Organisationsf r ndring inom h gskolan kth i ett internationellt perspektiv
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 18

Organisationsförändring inom högskolan – KTH i ett internationellt perspektiv PowerPoint PPT Presentation


  • 127 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Organisationsförändring inom högskolan – KTH i ett internationellt perspektiv. Frukostseminarium 2011-01-26. Uppdrag och genomförande. Att utvärdera styrkor och svagheter i KTHs nuvarande organisation (införd 2005) och föreslå eventuella förändringar Förslag och underlag till styrgrupp

Download Presentation

Organisationsförändring inom högskolan – KTH i ett internationellt perspektiv

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Organisationsf r ndring inom h gskolan kth i ett internationellt perspektiv

Organisationsförändring inom högskolan – KTH i ett internationellt perspektiv

Frukostseminarium 2011-01-26


Uppdrag och genomf rande

Uppdrag och genomförande

  • Att utvärdera styrkor och svagheter i KTHs nuvarande organisation (införd 2005) och föreslå eventuella förändringar

  • Förslag och underlag till styrgrupp

  • Två huvuddelar i studien

    • Intervjuer och dokument vid KTH

    • Jämförande studier av fyra internationellt framstående tekniska universitet


Metod och material

Metod och material

  • Ett trettiotal intervjuer vid KTH och dess omvärld (1-1,5 h)

  • Dokument från KTH samt viss statistik

  • Studier vid Chalmers, Delft, EPFL och Loughborough, intervjuer med ledning och personal


Policykontexten

Policykontexten

  • Vilka nya möjligheter ger den nyvunna autonomin? Ger det anledning att förändra organisationen?

  • Vad innebär införandet av avgifter för utländska studenter?


Att rekonstruera f r ndringslogiken varf r skolorganisationen

Att rekonstruera förändringslogiken - “Varför skolorganisationen?”

  • Ekonomiska skäl – styrelsens krav att något måste göras

  • För många enheter under rektor (över 30 institutioner)

  • Förväntningarna: klarare ansvarsfördelning, möjligheter till ansvarsutkrävande

  • Farhågorna: inlåsningseffekter, “nio st Mälardalens högskola”


Implementeringen av f r ndringen

Implementeringen av förändringen

  • Blixtsnabb beslutsprocess – förslag i juni beslut av styrelsen i augusti

  • Byggde mycket på tidigare organisationen och tidigare tankar från dåvarande rektor

  • Det strategiska inslaget var BIO (lovande forskningsområde)

  • Skulle vara en balans mellan forskning och utbildning på skolnivå

  • Nyckelfråga att rekrytera skolchefer


Skolornas storlek och sammans ttning

Skolornas storlek och sammansättning

  • De nio skolorna skiljer sig en hel del åt i storlek – vilken betydelse har det?

  • Många intervjuade tyckte att just deras storlek var att föredra – flera uttryckte synpunkter på att någon annan skola verkar vara för liten eller har växt sig för stor

  • Två enheter med stöduppgifter (KTH Företagssamverkan samt Vetenskaplig information och lärande)


Organisationsf r ndring inom h gskolan kth i ett internationellt perspektiv

Universitetsstyrelsen

Fakultetsnämnd

Rektorsgrupp

Rektor

Ledningsgrupp

Fakultetskollegium

Administration

VIL

ABE

CHE

EES

ITM

STH

BIO

CSC

ICT

SCI

Styrelse

Ledningsgrupp

Skolchef

Fakultetskollegium

Grundutbildningsansvarig

Administrativ chef

Forskarutbildningsansvarig


Relationen mellan centrala kth och skolorna 1

Relationen mellan centrala KTH och skolorna (1)

  • Styrning genom rektorskontrakt fungerar allt bättre. Övervägande positiva synpunkter från ansvariga

  • Organisationen har lett till bättre möjligheter att följa upp och utkräva ansvar. Det lönar sig bättre än tidigare att göra bra ifrån sig

  • De interna beredningsprocesserna skiljer sig åt mellan skolorna och transparens och delaktighet kan utvecklas på skolnivå


