställe eller behandlas på ett sådant sätt att 1) grundvattnet på ett viktigt eller annat för vattenförsörjning lämpligt grundvattenområde kan bli hälsofarligt eller dess kvalitet annars väsentligt kan försämras, 2) grundvattnet på någon annans fastighet kan bli hälsofarligt eller obrukbart för något ändamål som det kunde användas för, eller att 3) åtgärden genom påverkan på grundvattnets kvalitet annars kan kränka allmänt eller annans enskilda intresse (förbud mot förorening av grundvatten). Såsom åtgärder som avses i 1 mom. anses också åtgärder som särskilt anges i förordning samt genom förordning förbjudna utsläpp av miljö- eller hälsofarliga ämnen i grundvattnet. En sådan förordning kan gälla endast åtgärder som avses i Europeiska gemenskapens direktiv i saken.

26. Klassificering och avgränsning av grundvattenområden 1/3 Från och med 1970-talet har vatten- och miljöförvaltningen kartlagt områden som är särskilt lämpade för vattenförsörjning. Resultatet är att sammanlagt ca 6600 grundvattenområden har kartlagts och klassificerats. Det senaste kartläggnings- och klassificeringsarbetet ”Viktiga grundvattenområden i Finland” blev klart 1993. Vid klassificeringen av grundvattenområden används en tredelad klassificering: Klass I: Grundvattenområde som är viktigt för vattenförsörjningen Klass II: Grundvattenområde som lämpar sig för vattenförsörjning Klass III: Annat grundvattenområde

27. Klassificering och avgränsning av grundvattenområden 2/3 Klassificeringen av ett grundvattenområde kan ändras Ett område av klass III kan stiga till klass I eller II, eller helt avföras från klassificeringen Gränsen för grundvattenområdet markerar det område, som påverkar grundvattenförekomstens vattenkvalitet eller grundvattenbildningen

28. Klassificering och avgränsning av grundvattenområden 3/3 Avsikten är att grundvattenområdets gräns ska sträcka sig till mark med dålig genomsläpplighet • undantag är områden där den vattengenomsläppliga jordmånen sträcker sig långt utanför tillrinningsområdet Tillrinningsområdet för grundvatten har avgränsats så att jordmånens genomsläpplighet motsvarar minst genomsläppligheten för fin sand.

29. Åkrar på ett grundvattenområde • I Nyland och Östnyland finns det 510 kartlagda och klassificerade grundvattenområden • 242 av klass I, 96 av klass II och 172 av klass III • 15905 ha åker på grundvattenområden, ~8,6 % av åkerarealen • 898 ha åker på tillrinningsområdet för grundvatten, ~0,5 % av åkerarealen

30. Odlingsbegränsningar på grundvattenområden 1/3 • Nitratförordningen • husdjursstall får inte byggas med risk för att grundvattnet förorenas. • rastgårdar för husdjur skall placeras och underhållas med tillräcklig hänsyn till yt- och grundvattenskyddets behov. • en gödselstack får inte anläggas på ett grundvattenområde • Bestämmelser om skyddsområden • vattenrättsliga skyddsområden för vattentäkter • variationer i bestämmelserna om skyddsområden

31. Odlingsbegränsningar på grundvattenområden 2/3 • Kommunernas miljöskyddsföreskrifter • bland annat kan användningen av stallgödsel och gödselmedel samt inom jordbruket förekommande, för miljön skadliga ämnen begränsas. • utfärdas av kommunfullmäktige med stöd av 19 § i MSL med avseende på kommunen eller någon del av den • har inom NYL utfärdats i åtminstone 11 kommuner, 6 under arbete

32. Odlingsbegränsningar på grundvattenområden 3/3 • Miljötillstånd för djurstallar • gårdsspecifika bestämmelser om lagring av stallgödsel, spridning av stallgödsel och kontroll av vattenkvaliteten • Grundvattenfraser för bekämpningsmedel • ca 150 bekämpningsmedelspreparat är försedda med en grundvattenfras • Grundvattenfrasens ovillkorliga föreskrifter måste följas.

