historia kurs 2 den europeiska m nniskan
Download
Skip this Video
Download Presentation
HISTORIA KURS 2 Den europeiska människan

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 95

HISTORIA KURS 2 Den europeiska m nniskan - PowerPoint PPT Presentation


  • 193 Views
  • Uploaded on

HISTORIA KURS 2 Den europeiska människan. INNEHÅLL: Medeltiden –Nya tiden Uppfinningarna Världsbilden Geografiska upptäckter och följder Absolutismen Europeiska stormakterna 30-åriga kriget Frankrike England Kolonialkrigen Upplysningen Ryssland Franskarevolutionen och Wienkongressen

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'HISTORIA KURS 2 Den europeiska m nniskan' - haven


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
historia kurs 2 den europeiska m nniskan
HISTORIA KURS 2Den europeiska människan

INNEHÅLL:

  • Medeltiden –Nya tiden
  • Uppfinningarna
  • Världsbilden
  • Geografiska upptäckter och följder
  • Absolutismen
  • Europeiska stormakterna
    • 30-åriga kriget
    • Frankrike
    • England
    • Kolonialkrigen
  • Upplysningen
  • Ryssland
  • Franskarevolutionen och Wienkongressen
  • Stormakterna på 1800-talet
medeltid nya tiden
Medeltid - Nya tiden
  • Gränsen flytande men Europa omgestaltas politiskt, socialt, religiöst och ekonomiskt under 1500-talet
  • Typiska ändringar:
    • upptäckter
      • världsalltet
      • världsdelar
    • uppfinningar
    • reformationen
      • Luther, Zvingli, Calvin
slide3
stark nationell kungamakt blir allmän
  • handelsvägarna förskjuts västerut och Atlantstaterna blir dominerande
  • italienska handelsrepublikerna förlorar sin position
  • renässansen (pånyttfödelse)
    • riktning inom kost, litteratur och arkitektur i vilken man söker anknyta till antikens ideal
    • benämningen avser även tidsperiod
ren ssansen
Renässansen
  • Kulturrörelse med rötter i medeltid och antiken
  • Människoidealet uppfattades med beskrivningen:
    • stark, fri, ärelysten, skön och sinnlig, men i det omfattades även den tidens råhet, egoism och grymhet (ont och gott förenat)
  • Renässansidealet personifieras hos Machiavelli i hans bok Il Principe
slide5
enligt honom skulle regenten med alla medel
      • lögn, bedrägeri, list, grymhet, omoral, svekfullhet etc.

verka för statens intressen och allt underställdes detta

  • Tidstypiska regenter var:
    • Frans I, Henrik VIII, Gustav Vasa och Cesare Borgia alla hänsynslösa och utan moraliska värden men handlingskraftiga och målmedvetna
  • Inom litteraturen
    • Dante Divina Comedia

Vita Nuova

slide6
Boccaccio Decamerone
    • Petrarca lyriska dikter
    • Ludovico Ariosto Den rasande Roland
    • Torquato Tasso Det befriade Jerusalem
  • Inom arkitekturen
    • Bramante Peterskyrkan
  • Inom konsten
    • Michelangelo
      • utsmyckningen av Peterskyrkan
      • Sixtinska kapellet
      • David
    • Rafael
      • madonnor, porträtt
      • Stanzerna
slide7
Leonardo da Vinci
    • Nattvarden
    • Mona Lisa
  • Tizian
    • porträtt
  • Durer, Holbein
uppfinningarna
Uppfinningarna
  • Boktryckarkonsten av tysken Gutenberg
    • bokstavstyper som sattes till text (först i trä)
    • trycksvärta, pressar