Relationen mellan centrala kth och skolorna 2

Relationen mellan centrala KTH och skolorna (2)

  • Fakultetsnämnden som ett internt högskoleverk – en mycket viktig roll som kvalitetsgranskare

  • Stor arbetsbörda, ökande antal ärenden

  • Hur kan arbetet utvecklas ännu mer? Mer kvalitetsuppföljningar, ex post-utvärderingar, en bättre dialog mellan skolor och centrala KTH


Den kollegiala representationen

Den kollegiala representationen

  • ”Behövs det överhuvudtaget en fakultetsnämnd?” JA, i alla fall en kollegialt vald enhet för kvalitetsfrågor, t.ex. anställningar och andra frågor som rör kärnverksamheten

  • ”Samtliga system med verklig autonomi för lärosätena har starka kollegiala organ”

  • Sammanflätning: dekanus och prodekanus både del av universitetsledningen och kollegialt valda.

  • Fakultetskollegiets roll kan bli tydligare och kollegiet kan användas mer strategiskt


Den interna organisationen vid skolorna

Den interna organisationen vid skolorna

  • Stor frihet att organisera sig internt – vissa har behållit institutionerna med prefekter, andra har verksamhetsbaser, forskargrupper, avdelningar

  • Skolchef med 50-75 procents nedsättning samt en vice skolchef. Rollfördelningen dem emellan varierar, därtill styrelse och ledningsgrupp

  • Det interna vetenskapliga samarbetet vid skolorna varierar kraftigt – en del framgångsrika fall när nya mångvetenskapliga konstellationer fått externa anslag


Samarbete ver skolgr nserna inl sningen

Samarbete över skolgränserna – inlåsningen

  • Har blivit mindre än befarat p.g.a. hög medvetenhet om frågan från början – fakultetsnämndens viktiga roll som bevakare

  • Informationen till studenterna om utbildningar vid andra skolor kan förbättras. Att bättre utnyttja KTHs hela potential

  • De fem strategiska forskningsplattformarna – många principiellt positiva men roll och funktion återstår att bevisa


Vad kan man l ra sig av j mf relseuniversiteten

Vad kan man lära sig av jämförelseuniversiteten?

  • Stärkt makten i chefslinjen men alla har behållit rådgivande kollegiala organ

  • Starka kopplingar till omgivande samhället vilket även syns i organisationen

  • Betoning av tillit i organisationen som bygger på kombination av akademisk frihet och professionell management

  • En bra balans mellan flexibilitet och långsiktig strategisk utveckling


Vad kan man l ra sig av j mf relseuniversiteten 2

Vad kan man lära sig av jämförelseuniversiteten? (2)

  • För- och nackdelar med matrisorganisation för utbildning

    • Tar vara på kompetens över hela lärosätet

    • Skapar otydlig struktur och ansvarsförhållanden

  • Samtliga betonar vikten av tvärsgående teman för forskning (och i förlängningen företagskontakter och nya utbildningar)

  • Sist men inte minst: universiteten trycker hårt på betydelsen av att investera i ”high calibre staff” för att dra igång saker


Vergripande slutsatser

Övergripande slutsatser

  • Skolorganisationens fördelar överväger nackdelarna

  • Mindre ”inlåsningar” än befarat

  • Viktigt med saker som ”går på tvärs”, både forskning och utbildning

  • De kollegiala organen viktiga för legitimitet och kvalitet


Thank you

Thank you

Technopolis Group has offices in Amsterdam, Ankara, Brighton, Brussels, Frankfurt/Main, Paris, Stockholm, Tallinn and Vienna.


Beslutsfattande och ansvarsf rdelning

Beslutsfattande och ansvarsfördelning

  • Hur initieras och implementeras nya utbildningsprogram? Hur och varför avslutar man program?

  • Vad bör göras på skolnivå och vilken roll spelar fakultetsnämnden?

  • Hur tar organisationen hand om sviktande kvalitet?

  • Var fortfarande oklar ansvarsfördelning när det gäller ovanstående frågor


  • Login