Niklas Långström, docent, leg läkare Centrum för Våldsprevention (CVP)

1. (Specifika) riskfaktorer för allvarligt eller våldsamt antisocialt beteende hos barn och unga Niklas Långström, docent, leg läkare Centrum för Våldsprevention (CVP) Karolinska Institutet

2. Lipsey & Derzons (1998) metaanalys >30 oberoende prospektiva undersökningar av risk-/skyddsfaktorer (vid 12-14 år) för våldsamt/allvarligt antisocialt beteende vid 15-25 år Studier från USA, Storbritannien och Skandinavien, oftast urval från normalbefolkningen. De flesta rörde unga som inte tidigare tagits av polisen eller dömts för något brott Unga med vit hudfärg eller etniskt blandade grupper, främst pojkar och män

3. 100 Andel brottsaktiva i olika åldrar  75 % Brottsaktiva 50 ?  25 Ålder (år) 10 25 20 15

4. Univariata samband mellan riskfaktorer och allvarligt antisocialt beteende bland unga i normalbefolkningen Enl. Lipsey & Derzons (1998) metaanalys av >60 studier från >30 oberoende prospektiva undersökningar av riskfaktorer för allvarligt antisocialt beteende vid 15-25 år. Studierna rörde unga, 12-14 år gamla personer, oftast pojkar/män. De flesta var inte tidigare kända för kriminellt beteende.

5. Cottle et al. (2001) metaanalys • >20 studier beträffande riskfaktorer hos unga (12-21 år gamla) identifierade unga lagöverträdare för senare kriminalitet • 30 undersökta riskfaktorer

6. 100 Andel brottsaktiva i olika åldrar  75 % Brottsaktiva 50  25 Ålder (år) 10 25 20 15 ?

7. Cottle et al. (2001) metaanalys • 6/30 undersökta riskfaktorer uppvisade små men signifikanta effektstorlekar • Låg ålder vid första kända brott • Psykologiska problem (stress eller ångest) • Dåliga relationer med familjen • Symtom på Uppförandestörning (enl DSM) • Inaktiv fritid • Kriminella kamrater

8. Univariata samband mellan riskfaktorer och allvarligt antisocialt beteende bland unga i normalbefolkningen (Lipsey & Derzon, 1998) Cottle et al. (2001) metaanalys Riskfaktorer för fortsatt kriminalitet bland identifierade unga lagöverträdare

9. SAMMANFATTNING I Inga uttalade skillnader i riskfaktorers relativa betydelse mellan grupper av unga lagöverträdare och unga i normalbefolkningen (Lipsey & Derzon, 1998; Simourd & Andrews, 1994; Cottle et al., 2001) Inget stöd för att helt separata riskfaktorer är inblandade i utvecklingen av kriminalitet hos unga kvinnor jämfört med hos män (Simourd & Andrews, 1994)

10. SAMMANFATTNING III Tidigare antisocialt beteende generellt stark riskfaktor • Därutöver förefaller flera av de starkaste riskfaktorerna • Bristande sociala band (inklusive föräldra-barnrelationer) • Antisociala kamrater och attityder • Empatisvårigheter/Impulsivitet/Alkohol och drogbruk • Attityd och prestation i skolan • ...vara påverkbara med behandling och andra insatser • (Lipsey & Derzon, 1998; Simourd & Andrews, 1994; Cottle et al., 2001)

11. Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY)Version 2. 2001, under tryckning Borum R Bartel P Forth A Svensk översättning och fackgranskning av Niklas Långström

12. HISTORISKA FAKTORER H1 Tidigare våldsbenägenhet H2 Tidigare icke-våldsbrottslighet H3 Tidig debut av aggressivt beteende H4 Tidigare misslyckanden med övervakning/behandling H5 Tidigare självdestruktivitet/suicidförsök H6 Bevittnat våld i hemmet H7 Offer för övergrepp eller försummelse som barn H8 Föräldra-/vårdnadshavarkriminalitet H9 Tidigt avbrott i kontakt med vårdnadshavare H10 Bristande skolprestationer SAVRY

13. SAVRY KONTEXTUELLA FAKTORER K1 Kriminella kamrater K2 Avvisad av kamrater K3 Bristande behandlingsföljsamhet K4 Stress och bristande stresshantering K5 Svagt intresse/motivation för skolarbete K6 Bristande föräldratillsyn och -stöd K7 Bristande personligt/socialt stöd K8 Desorganiserad närmiljö/grannskap

14. SAVRY INDIVIDUELLA/ KLINISKA FAKTORER I1 Negativ attityd I2 Impulsivitet I3 Alkohol-/drogmissbruk I4 Bristande förmåga hantera vrede och konflikt I5 Psykopatiska personlighetsdrag I6 Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet SKYDDSFAKTORER S1 Prosocialt engagemang S2 Starkt socialt stöd S3 Stark anknytning och band till andra S4 Positiv attityd till behandling och auktoritet S5 Starkt skolengagemang S6 Motståndskraftig personlighet SAVRY

16. Fallspecifika ris kfaktorer Poäng Kritisk (0 - 1 - 2 - X) faktor Fallspecifika skyddsfaktorer Poäng Kritisk (0 - 1 - X) faktor Sammanfattande bedömning Låg Medel Hög Akut risk för våld o o o Risk för våld på längre sikt o o o Låg Medel Hög Våldetsallvarli ghetsgrad o o o Reaktivt Instrumentellt Kombinerat Våldstyp o o o

17. Varför?

18. Huvudproblemet är inte att precisionen inte är perfekt (kommer aldrig att bli) utan att de bedömningar som annars görs i praktiskt arbete i genomsnitt har sämre precision

19. Kanske är den största vinsten den strukturerade inventeringen (och därtill kopplade riskhanteringen) av evidensbaserade faktorer från olika problemområden av betydelse för fortsatt (antisocial) problematik. Dvs arbetssättet snarare än exakta poäng på sofistikerade checklistor (vilket riskerar leda till en falsk upplevelse av precision)

20. Alltså, strukturerad risk/behovsbedömning bland unga för att… • Öka systematik, säkerhet och kvalitet i bedömningar av risk och behov • Bidra till gemensamt språk för kommunikationen mellan socialtjänst, barnpsykiatri, rättsväsende, SiS eller annan ungdomsvård etc

21. och strukturerad risk/behovsbedömning bland unga för att… • Förbättra underlaget för fallspecifika verksamma insatser/behandling till dem som behöver det mest = Riskhantering • Förbättra möjligheterna att utvärdera olika insatsers underbyggnad, omfattning och inriktning

22. Barn och ungdomar med antisocialt eller aggressivt utagerande Kliniska riktlinjer för bedömning och handläggning inom barn- och ungdomspsykiatri Svensk förening för barn- och ungdomspsykiatri Kommer som nedladdningsbart pdf-dokument till 2003-06-01 E-posta niklas.langstrom@cvp.se för länk …

23. Niklas.langstrom@cvp.se