Krafter och r relse
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 35

Krafter och rörelse PowerPoint PPT Presentation


  • 171 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Krafter och rörelse. Repetition. Likformig rörelse Samma fart och samma riktning Ett föremål befinner sig i vila eller konstant rörelse så länge det inte påverkas av någon kraft. Olikformig rörelse Ett föremål som påverkas av en kraft kan accelerera, retardera eller ändra riktning.

Download Presentation

Krafter och rörelse

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Krafter och r relse

Krafter och rörelse

Repetition


Likformig och olikformig r relse

Likformig rörelse

Samma fart och samma riktning

Ett föremål befinner sig i vila eller konstant rörelse så länge det inte påverkas av någon kraft

Olikformig rörelse

Ett föremål som påverkas av en kraft kan accelerera, retardera eller ändra riktning

Likformig och olikformig rörelse


Sambandet mellan tid str cka och hastighet

Sambandet mellan tid , sträcka och hastighet

  • Hastighet v =s/t hastighet= sträcka/ tid

  • Tidt = s/v tid = sträcka/ hastighet

  • Sträckas = v∙ t sträcka= hastighet ∙tid


Krafter

Krafter

  • En kraft kan påverka en annan kropp så att den accelererar, retarderar eller ändrar riktning.

  • Exempel på krafter: dragningskraft, friktionskraft, magnetisk kraft, elektrisk kraft, lyftkraft, fjäderkraft, spännkraft, muskelkraft,


Kraft kan m tas

Kraft kan mätas

  • Krafter kan mätas t.ex. med en dynamometer.

  • Enheten för kraft är N (newton)


Skillnad mellan massa och tyngd

Massa

Ett mått på mängden atomer och deras vikt

Enhet: kg

Tyngd

Ett mått på hur massan påverkas av tyngdkraften

F = m·aF = m·g

F ≈ kg ·10

Skillnad mellan massa och tyngd


Tyngd

Massa =1kg

Tyngd = 10N

F = 1kg · 10

F = 10N

F = force (kraft)

Massa = 90 kg

Tyngd på jorden = 900N

Massa på månen = 90kg

Tyngd på månen=

150N

Tyngd


Kraft och motkraft

Kraft och motkraft


Friktion

Friktion

  • Friktion är en bromsande kraft som uppstår när två ytor rör sig mot varandra.

  • Atomerna i ytorna fastnar i varandra.

  • Ju ojämnare yta desto större friktion

  • Friktionen påverkas av tyngden.


Ibland vill man ha friktion

Exempel på när man vill ha friktion:

Sand på is

Dubbar på bildäck

Räfflade ytan i rulltrappan

Exempel när man inte vill ha friktion

Skidor

Saker som ska rulla

Maskiner som ska snurra

Ibland vill man ha friktion


Ka eller minska friktion

Öka

Göra ytan ojämnare, skrovligare

Sand

Grus

dubbar

Minska

Göra ytan slätare

Olja

Valla

kullager

Öka eller minska friktion


Tyngdpunkt st dyta och lodlinje

Tyngdpunkt, stödyta och lodlinje

  • Tyngdpunkten ligger i mitten

  • Stödyta är den sida som föremålet vänder mot underlaget

  • Lodlinje en linje riktad mot jordens medelpunkt


Tyngdpunkt

Tyngdpunkt

  • Om tyngdpunkten ligger högt ökar risken för obalans

  • Låg tyngdpunkt minskar risken för obalans


St dyta

Stödyta

  • Ju större stödyta desto stadigare


Lodlinje

Lodlinje

  • En lina med en tyngd på kommer, om man håller den stilla, att bilda en linje med riktning mot jordens medelpunkt


Tyngdpunkten utanf r st dytan

Tyngdpunkten utanför stödytan

  • Ett föremål faller när tyngdpunkten och lodlinjen hamnar utanför stödytan


Fritt fall i vakuum

Fritt fall i vakuum

  • Föremål i vakuum faller med samma hastighet oavsett massa, tyngd eller form.

  • Vakuum = område där det inte finns några atomer

  • Luft innehåller N, O2, Ar, CO2,, H2O samt He, Ne, Kr, Xe ,Rn i mycket små mängder.


Fritt fall i vakuum1

Fritt fall i vakuum

  • Om man pumpar ut luften med en vakuumpump kan man visa att föremål faller lika fort oavsett massa eller form.

