1 / 48

Elektrostatik. Alla laddningar har rört sig färdigt. Inga strömmar.

Elläradelens byggblock. Elektrostatik. Alla laddningar har rört sig färdigt. Inga strömmar. Ström, motstånd, emf. Magnetism Magnetiska krafter på laddningar Magnetfältets källor. Elektromagnetisk induktion, växelström Fysiken bakom all storskalig kraftgenerering. Elektromagnetiska vågor.

ilar
Download Presentation

Elektrostatik. Alla laddningar har rört sig färdigt. Inga strömmar.

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Elläradelens byggblock Elektrostatik.Alla laddningar har rört sig färdigt. Inga strömmar. Ström, motstånd, emf MagnetismMagnetiska krafter på laddningarMagnetfältets källor Elektromagnetisk induktion, växelströmFysiken bakom all storskalig kraftgenerering Elektromagnetiska vågor

  2. Coulombs lag är en av grundbultarna. Vi använde den för att definiera det elektriska fältetfrån punktladdning. Fältlinjerna pekar i samma riktning som kraften på en liten + laddning. Har vi flera laddningar vektoradderas bidragen.

  3. Tänk på en integral som en summering av små bitar från något som varierar kontinuerligt. Ex. 21.10 Utsmetad laddning (linjeladdningstäthet, ytladdningstäthet, volymsladdningstäthet): Integrera Välj smart laddningselement. Utnyttja samband för punktladdning! Symmetri kan ofta utnyttjas!!

  4. Positivpunktladdning V V Negativpunktladdning (Elektrisk) potential från punktladdning (V=0 i oändligheten) Potentialen anger en laddnings potentiella energi enligt: U = QDV I ord: Elektriska potentialen är potentiell energi per enhetsladdning

  5. Jämför uttrycken för elektriskt fält och potential från punktladdning Vektor Skalär

  6. E + - E, V E = konst. x x V = -Ex Relation mellan E-fält och V i en dimension

  7. Kondensator Lägger man på en potential skiftas laddningen enligt: Q = CV dvs. C=Q/V Kapacitans

  8. Med ett dielektrikum (= isolator) istället för vakuum minskar fältet och potentialen för en viss mängd laddning, så C ökar.

  9. Relation mellan strömtäthet och ström J = I/A Riktningen på strömtätheten är samma som på E Vektor! När vi arbetar med strömmar har vi lämnat elektrostatiken, och då kan vi ha E-fält i ledare vilka alstras av emf:er (ex. batterier eller generatorer)

  10. Inne i batteriet drivs laddningarna från – till + (alltså mot fältets riktning) av en icke-elektrisk kraft. Detta är källan till emf. • Ex. kemisk energi i batteri • El. magn. induktion

  11. Kirchoffs lagar Loop rule Junction rule Inåt räknas positivt! Fig 25.20 BRA FIGUR!

  12. Strömriktningarna väljer du själv Loopriktningarnaväljer du själv Var konsekvent Träna

  13. Kraft på laddning när vi har elektriskt och magnetiskt fält Högerhandsregel för att veta riktningarna i kryssprodukt (vektorprodukt)

  14. Från mekaniken vet vi att en sådan kraft ej gör något arbete på partikeln, men ändrar dess riktning. Om hastigheten ligger i tavlans plan i figuren ger mekaniken att partikeln kommer att röra sig i en cirkel.

  15. Även permanentmagneter kan ses som små strömslingorkallas magnetisk dipol Magnetisk dipol Högerhandsregel: Fingrarna i strömmens riktning, ytnormal och magnetiskt moment i tummens riktning. Atom Homogent B-fält ger bara vridmoment på magnetisk dipol Inhomogent B-fält ger även nettokraft

  16. Bra tabell, ger B-fält från olika sorters ledare, finns i formelblad

  17. B-fältets källor Högerhandsregel: Fingrarna i strömmens riktning B-fältet i tummens riktning Tummen används för den storhet som går ”rakt” Högerhandsregel: Tummen i strömmens riktning, B-fältet i fingrarnas riktning

  18. Begreppet flöde av ett vektorfält Fig. 22.6

  19. Induktion: Förstå fenomenet från bilden

  20. Formell bestämning av emf riktning från induktionslagen • Välj ytans riktning • Högerhandsregel ger positiv emf riktning • Ytans riktning avgör omflödet ökar eller minskar • Tillämpa induktionslagen,tecknet ger emf riktning

  21. Bestämma emf riktning med Lenz´s lag (Lättare) Den inducerade strömmen vill motverka den ursprungliga flödesändringen

  22. Phasor-diagram. Nödvändigt för förståelsen av kap. 31!

  23. Phasor representation av en cosinus funktionKommer vi även att använda när vi arbetar med växelström under nästa period.