billigare boktillverkning

stora upplagor

nya grupper fick kunskap

snabb spridning av nya idéer

slide9
Krut
    • några hundra år gammalt men kom att få betydelse nu
    • riddararméernas tid var ute
  • Navigeringsmöjligheter
    • Kompassen
      • uppfinningen fullbordad och en förutsättning för upptäcktsfärderna
    • Sextanten
      • dess föregångare konstruerad som gjorde det möjligt att få en viss uppfattning om läget
v rldsbilden
Världsbilden
  • Medeltid
    • geocentriska världsbilden
      • jorden universums medelpunkt
      • uppfattningen omhuldades av kyrkan och stödde dess uppfattning om skapelsen och människan som guds avbild
    • uppfattningen bestreds av
      • Kopernikus
      • Kepler
      • Galilei
      • Bruno som stödde den heliocentriska uppfattningen och som bevisades genom de geografiska upptäckterna
slide11
inom vetenskapen vann empirismen insteg ( mätning av verkliga iakttagelser)
  • kyrkan som förlorat sin världsliga makt från medeltiden kom nu attt även förlora sin makt över tanken
  • humanismen kom att ersätta förberedelsetanken som allmän livsuppfattning
de geografiska uppt ckterna
De geografiska upptäckterna
  • Varför
    • finna ny väg till Indien p.g.a. oroligheter i Asien
    • bevisa att jorden är rund
    • missionsiver
    • expansionssträvanden
  • Förutsättningar
    • havsgående skepp
    • kompass
    • navigationsförmåga
f rderna
Färderna
  • Portugal
    • Henrik Sjöfararen sände expeditioner längs Afrikas västkust. 1460 hade man nått
      • Guineabukten
      • Goda Hoppsudden, Diaz 1487
      • Indien, Vasco da Gama 1498
      • senare Bortre Indien och Kina
      • Sydamerika, Vespucci 1499
      • Jorden runt , Magalhaes 1521
  • Spanien
    • Isabella firade segern över morerna genom att ge Kolumbus tre skepp
slide14
Amerika, Kolumbus 1492
    • Conqvistadorer Cortez o. Pizarro erövrade mellan och Sydamerika för Spanien
    • Amerigo Verspucci gav namn åt världsdelen (kartlade sydamerikanska kusten)
  • England
    • Nordamerikas kust, Cabot 1497
    • Kanada, Frobisher 1576
    • Jorden runt, Drake 1579
    • Norra Ishavet, Barents 1597
  • Frankrike
    • New Foundland, Cartier 1534
f ljder av uppt ckterna
Följder av upptäckterna

1. De tidiga kolonialväldena

  • Portugal
    • Handelsstationer (faktorier) längs Afrikas kust
    • lika i Indien, Bortre Indien, Moluckerna och Kina
    • koloni i Brasilien
    • behärskade tidvis Indienhandeln och Lissabon var en tid världens handelscentrum
slide16
Spanien
    • erövrade Sydamerika (utom Brasilien), Mellanamerika och Florida samt sydvästra USA
    • aztekernas och mayafolkens välde krossades
    • rikedomar fördes till Europa
    • ivrigt missionsarbete
    • negerslavar infördes från Afrika som arbetskraft 1516
    • bråk mellan Spanien och Portugal undveks genom fördraget i Tordesillas 1494 som delade världen i en östlig (portugisisk) och västlig (spansk) del
slide17
2. Nya handelsleder
  • Atlantstaterna fick betydelse först
  • Nederländerna som
    • kom att blomstra som leverantör av produkter till Portugal och Spanien (bl.a. virke och tyg)
    • förmedlade produkter till europeiska marknaden och blev ledande sjönation i Europa (bl.a. Nordsjön och Östersjön)
    • senare måste holländarna själv hämta sina produkter
slide18
övertog Fjärran östern av Portugal liksom Sydafrika (emigration = boer)
    • koloni i Amerika (Nya Amsterdam)
    • övertog Hansans roll i Nordeuropa
    • Amsterdam var på 1600-talet europeiskt handelscentrum
    • enda folk som hade kontakt med Japan efter 1642
  • England & Frankrike
    • blev ledande sjömakter på 1700- talet
    • tävlade om kolonialvälden i Amerika och Indien
slide19
3. Nya produkter
  • Till Europa
    • Från Amerika
      • majs
      • kakao
      • tobak
      • potatis
      • ädelmetaller (skapade inflation)
      • fisk, pälsverk
    • till Amerika
      • sockerrör
      • husdjur
      • sädesslagen
      • kaffe
      • sjukdomar
slide20
Från Asien
    • kryddor
    • siden
    • färgämnen
    • te
slide21
4. Kapitalismen
  • Anläggningar och produktion krävde tillgångar i stor omfattning (skepp, gruvor, masugnar, hamnar, lager, personal, väntetider etc.)
  • finansiering genom:
    • storköpmän (stor betydelse)
    • handelshus
      • Fugger
      • Medici
    • organisationer
      • Hansan
  • Medförde att dessa fick ökad politisk betydelse
slide22
5. Sociala följder
  • Ökade sociala motsättningar:
    • hantverkare - köpmän (hantverkarna blev ofta lönearbetare till köpmännen)
    • myndigheterna motsatte sig kamp för dräglig utkomst
    • bönderna i Västeuropa fick det något bättre p.g.a. högre priser
    • bönderna i Östeuropa i djup livegenskap och misär
    • generellt ökat skattetryck p.g.a.:
      • dyr hovhållning
      • krigisk utrikespolitik (sold, underhåll)
      • rutningskostnader (kanoner fästningar)
absolutuismens tillkomst
Absolutuismens tillkomst
  • Förutsättningar
    • penninghushållningen
    • uppfinningar
    • förbättrad förvaltning
    • ny syn på kungamakten

Genomförande

  • Merkantilism (gav pengar)

