ÄLDRECENTRUM ÖSTERBOTTEN KASTE HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ÄLDRE

1. Individens rätt till integritetEtisk handbok för samverkan med tredje sektorn inom äldreomsorgen i Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård ÄLDRECENTRUM ÖSTERBOTTENKASTE HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ÄLDRE I ÖSTERBOTTEN Äldrekonferens 9-10.5.2011

2. Syfte • Att lyfta fram och diskutera de etiska aspekter som man bör tänka på när man arbetar med människor • Skapa riktlinjer för frivilligt arbete inom äldreomsorgen i K5 • Viktigt att det finns riktlinjer för att kunna trygga en god vård som respekterar människans självbestämmanderätt och integritet • En god etisk värdegrund är tillika en garanti för god kvalitet i verksamheten • Riktar sig till III-sektorn, personal, de äldre och deras anhöriga

3. Innehåll • Handboken tar upp några organisationer/föreningar och beskriver deras värdegrund och värderingar • definierar viktiga begrepp

4. Begreppsförklaring: Tredje sektorn • tredje sektorns kärna, eller organisationer som uppfyller kriterierna, är huvudsakligen i Finland föreningar, mest privaträttsliga men även några offentligrättsliga samfund förekommer som t.ex. Folkhälsan och Finlands Röda Kors. • Till tredje sektorn räknas även stiftelser och vissa nya andelslag.

5. Forts. • Typer av organisationer som i en bredare mening också hör till tredje sektorn är löst organiserande självhjälpsgrupper, offentligrättsliga projekt, samarbetsprojekt, evangelisk-lutherska och ortodoxa kyrkan samt politiska partier. • De stora kyrkorna står för nära staten för att i egentlig mening kunna räknas till den tredje sektorn. Däremot kan man inkludera religiösa eller politiska föreningar.

6. Forts. • Tredje sektorns roll har sedan 1990-talet betonats i allt högre grad av politikerna och troligen kommer tredje sektorns insatser inom äldreomsorgen att öka • I dagsläget har organisationer inom tredje sektorn huvudsakligen två funktioner, dessa är intressebevakning och service. • servicerollen kommer att få en allt viktigare roll också i Norden och Finland. • En risk med en utveckling mot en mera servicebetonad tredje sektor är att man kanske förlorar en hel del ”goodwill”.

7. Etik • Kommer från grekiskans ethos som betyder vana, oskriven lag, sedvänja • Enligt svenska akademins ordlista betyder Etik, vetskapen om vad som är gott och ont • Fyra grundläggande principer inom sjukvården: autonomiprincipen, lidandeminimeringsprincipen, godhetsprincipen och rättviseprincipen

8. Moral • Etik och moral betyder egentligen samma sak, dvs. Sedvänja • Härstammar från latinska mores • Moral syftar mera på det konkreta handlandet och Etik kan man säga är grundprinciperna

9. Värdegrund • De normer man har, både medvetna och omedvetna • Innehåller positivt laddade ord som innefattar det förhållningssätt vi har gentemot en målgrupp • Gemensam värdegrund ger ett mervärde till verksamheten • Värdegrunden ska ha en tydlig koppling till vardagsarbetet

10. Integritet • Förknippas med människovärde, stolthet, självkänsla • En rättighet, visa respekt till sin egen person och skydd mot kränkning • I Finlands grundlag:alla har rätt till liv och till personlig frihet, integritet och trygghet. Ingen får dömas till döden, torteras eller utsättas för någon behandling som kränker människovärdet.

11. Autonomi • Autonomi och självbestämmanderätt används ofta som synonymer. • Grundar sig på demokratiska och humanistiska värderingar, att alla har rätt att ta del i frågor som rör ens eget liv • Inom hälso- och sjukvården är det viktigt att beakta personers autonomi genom att hon/han får handla fritt, utan tvång

12. Forts. • Finns stadgat i lag: Lagen om patientens ställning och rättigheter (1992/785) 6 § behandlar patientens självbestämmanderätt, vilket innebär att vård och behandling ska ges i samförstånd med patienten. • När man pratar om autonomi kommer man även in på paternalism, som är det största hotet mot en individs autonomi. • Inom vården handlar paternalism om att personalen tar över patientens självbestämmanderätt i tron att de handlar till patientens fördel

13. Delaktighet och brukarinflytande • viktiga begrepp inom äldreomsorgen • brukarperspektiv handlar om förmågan till inlevelse och empati • Brukarinflytande handlar om att bli sedd som en hel människa och bemött med respekt • Delaktighet är när individen har inflytande över sitt eget liv och när, hur och var olika aktiviteter sker i olika sammanhang. • Traditionellt sett så omfattar delaktighet en aktivitet utan hjälp av utomstående vilket gör att personen upplever kontroll och inflytande över sitt dagliga liv.