  24. Phasor representation av summan av två cosinus funktioner

  25. Strömmen i är samma i hela kretsen • Spänningen över R i fas med strömmen • Spänningen över L 90o före strömmen • Spänningen över C 90o efter strömmen Sen är det geometri om man kan sina phasors! Fig. 31.13

  26. Kretsens impedansZ ges av: V = IZ Funkar som Ohm´s lag! Funkar både för amplituder (ovan) och rms värden Vrms = IrmsZ

  27. Vid effektberäkningar i växelströmskretsar måste man använda rms värden! I spole och kondensator: I motstånd: I godtycklig RLC krets:

  28. Vågrörelselärans byggblock Mekaniska vågorEx. vågor på strängStående vågorLjudvågor (akustik) Elektromagnetiska vågorBrytningsindex, polarisation Geometrisk optikStrålgång i enklare optiska system

  29. Utbredningshastighet v Amplitud A Våglängd l Periodtid T Frekvens f=1/T Vinkelfrekvens w=2pf Vågtal k= 2p/l Mediets hastighet vy lf=v Tecknet ger utbredningsriktning w=2p/T y(x,t)=Acos(kx-wt+f) k=2p/l Faskonstant, ges av begynnelse villkoren k=2p/l Fig. 15.4 Fig. 15.3

  30. Man kan representera vågen på två sätt: • Välj en bestämd tid (här t=0) och plotta y som funktion av x. • Välj en bestämd punkt (här x=0) och plotta y som funktion av t. Fig. 15.9

  31. Fig. 15.10 Hastigheten vy hos en partikel i mediet, t.ex. ett kort segment av den sträng som en våg utbreder sig med, ges av: FÖRVÄXLA EJ DENNAHASTIGHET MED VÅGENSUTBREDNINGS-HASTIGHET v = lf=w /k !!! Accelerationen ay blir:

  32. Stående våg Observera skillnaden hos detta uttryck och det för en fortskridande våg. Här är x och t separerade i varsin funktion. Den stående vågen ”pulserar” upp och ned, men fortskrider ej! Endast vissa frekvenser! ln=2L/n, fn=n(v/2L) Fig. 15.24

  33. Animering av stående våg Den stående vågen kan beskrivas som en superposition av två motriktade fortskridande vågor.

  34. En fortskridande våg och en stående våg beter sig helt annorlunda! Fortskridande våg Stående våg

  35. Interferens Fig. 16.22 Fig. 16.21

  36. Animeringen visar hur två harmoniska vågor med en liten frekvensskillnad alstrar en beat-frekvens.

  37. Stående vågor i orgelpipor Fig. 16.16 Fig 16.18En ända stängd”stopped pipe” Fig. 16.17Båda ändar öppna”open pipe”

  38. Dopplereffekten v är ljudhastigheten vL är lyssnarens hastighet vS är källans (source) hastighet OBS vL och vS mäts relativt luftmassan Fig. 16.26 Fig. 16.27

  39. Kap. 33. Härifrån arbetar vi med elektromagnetiska vågor, framför allt ljus. Brytningsindex n = c/vär nu en viktig storhet. Vinklarna mäts mot ytnormalen. Reflektionslagen: qa = qr Refraktionslagen: nasin qa = nbsin qb(Snells lag) Alla strålar ligger i planet som definieras av den infallande strålen och ytnormalen, infallsplanet. Sambanden för reflektion och brytning är enkla:

  40. nb > na ger brytning mot normalen nb < na ger brytning från normalen Detta fall kan leda till totalreflektion! Vinkelrätt infall ger ingen brytning Fig. 33.8

  41. Här alstras bilden där verkliga ljusstrålar skär varandra. Vi har en reell bild. Här hamnar bilden bakom spegeln där det inte finns något ljus. Bilden hamnar där strålarnas förlängning skär varandra. Detta är exempel på en virtuell bild.

  42. Lär er att rita diagram med ”principal rays” både för linser och speglar! Det räcker med två principal rays för att konstruera bilden.

  43. Formeln för bildalstring i sfäriska speglar och tunna linser är densamma: 1/s +1/s´=1/f Viktigt att ha koll på teckenreglerna som står i formelhäftet!

  44. Förstoringsglaset tan q~ q =y/25 cm tanq´~ q´ =y/f M=q´/q= (y/f)/(y/25 cm)=25 cm/f Observera att detta är vinkelförstoring. Fig. 34.51

More Related