1 / 26

Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut?

Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut?. Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen och SNS 3 juni 2004 Peter Fredriksson och Bertil Holmlund Ekonomisk Debatt 4/2004. Fyra frågor. Ersättningens varaktighet (tidsprofil)

iden
Download Presentation

Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut? Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen och SNS 3 juni 2004 Peter Fredriksson och Bertil Holmlund Ekonomisk Debatt 4/2004

  2. Fyra frågor • Ersättningens varaktighet (tidsprofil) • Sökkrav och sanktioner • Arbetsmarknadspolitik för att testa arbetsviljan • Finansiering av ersättningen

  3. Andra frågor • Ersättningens nivå och beroende av tidigare inkomst • Kompensationsgrad och tak • Arbetsvillkor • Obligatorium eller frivillighet • Reglering av frivilliga tilläggsförsäkringar • …

  4. Nuvarande system • Allmän och obligatorisk grundförsäkring • 320 kr/dag, ca 7000 kr/månad) • Frivillig inkomstförsäkring • 80 % av utebliven inkomst upp till ett tak • De första 100 dagarna: Tak= 730 kr/dag (16 000 kr/månad) • Efter 100 dagar: Tak=680 kr/dag (15 000 kr/månad)

  5. Dagpenning 730 680 Arbetslöshetstid 100 0 850 912.50 Lön Arbetslöshetsförsäkringen 2004

  6. Ersättningstiden begränsad till 300 dagar (60 veckor) • Möjlighet finns att erbjuda ytterligare en ersättningsperiod • Krav på vidgat sökområde efter 100 dagars arbetslöshet

  7. Effekter av tidsbegränsad ersättning • Reservationslönen sjunker i takt med att individen närmar sig utförsäkring • Utflödet från arbetslöshet ökar under ersättningsperioden

  8. Utflöde Hur varierar utflödet till arbete med arbetslöshetstiden? Ersättningsperiod Utförsäkring Arbetslöshetstid Utförsäkringstidpunkt

  9. Effekter av tidsbegränsad ersättning • Reservationslönen sjunker i takt med att individen närmar sig utförsäkring • Utflödet från arbetslöshet ökar under ersättningsperioden • Individer som inte är försäkrade blir mer benägna att skaffa arbete om ersättningen ökar (kvalifikationseffekt)

  10. Utflöde Hur påverkas utflödet till arbete av högre ersättningsnivå? Högre ersättning Kvalifikationseffekt Utförsäkring Arbetslöshetstid

  11. Utflöde Hur påverkas utflödet till arbete av högre ersättningsnivå? Ingen kvalifikationseffekt Högre ersättning Utförsäkring Arbetslöshetstid

  12. Bör ersättningsnivån variera under arbetslöshetsperioden? • Avtagande tidsprofil ger starkare incitament att söka efter arbete • Välfärdsvinst i förhållande till konstant ersättning • Men hög ersättning i början minskar kostnaderna för att bli arbetslös

  13. Bör ersättningsnivån variera under arbetslöshetsperioden? • Avtagande tidsprofil ger starkare incitament att söka efter arbete • Välfärdsvinst i förhållande till konstant ersättning • Men hög ersättning i början minskar kostnaderna för att bli arbetslös • Upprepade arbetslöshetsinträden bör beskattas genom karensperiod

  14. Bör ersättningsnivån variera under arbetslöshetsperioden? • Avtagande tidsprofil ger starkare incitament att söka efter arbete • Välfärdsvinst i förhållande till konstant ersättning • Men hög ersättning i början minskar kostnaderna för att bli arbetslös • Upprepade arbetslöshetsinträden bör beskattas genom karensperiod • Eget sparande som buffert?

  15. Sökkrav och sanktioner • Sökkrav och krav på att ta ”lämpligt” arbete • Övervakning för att säkerställa att kraven uppfylls • Sanktion (sänkt ersättning) om individen är för passiv eller för kräsen

  16. Avvägning mellan övervakning och sanktioner – båda avskräcker från ”brott” • Övervakning resurskrävande medan sanktioner är billiga • Välj höga sanktioner och ett minimum av övervakning?

  17. Avvägning mellan övervakning och sanktioner – båda avskräcker från ”brott” • Övervakning resurskrävande medan sanktioner är billiga • Välj höga sanktioner och ett minimum av övervakning? • Kostnaderna för övervakning måste vara orimligt höga för att bli samhällsekonomiskt olönsamma

  18. Vad vet vi om sanktioners effekter? • Sociala experiment (USA, Storbritannien) • Slumpmässig fördelning av arbetslösa till olika grupper med olika sökkrav • Resultat: högre sökkrav leder till kortare ersättningsperioder • Ekonometriska studier (Holland, Schweiz) • Hur påverkas sökbeteendet av (varningar om) sanktioner? • Varningar och sanktioner leder till stor ökning av utflödet från arbetslöshet

  19. Arbetsmarknadspolitik som komplement till arbetslöshetsförsäkringen • Arbetsmarknadspolitik (”workfare”) för att testa arbetsviljan • Hur kan man särskilja aktivt arbetssökande personer från sådana som inte vill ha arbete? • Det kan vara samhällsekonomiskt lönsamt att kräva att den arbetslöse är beredd att delta i åtgärd för att få a-kassa • Gäller även om åtgärden i sig är improduktiv

  20. Vad vet vi om arbetsmarknads-politik som hot ? Sociala experiment från USA • Benus och Johnson (1997) • Krav på kursdeltagande med hot om indragen ersättning • Stort utflöde från arbetslöshet före kursstarten • Black m fl (2003) • Krav på deltagande i åtgärd som villkor för fortsatt ersättning • Stort utflöde till arbete innan programmet hade startat

  21. Finansieringsfrågor • Nuvarande system: skatter och medlemsavgifter • Avgifterna oberoende av arbetslösheten i a-kassan • Svaga incitament att ta hänsyn till arbetslöshetens kostnader

  22. Alternativa finansieringsformer • Arbetslöshetsberoende skatter • Företagsfinansierad a-kassa • Arbetsmarknadens parter, egenavgifter

  23. Arbetslöshetsberoende skatter • Ju längre arbetslöshet, desto högre skatt i efterföljande perioder med arbete • Heterogena individer och fördelnings-aspekter • Tur och otur på arbetsmarknaden • Olika förutsättningar

  24. Företagsfinansierad a-kassa • Företagsskatter som ökar med företagets bidrag till arbetslösheten genom uppsägningar • Experience rating (USA) • Men företagen kan inte påverka arbetslöshets-periodernas varaktighet genom sina beslut om uppsägningar • Skatt på uppsägningar blir detsamma som skatt på nyanställningar? • Implicit beskattning av uppsägningar genom LAS

  25. Arbetsmarknadens parter • Återskapa sambanden mellan arbetslöshet och egenavgifter inom a-kassorna • Ökad arbetslöshet inom kassan skulle leda till högre egenavgifter • Effekter på lönebildningen • Incitament för att aktivera de arbetssökande

  26. Slutsatser • Ersättningen bör avta med arbetslöshetens längd • Krav på aktivt arbetssökande bör kombineras med sanktioner • Arbetsmarknadspolitik bör användas för att testa arbetsviljan • Bättre kontroll av att de arbetslösa står till arbetsmarknadens förfogande • Reformera subventionssystemet för a-kassorna

More Related