1 / 24

Handläggning av slamärenden Falkenberg 2012-06-15

Handläggning av slamärenden Falkenberg 2012-06-15. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund. Kalkstabiliserat slam. Lagstiftning. Miljöbalken – hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning var på gång – NV fått nytt uppdrag om fosforåterföring) SJVFS 2004:62

hall
Download Presentation

Handläggning av slamärenden Falkenberg 2012-06-15

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Handläggning av slamärendenFalkenberg 2012-06-15 Ewa Björnbergmiljöförvaltningen i Lund Kalkstabiliserat slam

  2. Lagstiftning • Miljöbalken – hänsynsreglerna • SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning var på gång – NV fått nytt uppdrag om fosforåterföring) • SJVFS 2004:62 21 § i SJVFS 2004:62 hänvisar till SNFS 1994:2 (”Ytterligare bestämmelser om spridning av avloppsslam..”)

  3. SNFS 1994:2 • Gränsvärden anges för sju tungmetaller – resten har vi ingen kontroll på. • ”Utgångspunkten för reglerna är att det inte ska finnas någon negativ påverkan på mark, växtlighet eller människa via metaller i 1000-års perspektivet”. (ur Rapport 4418 från Naturvårdsverket, LRF, VAV 1995)

  4. SJVFS 2004:62 reglerar stallgödsel och andra organiska gödselmedel • Tillförd mängd – max 22 kg P/ha (8§) • Dokumentationsskyldighet (13§) • Fördelning över spridningsarealen (17§) • I 27 § har man missat slam (andra organiska gödselmedel) avseende nedbrukning inom 4 timmar

  5. Rutiner för slamspridning • Rutiner för slamspridning i Lunds kommun antogs av miljönämnden september 2007 • Enhetlig hantering av slamärenden • Spridning av slam är miljöfarlig verksamhet • Miljönämnden har tillsynsansvar • Föreläggande vid all slamspridning • Förbud i Lunds kommun fr.o.m. 2010

  6. Kontroll av information om slammet • Reningsverk / slamentreprenör skall informera miljöförvaltningen om planerad slamspridning • Varifrån kommer slammet? Vilket ARV? • Spårbarhet är viktig! • Analyser av metallhalter i slammet • Uppfyller slammet gällande gränsvärden? • Analysintyg om att salmonella ej påvisats

  7. forts. • Slammets näringsvärde skall redovisas (N,P) • Max en 5-årsgiva får spridas - max 22 kg P/ha • Hur många kg N resp. P /ha innebär spridningen • Vilket fält – karta med fastighetsbeteckning • Analys av jord från fältet (Pb, Cd, Cu, Cr, Hg, Ni, Zn) • Markanalys – rätt metod måste användas !

  8. forts. • Markens fosforklass skall anges • Nedbrukning snarast, dock senast inom 4 timmar (gäller inom känsligt område) • Efterföljande gröda? Areal? • 100 m skyddsavstånd till permanentboende • Upplag av slam får inte förekomma inom eller i anslutning till spridningsområdet

  9. forts. • Vägar får inte förorenas vid transporter • Kopia på transportförsäkran och spridnings-försäkran skickas till miljöförvaltningen • ARV skall redovisa ett kontrollprogram • Revaq-slam likställs med annat slam vid handläggning • Alla handläggningskostnader debiteras slamentreprenören

  10. Problem • Fel analysmetod vid markanalys t ex att man använt 2M salpetersyra i st f den föreskrivna metoden (SS 02 83 11) där 7M skall användas. Detta innebär att man bara redovisat hälften av kadmiuminnehållet • Krav på spårbarhet följs inte alltid • Information till miljöförvaltningar bör omfatta allt slam oavsett utspädningsgrad

  11. Ny kunskap debatteras

  12. Nr 9, 2010

  13. Ny kunskap bör beaktas i besluten • Vid handläggning av slamärenden är målet att miljön/åkermarken/hälsan inte skall ta skada i ett långsiktigt perspektiv (1000 år) • Slam är farligt för miljö- och hälsa ur flera aspekter • Brist på kunskap har gjort att dessa risker inte uppmärksammats • Ny kunskap ger bättre beslutsunderlag