33. Statsrådets beslut om användning av slam från reningsverk inom jordbruket 14.4.1994/282 • Verkställer avloppsslamdirektivet (86/278/EEG) • syftet är att reglera användningen av slam från reningsverk inom jordbruket för att hindra slammets skadliga effekter på hälsan och miljön och samtidigt främja en ändamålsenlig användning av slammet • tillämpas på användning av sådant slam inom jordbruket som uppstår i samhällenas avloppsreningsverk eller annat slam av motsvarande beskaffenhet samt därav framställda slamblandningar

34. Jord- och skogsbruksministeriets och Kontrollcentralen för växtproduktions (nuv. Evira) instruktioner för användning av avloppsslam inom jordbruket 17.6.2006 • Skärpta villkor för bearbetning av slam • Slam från avsättningsbrunnar jämställs med avloppsslam

35. Bearbetning av avloppsslam 1/3 1. Kalkstabilisering av slammet så att dess pH under behandlingen stiger till över 12 och temperaturen samtidigt >55°C > 2 h. 2. Termisk torkning ≥ 80°C ≥ 10 min., fukthalt <10% 3. Rötning genom termofil process ≥ 55°C ≥ 4 h

36. Bearbetning av avloppsslam 2/3 4. Rötning genom mesofil process i 33-35°C, och termisk torkning eller kompostering och eftermognad 6 mån. / föråldras ≥ 2 år eller före rötningen pastörisering i 70°C under 30 min. 5. Kompostering i stack, 55°C 4 h minst tre vändningar och eftermognad i 2-24 mån. 6. Kompostering i luftad stack/reaktor ≥ 4 h ≥ 55°C och under minst fem dygn ≥ 40°C och eftermognad 6-24 mån. 7. Genom slambearbetningsmetoden Kemicond först surgörning med svavelsyra, därefter oxidation med väteperoxid och tillräcklig kompostering

37. Bearbetning av avloppsslam 3/3 Olämpliga metoder: 1. Komprimering och torkning 2. Utblandning i torv, flis och annat material 3. Mesofil rötning

38. Analys av avloppsslam Reningsverket ska låta undersöka slam som ska användas inom jordbruket Slam får spridas på åkern bara om slammets innehåll av tungmetaller underskrider fastställda gränsvärden och är hygieniserat Tillåtna tungmetallhalter mg/kg torrsubstans: Kadmium 3,0 (1,5) (inom parentes de eftersträvade värden Krom 300 som borde ha uppnåtts före 1998) Koppar 600** Kvicksilver 2,0 (1,0) Nickel 100 Bly 150 (100) Zink 1500**

39. Användning av avloppsslam 1/2 • Jordbrukaren ska ingå en skriftlig överenskommelse om leverans av slam • Reningsverket ska sända jordbrukaren ett analysintyg över slammet • näringsämnen, tungmetallhalter, instruktioner för användning av slam och uppgifter om slammets ursprung och bearbetning • Avloppsslam får användas vid odling av: • spannmål, oljeväxter, sockerbeta och växter som inte används som människoföda eller djurfoder och på vallar om vallen anläggs med skyddssäd och slammet myllas in

40. Användning av avloppsslam 2/2 På odlingsjord där behandlat avloppsslam har använts är det tillåtet att odla potatis, rotfrukter och grönsaker tidigast fem år efter den senaste spridningen. Slam får användas bara på odlingsjordar vars pH-värde överstiger 5,8. Vid användning av kalkstabiliserat slam måste markens pH överstiga 5,5

41. Spridningsmängder för slam 1/2 • Den tillåtna spridningsmängden för behandlat avloppsslam beräknas alltid per parti på basis av slamanalysresultaten. • Halterna av näringsämnen och tungmetaller jämförs med gränsvärdena och de tillåtna belastningsmängderna. • Spridningsmängden beräknas enligt halten av det ämne som ligger närmast sitt gränsvärde. • Det vanligaste ämnet som begränsar spridningsmängderna är fosfor och det följande vanligaste är kväve. • Den största tillåtna spridningsmängden av slam i avseende på totalkvävet är 170 kg kväve/ha/år. (NO3-förordningen)

42. Spridningsmängder för slam 2/2 Den högsta tillåtna genomsnittliga årliga tungmetallbelastning i jordbruket som användningen av behandlat avloppsslam orsakar: Kadmium 3,0 (1,5) (inom parentes de eftersträvade värden Krom 300 som borde ha uppnåtts före 1998) Koppar 600** Kvicksilver 2,0 (1,0) Nickel 100 Bly 150 (100) Zink 1500**

43. Analyser av odlingsjorden Åtminstone pH, kadmium, krom, koppar, nickel, bly, kvicksilver och zink ska fastställas för skiftets del De högsta tillåtna tungmetallhalterna mg/kg torrsubstans i odlingsjord där slam eller slamblandningar används. Kadmium 0,5 Krom 200 Koppar 100 Kvicksilver 0,2 Nickel 60 Bly 60 Zink 150