Ekonomisk politik som gynnar penninghanterande verksamhet

Mål: Aktiv handelsbalans

slide24
Medel
    • gynna handel, hantverk
      • subsidier , tullar
      • bidrag
    • begränsa import
    • gynna förädling
    • gynna nya branscher
    • monopolkompanier
    • kommunikationer (kanaler)
  • Försvaga adeln
    • kungliga domstolar
    • avlönade ämbetsmän
    • moderna arméer
    • reduktioner
slide25
Förbättrad förvaltning
    • rådgivarorgan av experter
    • centrala ämbetsverk
    • centraliserad förvaltning
    • kungliga övervakare (kontroll)
  • Likriktning inom kultur
    • konsten i regentens tjänst

(barocken skulle förhärliga regenten allegoriskt)

    • litteraturen blev hyllningsberättelser
  • Stärkning av regenten
    • arvkungadöme
    • kontroll av kyrkan
slide26
censur
  • avskaffa särbestämmelser
  • minska folkrepresentationens rätt

Absolutismen genomdrivs under 1500 och 1600 - talen i de flesta europeiska länder

de europeiska stormakterna vid nya tidens b rjan
De europeiska stormakterna vid nya tidens början

HABSBURGSKA VÄLDET

Karl V 1519 - 1556

  • väldet omfattade:
    • Österrike
    • Nederländerna , Franche-Comté (burg. arvet)
    • Spanien
    • Syditalien, Sicilien, Sardinien
    • Amerika (sp. kol.)
  • Mål:
    • skapa universalmonarki under kejsaren
slide28
reformera kyrkan
    • kontrollera Europa
  • Problem:

Omgivningen expansiv och fientlig

    • Suliman II anföll från öst (slogs 1529 utanför Wien)
      • Ungern i förbund som varade till 1918
    • Barbareskstaterna anföll från syd (havet osäkert, Tunis togs)
    • flera krig mot Frans I som eftersträvade jämvikt
    • inre strid mot protestanter och Schmalkaldiska förbundet
slide29
religionskriget ledde till
    • religionsfreden i Augsburg 1555
      • cujus regio, ejus religio
  • Karl abdikerade och riket delades mellan sönerna
    • Filip II fick Spanien och Italien med besittningar + burg. arvet
    • Ferdinand resten

Spanien

Dominerade under sent 1500- tal

  • Filip II stark p.g.a.:
    • inkomster från kolonier
    • burg. arvet rikt
slide30
Filip gjorde sig enväldig
    • flitig, men lade sig i allt
  • Mål:
    • rekatolisera
    • stärka Habsburg
  • Medel:
    • inkvisition
    • utrikespolitik
  • Krig
    • Frankrike
    • Turkiet (Lepanto 1571)
    • tog Portugal med kolonier
    • Florida, Filippinerna
  • Problem
    • resurserna för små
slide31
Nederländerna (inkl. Belg.)

Typiskt:

  • Rikt p.g.a.:
    • handel,sjöfart
    • utvecklat jordbruk
    • stor befolkning
    • textilproduktion
    • kalvinism fanns i norr
  • Bestod av 17 provinser i pers. union med Sp.
  • Filip bröt mot fördragen
      • egna ämbetsmän och skatter
      • förföljelse av kalvinister

vilket ledde till oro

slide32
krigståg och avrättningar

uppror 1572

Ledare Wilhelm av Oranien

  • hjälp från England
  • landet dränktes
  • sju provinser ingick unionen i Utrecht 1579 (Holland)
  • sydprovinserna återgick till Sp.
  • Sp. andra problem och Holland formellt självständigt först 1648

Holland

Storhetstid på 1600-t p.g.a.:

  • jordbruksutveckling
  • fiske
slide33
handel & sjöfart
    • nya fartygstyper
    • nytt byggnadssätt
    • dominerade europeisk utrikeshandel

Skaffade kolonier t.ex. :

    • Moluckerna, Sundaöarna
    • Kaplandet
    • Nya Nederländerna

Kulturell storhetstid:

    • Hals, van Delft, Rembrandt
    • 17 universitet
    • Hugo Grotius
slide34
Frankrike

Under slutet av medeltiden ganska stark riksregering som fortsatte på 1500-talet under Frans I och Henrik II.

Men medeltida rester kvar:

    • ingen gemensam lag
    • rikligt med provinsiella särrättigheter
    • lokala tullar o. avgifter
    • adelsprivilegier
  • Frans I (1515-47)

Utrikespol. mål:

    • bekämpa Habsburg

Medel:

slide35
konkordat med påven 1516
    • katolsk statskyrka
    • kungligt inflytande
  • stöd till alla Habsburgs fiender

Under Frans kulturellt uppsving.