  14. Vad är slam? • ett gödselmedel eller ett riskabelt kemiskt avfall som man sprider på åkrar för att bli kvitt ett besvärligt avfall? • Ur brev från KEMIdaterat 2011-05-26 ”Naturvårdsverket har vid förfrågan uppgett följande: Vi anser att slam är ett avfall. Det uppstår i en reningsprocess och det finns ett kvittblivningsintresse. Att man sedan återvinner det genom att sprida det på åkrar förändrar inte den bedömningen. Det uppfyller inte kraven för att vara en biprodukt eftersom det bland annat inte uppstår som en restprodukt i en industriprocess och inte är färdigt att användas. Bland annat krävs hygienisering innan användning”.

  15. Slam är ett avfall! • Eftersom slam är ett avfall kan vilka miljö-och hälsofarliga ämnen som helst få förekomma i slammet utan att de behöver deklareras • Därmed är det omöjligt att överblicka vilka ämnen som kan hamna i miljön, tas upp av växter eller återfinnas i livsmedel • Slam skall behandlas som avfall och inte försöka avyttras som en gödselprodukt

  16. Varför är det olämpligt att tillåta att slam sprids på åkermark? • Slam är det som blir över på reningsverken efter rening av avloppsvatten • Slam innehåller de föroreningar man inte vill ska nå recipienten • Slam innehåller nästan hela periodiska systemet m.fl. föroreningar • Endast i undantagsfall undersöks förekomst och halt av föroreningar och det är ännu ovanligare att effekter på miljö- och hälsa undersöks

  17. Kadmium • Kadmiumhalten i livsmedel måste minska för folkhälsans skull • För att uthålligt få minskning av Cd-halten i jordar måste Cd-halten i gödsel vara lägre än 12 mg Cd/kg P • Dagens Revaq-slam innehåller i snitt ca 30 mg Cd/kg P • Revaq har som mål att Cd/P kvoten ska minska till 17 mg Cd/kg P fram till år 2025 • All slamspridning innebär ackumulering av kadmium i jorden !

  18. Mineralgödsel • NPK-gödsel från Yara innehåller max 12 mg Cd/kg P (i genomsnitt 7 mg Cd/kg P under 2011) • Yara står för 60% mineralgödselförsäljningen i Sverige (160 000 ton) • Gödsel från Uralchem (70’ ton) <5 mg Cd/kg P • Gödsel från Fertiva (20’ ton) 10-20 mg Cd /kg P

  19. Produktvalsprincipen, MB 2 kap 4§ • En rättsregel som man är skyldig att följa • Varken verksamhetsutövare eller tillsynsmyndighet kan välja bort regeln • Mineralgödsel och stallgödsel är bättre än slam som ”fosforgödselmedel” • Fosfor i mineralgödsel och stallgödsel är lättillgängligt för växter

  20. Fosfor – ett grundämne • Fosfor tar inte slut men kan hamna på fel ställe (ex Loussajärvis botten) • Fosfor i slam är hårt bunden till fällnings-kemikalier och svårtillgängligt för växterna • Slam är inget värdefullt ”fosforgödsel-medel” men den fosfor som hamnar i slammet bör tas tillvara • Det finns redan idag metoder som gör det möjligt att utvinna fosfor ur slam

  21. Mullbildande ämnen • Slam innehåller lite mullbildande ämnen som mineralgödsel inte gör men väl stallgödsel • Det finns inga undersökningar med avseende på metallernas hämmande effekt på mykorrhizasvamparnas tillväxt

  22. Ej essentiella spårelement • Revaq anger att anrikningen får uppgå till högst 0,2 % per år • 0,2 % innebär en fördubbling i ett 500-års perspektiv • Högst anrikning av guld, vismut och silver • Enligt reglerna ska det inte finnas någon negativ påverkan på mark, växtlighet eller människa via metaller i 1000-års perspektivet”.

  23. Slutligen … • Varför sprids slam huvudsakligen på arrendemark?

More Related