  • Tyngdaccelerationen är konstant

  • Tyngdaccelerationen påverkar olika massor lika mycket ( ≈ 9,82 m/s2)


Fritt fall utan vakuum

Fritt fall utan vakuum

  • På jorden finns en atmosfär som innehåller atomer, det vi kallar luft.

  • När föremål faller på jorden rör de sig genom ett moln av atomer.

  • När föremålet träffar dessa atomer uppstår friktion.


Fritt fall utan vakuum1

Fritt fall utan vakuum

  • Om man gnuggar händerna uppstår friktion.

  • Energin i denna rörelse omvandlas till värmeenergi.

  • Det blir varmt.


Fritt fall utan vakuum2

Fritt fall utan vakuum

  • När ett föremål från rymden kommer in i vår atmosfär, t.ex. en meteor med hög hastighet, träffar den atomerna i luften och bromsas kraftigt upp. Det sker en retardation. Det blir så varmt att meteorer oftast brinner upp innan de hinner träffa markytan.


Fritt fall utan vakuum3

Fritt fall utan vakuum

  • När föremål faller på jorden påverkas de både av tyngdkraften och friktionen, luftmotståndet.

  • Föremål faller olika fort på jorden främst på grund av luftmotståndet, friktionen.


F rem l som faller och kastas

Föremål som faller och kastas

  • Om man skjuter en kula med gevär och samtidigt släpper en likadan kula från samma höjd så kommer det att falla med samma hastighet.

  • Gevärskulan kommer längre bort. Men bägge kulorna träffar marken samtidigt.


Kastr relse

kaströrelse


Hur satelliter hittar sin bana

Hur satelliter hittar sin bana

  • En raket sänds iväg från jorden. Om hastigheten inte är så hög så åker raketen upp en bit och faller sen tillbaka igen.

  • Om hastigheten är för hög forsvinner raketen iväg ut i rymden.

  • Men om hastigheten är lagom hög så börjar raketen röra sig i en bana runt jorden.

  • Raketen faller hela tiden men jorden böjer undan lika mycket. Raketen har blivit en satellit till jorden.


Tr ghet

Tröghet

  • Ett föremål har svårt att ändra hastighet eller riktning.

  • Man kan uppleva denna känsla när man t.ex. åker buss.


Tr ghet i bilen

Tröghet i bilen

  • På grund av hur trögheten fungerar på en människa i en bil har man t.ex. uppfunnit bilbälten och krockkuddar.

  • ”Att ha en person i baksätet utan bilbälte är som att ha en elefant i baksätet.”


Centralr relse och centripetalkraft

Centralrörelse och Centripetalkraft

  • Om en sten på ett snöre snurras runt runt.

  • Uppstår en centralrörelse

  • Stenen accelererar, den byter hela tiden riktning.

  • Stenen hålls kvar i sin centralrörelse så länge vi håller i snöret.


Centralr relse och centripetalkraft1

Centralrörelse och centripetalkraft

  • Kraften som håller kvar stenen i sin runda bana är riktad inåt.

  • Denna inåtriktade kraft kallas centripetalkraft.

  • Släpper vi snöretfar stenen i väg.


Centrifugalkraft

Centrifugalkraft

  • Stenen trycks hela tiden utåt men centripetalkraften tvingar den att hela tiden svänga.

  • Den utåtriktade kraften kallas centrifugalkraft


Tv ttmaskiner

Tvättmaskiner

  • När en tvättmaskin centrifugerar snurrar trumman fort, ca 1200varv/minut.

  • Tvätten hålls kvar av centripetalkraften som bildas av trummans vägg.

  • Trummans vägg är perforerad med små hål. Vattnet pressas ut genom hålen av centrifugalkraften.


Trafiks kerhet

Effekten av dessa krafter och rörelser har påverkat trafikens säkerhetstänkande

Hjälm

Bilbälte

Hastighets begränsning

Skilda vägbanor

Friktionsdäck

Dubbdäck

Trafiksäkerhet


De flesta av oss kommer ih g

De flesta av oss kommer ihåg

  • 10% av det vi läser

  • 20% av det vi hör

  • 30% av det vi ser

  • 50% av det vi ser och hör

  • 70% av sånt vi diskuterar

  • 80% av det vi gör

  • 95% av det vi lär andra


Studieteknik

studieteknik

  • Lägga boken under huvudkudden

  • Plugga kvällen innan

  • Plugga konstant ända fram till provet

  • Var klar med instuderingen ca 3 dygn före provet


Finalen

Finalen

  • Jag rekommenderar er att göra finalen.

  • Det är nästan som ett prov…


  • Login