Hustrun Katarina av Medici styrde under efterträdarna:

Oro (9 inb.krig) p.g.a. :

  • sociala & ekon. problem
  • provinsiella olikheter
  • statens makt
  • religion (hugenotter)
  • tronföljden oklar

Henrik av Navarra (hugenott) giftes med Katarinas dotter.

slide36
hugenottkrigen 15622-1594
  • 1572 Bartlomeinatten
  • Henrik kung 1594 ( Henrik IV) ätten regerade till 1789

Inre ordning:

    • ediktet i Nantes
    • adeln kvästes
    • stöd till näringslivet (höna söndag)
    • handelsavtal
    • kommunikationer, broar

yttre tillväxt:

    • fred med Filip II
    • aktiv utrikespol
    • Canada franskt

Under efterträdaren styrde Richelieu

slide37
Mål:
  • stärka kungamakten
  • stärka Frankrike

Medel:

  • merkantilism
  • adeln fick handla
  • adelsprivilegier kunde köpas
  • inga privatkrig
  • intendenter kontrollerade ämbetsmännen i provinserna
  • befästningar som inte var kungliga revs (hugenotter)
  • stöd till protestanter mot H.
  • med i trettioåriga kriget
slide38
England

Med rosornas krig kom Tudorerna till makten 1485

Henrik VIII (1509-1547)

  • stärkte kungamakten ytterligare genom kamp med kyrkan (giftermålen)
    • suprematiakten 1534
    • klostrens egendom drogs in
    • kalvinism vann inträde
  • efterträddes av bl.a. Maria (Bloody Mary) gift med Filip II
    • rekatoliseringsförsök

Elisabeth I (1558-1603)

  • gjorde E. till stormakt
slide39
godkändes inte av katolska kyrkan varför hon införde episkopalkyrkan
    • trosartiklarna luddiga varför de kunde omfattas av de flesta (dock ej av puritaner)
    • administrationen protestantisk liksom läran men formen katolsk
  • näringslivet utvecklades
    • textilindustri & fårhållning
    • järnindustri
    • handel
  • sociala förhållanden
    • ordnad fattigvård med skild skatt
  • utrikespolitik
    • expansivt med kolonier (Virginia)
    • kamp mot Spanien
slide40
kaperier
    • stöd till Holland
    • fängslig fristad för Maria Stuart som sedan avrättades = raseri i Rom. Filip II skulle straffa

Stora armadan 1588

England vann och blev en sjömakt att räkna med

  • kulturell blomstring
    • Thomas Moore
    • William Shakespeare

Under efterträdarna Jakob I och Karl I oroligheter p.g.a.:

  • maktkamp
    • kung - parlament
  • ekon. & social nedgång
slide41
motsättning England - Skottland
    • fredspolitik (30-åriga kriget)
    • kungen tog skatt utan att höra parlamentet
  • Uppror i Skottland mot Karl = det långa parlamentet
    • Karl måste godkänna maktinskränkning
    • ville kuva motståndet med våld = inbördeskrig
      • kavaljerer &
      • rundhuvuden
    • rundhuvuden segrade
      • England blev republik under Cromwell 1649
      • Karl avrättades
slide42
Irland & Skottland kuvades
    • navigationsakten 1651
    • i princip en diktatur
  • efterträddes av sonen som avgick och kungadömet återinfördes (restaurationen) 1660
trettio riga kriget 1618 1648
Trettioåriga kriget1618-1648
  • Orsaker:
    • religion
      • katolskt - protestantiskt
    • kampen kejsare - furstar
      • Böhmen (Fredrik av Pfalz)
    • kampen Habsburg- Frankrike
    • Nederländernas ställning
slide44
Krigets skeden:
      • Böhmiska skedet 1618 - 25
      • Danska skedet 1625 - 29
      • Svenska skedet 1630 - 35
      • Svensk-franska skedet 1635-48
  • Westfaliska freden 1648

