Vardagsrehabilitering - Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt

1. Vardagsrehabilitering- Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt • Karolina Grahn • Äldrevårdsteamet

2. Rehabilitering • Vardagsrehabilitering (allmän rehabilitering) sker oberoende av vilken sjukdom personen har och kan/skall utföras av all personal. Det innebär att undersköterskor/vårdbiträden har ett rehabiliterande förhållningssätt när det gäller arbetsuppgifter som ges inom ramen för allmän omvårdnad inom lagrummet för SOL • Specifik rehabilitering utförs av arbetsterapeuter och sjukgymnaster enligt HSL. All överlåtelse av specifik uppgift till annan personal sker genom delegering.

3. Vardagsrehabilitering: • Ett rehabiliterande arbets- och förhållningssätt där personen får känna • sig värdefull. Träning och aktivitet vävs in i vardagens små och stora • sysslor genom att personalen målinriktat och pedagogiskt tar • tillvara personens egna resurser och förmågor. Utgår ifrån personens • egna önskningar, behov och möjligheter.

4. Vardagsrehabilitering • Att få ta mat själv ur karotten eller sätta tandkräm på tandborsten bibehåller finmotorik och koordinationsförmåga. • Bre smörgåsar. • Att gå till och från toalett/köket ger konditions- och rörelseträning. • Tvätta och torka händerna själv. • Köra sin rullstol, även om man bara klarar en meter. • Dra in och ut stol vid matplatsen. • Öppna sin dörr. • Tända lampan. • Sätta sig på sängkanten alternativt lägga upp benen själv. • Kamma sig. • Luta sig fram i stolen. • Hämta posten.

5. Hur möjliggör vi för personen att vara så aktiv som möjligt i sin vardag Förändra omgivningen – fysiska, psykiska och sociala faktorer Förändra utförandet Kompensera Uppmuntra och motivera Dosera rätt stöd Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

6. Att tänka på inför alla möten i vardagens aktiviteter: Jag- Du – Möte Du sätter dig upp/ jag erbjuder min hjälp Du tvättar dig/ jag finns tillhands om du behöver hjälp Du klär dig/ jag finns till hands om du behöver min hjälp Du reser dig upp/ Jag finns till hands för stöd och hjälp Du går/ jag finns till hands för att ge dig stöd Jag det - Icke möte Jag sätter dig upp/du blir uppsatt av mig Jag tvättar dig/ du blir tvättad av mig Jag klär på dig / Du blir påklädd av mig Jag reser dig upp/ du blir upprest av mig Jag går med dig/ du följer med mig

7. Positiva effekter fysisk aktivitet-Mycket starka bevis med inga eller få motsägande resultat • Förbättrar muskulaturen, skelettet, balans och rörlighet • Stärker immunförsvaret och minskar skadlig stress • Minskar upplevelsen av smärta • Förbättrar självförtroendet humöret och sömnen • Förebygger depression • Ökar självförtroendet • Minskar behov av medicinering

8. Bristande vardagsrehabilitering = Övervård • Konsekvenser för brukaren: • Muskelsvaghet och ledstelhet • Integriteten kränks • Sämre självkänsla • Ökad passivitet - inväntar instruktioner • Ökat vårdbehov • Förlust mentala förmågor • Sämre livskvalité

9. Motivation: • Meningsfullhet och motivation hör ihop. • Det måste finnas mål med aktiviteten som är meningsfullt för just den personen. • Intressen kan vara en väg att skapa mening. Återuppta gamla eller hitta ett nytt intresse. • Fokusera på det som personen vill. • Locka med något att göra efter aktiviteten som ni vet att denne tycker om – en ”morot”.

10. Vanor i vardagen • Stommen i vardagen • Viktigt för välbefinnandet • skapar trygghet • Är energisparare • Ger känsla av att vara kompetent • Igenkännande • Viktigare med åren

11. Det är inte naturligt att falla! • Utred faktorer som utlöste fallet: • UVI, mediciner, miljön, vanor, fysiskt. • Träna upp reserven: • Knäböj vid soffan. • Olika stationer i lägenheten, träna tillsammans. • Träna i situationer där det börjar bli svårt, tänk på tidigare vanor. • Träna att stå vid sänggaveln med rullstolen bakom sig. • Kontakt med vårdcentralen: • - Sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och läkare.

12. Forts. Det är inte naturligt att falla: • Promenader – inomhus och utomhus: • Förbättrar pulsen • Kognitiva förmågan förbättras • Balansförmågan bibehålls ellert förbättras. • Bra för mag och tarmfunktionen. • Frigör energi vilket i sin tur underlättar vila. • Minskad smärta pga ökad endorfinhalt. • Ökar självkänslan, integriteten och det psykiska välbefinnandet. • Träna i vardagliga aktiviteter! • - För en gammal och sjuk människa så kan man jämföra styrketräning med att klä på sig själv. Att utföra hushållsarbete blir konditionsträning.

13. Hjärnan måste få ha roligt! • Bra för hjärnan: • Promenader • Motion • Relationer • Engagemang • Trädgårdsarbete • Att skratta • Umgänge • Sömn • Bokläsning • Korsord • Musik • Beröring

14. Summering: • Se till det friska och stimulera det! • Förvänta dig att din närstående kan. • Uppmuntra din närstående att vara delaktig i vardagens sysslor. • Att stötta någon kan vara muntliga instruktioner, plocka fram de saker som behövs för aktiviteten, “härma”. • Kommunicera med varandra, förklara varför du står med “händerna på ryggen”. • Sätt upp ett mål att nå, mål som är meningsfull för just den personen. • Människor som är fysiskt och socialt aktiva är lyckligare än andra. • Viktigt att få vara delaktig i och ta beslut om sin egen vardag. • Ha roligt tillsammans!