14. Bemötande • Bemötande handlar om samspelet mellan människor och mötet mellan 2 personer • Hälso- och sjukvårdslagen har sin grund i en humanistisk människosyn, vilket innebär att alla människor är unika och lika mycket värda. • En stor del av hälso- och sjukvårdsarbetet handlar om bemötande och att kunna kommunicera med andra. Viktigt att ha kunskap och förmåga att bemöta och kommunicera

15. Tystnadsplikten inom hälso- och sjukvården • Det finns stadgat i lag kring tystnadsplikt inom hälso- och sjukvården: i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (1994/559) 17§,15§ • Enligt lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) gäller tystnadsplikten för den som ordnar eller producerar socialvården och även anställda och praktikanter • Tystnadsplikt gäller även efter att anställning upphört • En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är skyldig att beakta vad som stadgas om patientens rättigheter

16. Etik inom hälso- och sjukvården • Etisk kompetens inom vården handlar om att se, förstå och handla • Utgår från en humanistisk människosyn, vilket innebär att: • Alla människor har ett lika värde - Rätt att välja • Rätt att påverka sin livssituation • Varje människa är unik och • Varje människa kan utvecklas • Helhetssyn på människan viktigt, att beakta hela livssituationen, biologiska, psykiska och andliga aspekter och fysisk och social miljö

17. Forts. • Hälso- och sjukvården ska främja människors hälsa, förebygga och behandla sjukdomar och lindra patientens lidande • Lagstiftning som styr: - Finlands grundlag (731/1999) • Lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) • Lagen om yrkesutbildade personer (559/1994) • Folkhälsolagen (66/1972) • Lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989) • En etisk kvalitativ äldreomsorg är individuell och beaktar varje enskild individs livshistoria

18. Frivilliga insatser • Vanligt att man delar in frivilligverksamhet i olika områden, hembesök, besök på institution/boende, att uträtta ärende, telefonkontakt och övrig frivillig verksamhet. • Viktigt att den frivilliga och anhöriga kommer överens och visar respekt för varandra • En frivilligarbetare har inte samma skyldigheter som anställd vårdpersonal • Hör inte till den frivilliges roll att utföra vårdåtgärder, som t.ex.mäta blodsocker även om den frivillige till yrket skulle vara inom vården.

19. Gemensamma riktlinjer för frivilligt arbete inom hälso- och sjukvården (K5): • Alla som vill göra en frivillig insats inom hälso- och sjukvården bör avlägga tystnadslöfte för att säkerställa individens säkerhet. Även anhöriga bör vara medvetna om vad tystnadsplikten/tystnadslöftet innebär. • Att ta kontakt till hemserviceledare, föreståndare, enhetsansvarig eller äldreomsorgschef för att diskutera möjligheten till frivilligt arbete och komma överens om vilken tid man kommer. • Att visa respekt och ett gott bemötande. • Respektera andras hem. • Även när det gäller sociala medier som t.ex. facebook, bloggar gäller tystnadsplikten/ tystnadslöftet.

20. Tystnadslöfte • Är en moralisk och etisk överenskommelse som innebär att man förbinder sig genom namnunderskrift att inte avslöja eller diskutera med utomstående, personliga uppgifter som rör någon man kommit i kontakt med som frivilligarbetare. • Tystnadslöfte innebär inte att man kan vägra att lämna ut uppgifter till ambulans, räddningstjänst och till polis vid misstanke om brott. • Genom att använda sig av tystnadslöfte när man utför frivilligt arbete inom hälso- och sjukvården kan bättre trygga människors privatliv och integritet.

21. Tystnadslöftet omfattar även olika typer av sociala medier, vilket även gäller för den lagstadgade tystnadsplikten för personal inom hälso- och sjukvård. • Oavsett om man pratar eller skriver något som rör någon annan där tystnadsplikten/tystnadslöftet gäller får man inte avslöja sekretessbelagda uppgifter eller röja någons identitet till utomstående utan tillstånd från vederbörande person.

22. Tystnadslöfte Tystnadslöfte för frivilligt arbete på: ……………………………………………….. (Avdelning/Enhet) Jag är medveten om och förstår att jag som frivillig har ett visst ansvar. Jag förbinder mig att inte föra vidare kännedom om Personliga förhållanden och hälsotillstånd rörande människor jag möter som frivilligarbetare. Tystnadslöftet gäller även efter att jag avslutat mitt uppdrag. Som frivillig sker alla mina insatser utan kompensation. Uppdraget är inte att betrakta som anställning och jag kan därför när som helst upphöra med mina åtaganden. Jag kan även skiljas från mitt uppdrag om jag inte följer de direktiv som finns inom kommunen gällande frivilligt arbete. ………………………………………………………… Ort och Datum ………………………………………………………… Underskrift ………………………………………………………… Namnförtydligande