Osnabruck & Munster

    • motreformationen stoppades
    • Augsburgska freden förnyades
    • Holland Schweiz självständiga
    • Holland fick kolonier
    • Frankrike fick M,T & V
    • Brandenburg expanderade
slide45
Bayern blev kurfurstendöme
  • Alla över 300 furstendömen fick så gott som full suveränitet
    • kejsarn måste få bifall till allt
  • Habsburg var krossat
  • Sverige blev stormakt och fick
    • Bremen
    • Verden
    • Vismar
    • västra Pommern med Stettin
frankrike under ludvig xiv 1661 1715
Frankrike under Ludvig XIV 1661-1715
  • Tog vid efter Mazarins död 1661
  • F.ledande inom:
    • ekon., kultur, förvaltning, diplomati, militär (le grand siécle)
  • Mål:
    • kungligt envälde (Létat cést moi)
  • Medhjälpare:
    • Colbert (ekon)
    • Louvois (armé)
    • Vouban (fortifikation)
slide47
Metoder
    • Parisregeringen beslöt i allt
    • intendenter kontrollerade
    • censur
    • politiska fångar
    • adeln blev beundraradel
    • tjänster enligt duglighet
    • provinsparlamenten förbjöds
  • Handelspolitik
    • kolonier i Indien
    • Amerika
    • Västindien
  • Kultur
    • arkitektur, Mansard, Versaille
slide48
Ludvig XIV stil (barock)
    • stora författare
      • Corneille
      • Racine
      • Moliere
  • Armén
    • kungen högsta befäl
    • strikt rangordning
    • stående armé i kaserner
    • förenhetligad utrustning
    • krigsministerium övervakade
  • Utrikespolitiska mål:
    • naturliga gränser
    • ett flertal krig som gav vinster speciellt mot nord och ost
slide49
Frankrike
    • absolut dominerande och stilbildande i Europa
  • På 1700-talet nedgång pga :
    • de främsta dör
    • Ludvig Gammal
    • fel i samhället
      • hovadeln privilegier utan skyldigheter
      • ämbeten såldes
      • ämbeten i arv
      • byråkrati
    • statsskulden
      • hovhållning
      • krig
      • subsidier
    • skatterna ojämnt fördelade
england under sent 1600 tal
England under sent 1600-tal
  • Karl II ville stärka kungamakten

Problem:

    • penningnöd
    • utrikespolitiken
    • sympatierna för katolicismen
    • tronföljden

Krigisk och inför toleranspolitik mot katoliker

opposition och testakten 1673

    • partisplittring; whigs - tories
slide51
Jakob II 1685-88

Mål:

    • envälde
    • rekatolisera

Stöd från Frankrike

opposition

Wilhelm III inkallas till regent

(den ärorika revolutionen)

    • 1689 Declaration of Rights
    • Från 1707 realunion med Skottland
    • GB+Holland mot F till 1815
kolonierna
Kolonierna

Från 1600-talet engelsk och fransk expansion i Nordamerika

England Frankrike

  • ostkusten - New Foundland
  • Jamaica - Canada, Lousiana

Näringar:

    • jordbruk * jakt fiske
    • handel * handel
    • hantverk * plantager

Främre Indien

  • handel -handel
kolonialkrigen 1739 63
Kolonialkrigen 1739-63
  • Orsaker
    • engelskt intrång på franskt område
    • engelsk expansion västerut
    • konkurrens i Indien
  • Fred 1748 utan ändringar
  • Andra kriget förs i Nordamerika och leder till:
    • F. förlorar allt i Nordamerika
    • F. förlorar allt i Indien
nordamerikanska frihetskriget
Nordamerikanska frihetskriget
  • Orsaker:
    • Skatterna
    • Parlamentsrepresentationen
    • Guvernör folkförsamling
    • Canadafrågan
    • Annat:
      • aristokrati - demokrati
      • kyrkliga motsättningar
      • upplysningsideér

kolonisternas krav godtogs med undantag av tetullen

slide55
Motsättningarna ledde till

Boston Tea Party

  • England mötte med våld
  • ombud på kongress i Philadelpia avgav 1776 (4.7) oavhängighetsförklaringen
  • USA hade uppstått av tretton delstater
upplysningen
Upplysningen
  • Bakgrund:
    • Världsbilden
    • Naturlagarna
    • Vetenskapernas utveckling

tro på förnuft och empirism

Naturrätten:

    • det finns naturlagar oberoende av människan ex. rätt till liv, frihet ,egendom

Mål:

    • ändra samhället enligt det
slide57
Staten
    • överenskommelse mellan fria individer där en fått rätt att styra (inte av Gud)

Uppfattningar om styrelsen:

    • upplyst despotism
    • konstitutionalism
      • monarki
      • republik

upprorsrätten garanterade att missbruk kunde undvikas

  • Tankarna spreds i Europa genom lärda sällskap, filosofer och encyclopedisterna
slide58
Företrädare:

John Locke 1632-1704

tolerans, maktfördelning,mot privilegier, upprorsrätt

Charles de Motesqieu 1689- 1755

klimatläran, maktfördelning

Jean-Jaques Rousseau 1712-1778

direkt folkstyre, republikan, sökte återgång till naturtillståndet

Francois Marie Arouet (Voltaire) 1694-1778

mot kyrkan, upplysning med våld, maktfördelning

ryssland
Ryssland
  • Kännetecken :

Hade varit isolerat från Europa pga.:

    • religion
    • tatarinvasionen
    • hamnbristen
    • avståndet

Peter I byggde upp det mäktiga självhärskardömet (1682- 1725)

Mål:

    • modern västerländsk stat

Medel:

slide60
använda västerländska experter
  • Armé
    • moderniserades
    • standardiserades
    • ordnat underhåll
    • flotta enligt holländskt mönster
  • Förvaltning
    • folkrepresentationen försvann
    • av tsaren beroende senat (råd)
    • länsindelning infördes
    • centrala ämbetsverk inrättades
    • kyrkan underställdes den heliga synoden och prokuratorn
    • duglighet framom börd
slide61
Ekonomi
    • merkantilismen infördes
  • Kultur
    • Europa skulle efterliknas
      • arkitektur (byggnader)
      • bildkonst (konstnärer)
  • Finansiering
    • nya skatter
    • bondens ställning skärptes (total livegenskap)
      • tillgången på skattebetalare och
      • soldater säkrades
  • Resultat
    • motståndet krossades och greppet om riket stärktes
slide62
Ryssland expanderade
    • Stora nordiska kriget 1700-21
      • anfall mot Sverige-Finland 1700
      • 1703 grundades Petersburg
      • 1713-14 Finland ockuperat
      • 1721 freden i Nystad (Ryssland fick tillträde till Östersjön bl.a. Kexholms län och Karelska näset)
fysiokratin
Fysiokratin

Mål

    • Ekonomi som stämde överens med förnuft och naturlagar
  • Bakgrund:
    • upplysningsideérna
    • befolkningsökningen på 1700-t
  • Naturliga näringar
    • lantbruk
    • jakt
    • fiske
    • gruvdrift

Dessa nyskapande (borde vårdas)

slide64
Hantverk & handel är endast bearbetande och förmedlande och därmed sekundära
  • Ekon. pol. = förbättra förutsättningar för bönder
    • avskaffa livegenskap
    • ny beskattningsmodell
      • ägare inte odlare borde beskattas
    • ökad produktion genom
      • ökad avkastning (intensivbruk)
        • omskiftning
        • nya växter
          • potatis
          • rotfrukter
          • foder
        • husdjursförädling
slide65
ökad yta (extensivbruk)
        • ängsmarker, mossar
        • dikning, sjöfällning, dammar

LIBERALISMEN

  • Adam Smith:
    • Wealth of Nations 1776

Agerade mot regleringen och monopolismen och ansåg att ekonomins naturlagar borde gälla:

utbud efterfrågan

bästa resultat

    • välstånd = mängden varor & tjänster som bjuds ut
slide66
Liberalismen ville inte ha statlig inblandning eller begränsningar inom näringslivet
  • Statens uppgift att
    • stifta goda lagar
    • hålla oberoende domstolar
  • Andra liberala krav:
    • näringsfrihet
    • yttrandefrihet
    • tryckfrihet
    • religionsfrihet
    • samlingsfrihet
franska revolutionen
Franska revolutionen

Orsaker:

  • Ståndssamhället
    • adel
    • präster
    • tredje ståndet
  • Jordegoförhållanden
    • bönder 2/5
    • adel 2/5
    • krona 1/5
  • Finanskrisen

utgifter större än inkomster pga.:

      • krig
      • hovhållning
slide68
ämbetsmannakåren
      • la Taille orättvis
      • nödår 88-89
  • Förvaltningen
    • stor, dyr, ineffektiv

riksständerna inkallades

(första gången sen 1617)

Ständerna:

adel 300

präster 300

tredje st. 600

    • 3:dje ståndet krävde nytt röstningssystem
    • övriga sa nej
slide69
Tredje ståndet tågade ut och bildade en konstituerande nationalförsamling (resten tvingades motvilligt med)

Beslut:

    • privilegierna avskaffades
    • likhet inför lagen
    • feodala rättigheter bort
    • mänskliga rättigheter
    • egendom indrogs till staten
    • ny författning

1791 års författning:

    • F. konstitutionell monarki
    • nationalförsamling (riksdag)
    • valcensus
    • kungen suspensiv veto
  • borgerskapet blev mäktigt
slide70
Lagstiftande nationalförsamlingen 1791
    • radikalare sammansättning
    • politiska begreppen tillkommer (vänster-höger)
    • höger - konst. monarki
    • vänster - republik

girondister berget (jakobiner)

fick makten

      • krig mot Ö.
      • kungen fängslas
      • fienden avvisas
      • nyval med allmän rösträtt för män
slide71
Nationalkonventet 1792
    • Frankrike republik
    • Kungen döms till döden

Makten till jakobinernas välfärdsutskott som upprättar diktatoriskt skräckvälde

      • angiveri (MA)
      • övervakning
      • likriktning
      • även reformer (m)

Inre maktkamp och nationalkonventet vände sig mot maktmissbruket

Ny författning: Direktorialförfattningen 1795

      • 5 direktorer verkställde
slide72
tvåkammarriksdag
    • hög valcensus
    • liten representation
    • revolutionen hade gått för långt
    • fienderna slogs (NP)
    • 1789 återstod England
    • skulle besegras genom fälttåg till Egypten (misslyckades)

statskupp (Brumairekuppen)

  • Konsulatet (1799 författning)
    • tre konsuler verkställde
    • första mäktigast
      • befälhavare
      • utrikespol
      • förordningar
      • kand till folkrep
slide73
folkrep. utsågs genom allmän rösträtt för män

Författningen antogs genom folkomröstning

  • Napoleontiden
    • Inre styrelsen
      • partierna försonades
      • lugn och ordning proklamerades
      • konkordat med påven
      • undervisningsreform
        • bonapartister
        • officerare
      • förvaltningsreform
      • Code Napoleon
      • finansreform
        • enhetlig beskattning
        • riksbank
slide74
Resultat:
  • ordning och reda

Napoleon förste konsul på livstid 1802 och

Kejsare Napoleon I 1804

  • Utrikespolitiken

Mål:

  • Frankrike Europas ledande makt

krig

  • F. expanderade och napoleontrogna regenter insattes i erövrade länder
slide75
1807 höll Napoleon ett möte i Tilsit och delade Europa.
  • endast England återstod som fiende. Skulle krossas genom

Kontinentalblockaden

Ryska kriget 1812 misslyckades

Uppror i Europa

  • befrielsekriget 1813 fällde Napoleon som fick Elba som tillflyktsort

F blev monarki under Ludvig XVIII . 1792 års gränser

wienkongressen 1814 15
Wienkongressen 1814-15

Mål

  • Reorganisera Europa
  • Undvika framtida krig

Kongressen avbröts av N:s 100 dagar och fortsatte efter Waterloo

    • Napoleon fördes till S:t Helena var han avled 1821 (mord)

Principer

  • Legitimitetsprincipen
    • tidigare härskare återkom
    • undantag: Tyska förbundet 38
slide77
Jämviktsprincipen
      • stormakternas intressen åt olika håll
    • garantier mot framtida fransk expansion
      • Frankrike omgavs med buffertstater
  • Reaktionära Europa
    • Stormakterna skulle bistå varandra och krossa orosrörelser och opposition
    • vägledande blev censur och förtryck för att förhindra olämpliga åsikter att spridas
industriella revolutionen
Industriella revolutionen
  • Inleddes mitten av 1700-t. i GB. Nydaning av prod.
  • Förutsättningar:
    • råvaror - kolonierna
    • arbetskraft - tidigare lantarbetare, bef. ökning
    • kapital - slavhandel, köpenskap, banker
    • uppfinningar
      • ångmaskin (Watt)
      • spinnmaskin (Hargraves)
      • vävstolar (flygande skytteln)
      • nya järnframställningsmetoder
slide79
Påskyndades av :
    • am. frihetskriget (varubrist)
    • efterfrågan på tyg
    • liberala lagstiftningen
  • Faser
    • första 1750-1830
    • andra 1830-70
    • tredje 1870-
  • Spridning
    • Storbritannien
    • Belgien, Holland
    • Frankrike
    • Tyskland
  • Länderna producerade det de var lämpliga för
slide80
Följder:
    • Sociala
      • koncentration av bebyggelse till städer och fabriker (urbanisering)
      • ny socialgrupp
      • motsättningar arb.giv. - arb.tag.
      • förslumning
        • dåliga bostäder
        • dålig hygien
        • hög mortalitet
        • superi
        • kriminalitet
      • konjunkturarbetslöshet
      • dåliga arb. förhållanden
        • låga löner
        • barn- och kvinnoarbete
        • långa arbetsdagar (14)
slide81
tekniska följder
    • accelererad utveckling
      • mer maskiner
      • bättre teknik
    • billigare produktion
      • massproduktion för masskonsumtion
    • bättre utbildning
    • nya uppfinningar
  • övriga följder
    • kapplöpning om kolonier
      • råvaror
      • marknader
    • fackföreningsväsendets tillkomst
    • arbetarrörelsen
    • ny näringsstruktur
    • stark befolkningsökning
nationalismen
Nationalismen
  • Orsaker till uppkomsten:
    • reaktion mot Napoleonväldet
      • Spanien
      • Tyskland
      • Holland
    • reaktion mot reaktionära rörelser
    • Englands och Frankrikes exempel visade att nationalstater klarade sig bra
  • Uttrycksformer
    • kulturell nationalism
      • etniska grupper skulle ges känsla för det egna språket, kulturen, historien etc...
slide83
politisk nationalism
      • varje folk bildar en stat
      • kulturell nationalism kan inte bevaras om inte politisk nationalism nås
  • Nationalismens ideella upphovsmän är filosoferna
      • HEGEL
      • HERDER
  • Följder av nationalismen
    • sönderfall av stater
      • Österrike, Ryssland, Turkiet
      • dessa motarbetade nationalismen och sökte i stället likriktning ex. förryskning
    • uppkomst av enhetsstater
      • Italien, Tyskland
slide84
De första frihetsrörelserna
    • 1810-26 Latinamerika frigör sig som en följd av Napoleonväldet
      • England &USA hindrade inblandning
    • Grekerna gör uppror mot turkarna 1820
      • England, Frankrike, Ryssland hindrar inblandning
      • Grekland fritt 1830
frankrike efter 1815
Frankrike efter 1815
  • 1814 Ludvig XVIII kung
    • revolutionens resultat står fast
    • landet konst. monarki
  • 1824 Karl X regent
    • reaktionär
    • för en politik som väcker opposition
    • Karl försöker betvinga folket
    • revolution 1830 och Karl flyr (julirevolutionen 1830)
  • Ludvig Filip regent 1830 -48
    • näringar gynnas och utvecklas
    • 1848 lågkonjunktur som leder till revolution
slide86
Andra republiken 1848-51
    • Ludvig Napoleon Bonaparte president
      • inför gunstlingsvälde och gör kupp 1851
      • utropas till kejsare 1852
      • kallas Napoleon III till 1871
  • Kejsardömet
    • stark expansion 1850 -70
      • järnväg
      • bankväsende
      • bolagsformer
      • flera frihandelsavtal
      • sjukhusväsende
    • tekniskt ledande
      • Suez-kanalen
      • Eiffel
slide87
Följder av julirevolutionen
    • spreds över Europa och orsakade oro
    • belgarna uppror mot Holland
      • Belgien fritt
    • England valreform till underhuset
  • Följder av februarirevolutionen
    • spreds över Europa
    • uppror i de flesta stora städer
    • enväldet bort
    • adelsprivilegier bort
    • bönderna befriades från feodala rester
slide88
MARXISMEN
  • Upphovsmän: Karl Marx och Friedrich Engels
  • Viktigaste källa: Kapitalet 1848
  • Bakgrund:
    • ind.rev. --- ny samhällsklass -- sociala problem
    • franska revolutionen
    • upplysningen (tankens befrielse)
    • urbaniseringen
  • Påverkare:
    • utopister
    • Hegel (dialektiken)
slide89
Marxismen vann gehör pga. att den uppfattades:
    • vetenskaplig
    • den innehöll en filosofi

ENGLAND PÅ 1800 - talet

Victoria regent 1837-1901

  • Kännetecken:
    • ledande sjömakt
    • Ledande kolonialmakt
    • Napoleons besegrare
  • Liberala reformer under 1800-t:
    • lindringar i dödsstraffet
    • yrkespoliskår (Bobbies)
slide90
fackföreningar tilläts 18511
    • sänkta tulltaxor (fritt 1860)
    • navigationsakten hävdes (48)
    • testakten hävdes
    • religionsfrihet
  • Parlamentsreform 1832
    • 143 platser till nya industriorter
    • rika medelklassen vann inflytande
  • Spannmålsslagarna hävdes 1846
    • Englands livsmedelsförsörjning beroende av import
    • flottan måste kunna trygga leveranserna
usa 1800 talet
USA 1800-talet
  • Växte kraftigt genom:
    • anslutningar
    • köp
    • krig
  • Befolkningsexplosion

1800 5 milj

1860 31 milj

1900 80 milj

1950 150 milj.

Orsaker:

    • hög nativitet
    • immigration
      • före 1880 från England, Irland
      • efter från Tyskland, Norden
slide92
Lockelse:
  • arbete
  • pol. & rel. frihet

Partier:

Republikaner Demokrater

  • stark union - svag union
  • protektionism - frihandel
  • ej slavar - slaveri

Näringsliv:

Nord Syd

  • jordbruk - plantager
  • industri - bomull, tobak
  • lönearbetare - slavarbete
  • skydd för prod. -frihandel
slide93
Lincoln president 1860
    • 11 sydstater drar sig ur unionen och bildar Amerikas konfedererade stater 1861

Resultat:

    • Inbördeskriget 1861 - 65
      • syd förlorade och ingick i unionen igen
      • slaveriet upphävdes
      • ekon expansion
      • USA ledande industristat vid sekelskiftet
tysklands enande reell nationalism
Tysklands enande (reell nationalism)
  • Bakgrund: Två synsätt
    • Lilltyska lösningen (exkl. Ö-U)
    • Stortyska lösningen (inkl. Ö-U)
  • Wilhelm I 1861-88

Mål: ena Tyskland

Medel: Militär styrka

  • Otto von Bismarck 1862
      • ministerpresident
      • arméreform = överlägsenhet
  • Enandet:
    • Fas I
      • krig med Ö-U mot DK 1864
slide95
Fas II
    • krig mot Ö-U 1866
    • Preussen vinner och
    • P får skapa nordtyskt förbund
    • Ö-U eliminerat
  • Fas III
    • krig mot Frankrike 1870-71
    • Preussen & co segrar och
    • Wilhelm I utropas till kejsare över Tyskland i Versailles
ad