S ubjekt i ”mitt” eget liv

1. Subjekt i ”mitt” eget liv Självbestämmande, delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning Örebro 23 maj 2013

2. Regionalt program Utgångspunkter: (sid 6) Individen i fokus – vägledande princip – delaktig i planeringen av och inflytande över insatser som ges Återstår mycket arbete

3. Regionalt programUtvecklingsmöjligheter: (s 9) Styrkor Svagheter Stuprörstänkande Dialog med individen • Samverkan • Det regionala perspektivet

4. Regionalt programMålbild 2015: (s 10) Personer med funktionsnedsättning har individuellt och flexibelt utformade stödinsatser för att leva ett självständigt liv

5. Regionalt programStrategier: (s 12-13) • Kunskapsutveckling • Samverkan (stuprör)

7. En livshistorisk förändring • En heltnyvärldöppnar sig • Livet avprivatiseras • Vardagenpåverkasstarkt Skau (2008) Mellan makt och hjälp. Om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare

9. Varför? • Hälsa och utveckling främjas • Motiverade och intresserade personer upplever högre kontroll över sitt liv. • Det gör att självuppskattning och självkänsla ökar.

10. Varför?God självkänsla… • är grunden för autonomi och vilja att vara aktiv och delaktig. • gör att man kan skilja mellan vad jag ÄR och vad jag GÖR = duger som jag är • Fungerar som själens immunförsvar

11. KASAM Känsla av sammanhang – 3 delkomponenter: • Begriplighet (förutsägbart) • Hanterbarhet (resurser för att möta krav) • Meningsfullhet (kraven värda investeringar och engagemang) Antonovsky (1991/2005) Hälsans mysterium Nilsson (2002) Vad betyder känsla av sammanhang i våra liv? (Avhandling)

12. Att ge ordet och lämna plats Ny vägledning om förutsättningar för ökat brukarinflytandet: • Krävs nya arbetssätt • Förändra maktrelationer • I s f passiv mottagare – två(tre) olika kompetenser/perspektiv som behövs • Långsiktig strategi och struktur av processen: planering – beslut - genomförande – uppföljning - utvärdering Socialstyrelsen, artikelnummer: 2013-5-5

13. Att ge ordet och lämna plats - exempel på metoder Tillsammans med vuxna personer med intellektuella funktionsnedsättningar: Buku = brukarstyrd utvärdering och kvalitets-utveckling. Brukarrevision för insatser som ges enligt LSS: Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

14. Att ge ordet och lämna plats - exempel på metoder Delaktighetsmodellen för vuxna personer med LSS-insatser. Ett utvecklat arbetssätt där den enskilde och personal för en dialog som stärker den enskildes förmåga till inflytande över sitt liv. Metoden kommer också att prövas inom äldreomsorg och IFO Gullacksen, Delaktighetsmodellen – En väg mot empowermentFoU Skåne 2010:2

15. 10 § LSS I samband med att insats enligt denna lag beviljas ska den enskilde erbjudas att en individuell plan med beslutade planerade insatser upprättas i samråd med honom eller henne. Den som har beviljats en insats ska när som helst kunna begära att en plan upprättas, om det inte redan har skett. I planen ska även åtgärder redovisas som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Planen ska omprövas fortlöpande och minst en gång om året. Landsting och kommun ska underrätta varandra om upprättade planer.

16. Individuell plan enligt LSS är: Ett verktyg för brukaren Ett arbetssätt för den professionelle Ett sätt för att brukarens mål ska styra planering och genomförande av insatser och aktiviteter. Beroende på syftet kan IP: vara övergripande enbart röra en specifik situation pågå kontinuerligt avslutas efter kortare tid Vem – vilka – vad – hur – hur länge – när och var

17. Nya LSS bestämmelser 2011 När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. (Prop 2009/10:176 Personlig assistans och andra insatser - åtgärder för ökad kvalitet och trygghet)

18. Delaktiga barn och unga Handikappförbundens Arvsfondsprojekt Avslutas juni 2013 www.handikappforbunden.se/barn

19. Barn kan mer än vuxna tror • 1,5 år kan fantisera och tänka ut händelser i framtiden • 2 år kan bearbeta och reflektera över sin situation • 3 år upplever att de kan påverka andra • 4 år kan beskriva vad hälsa är för dem (Missiuna, 2006, Renlund 2008, m. fl.)

20. Artikel 7:3 i ”funktionshinderkonventionen” ”Konventionsstaterna ska säkerställa att barn med funktionsnedsättning har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem, varvid deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mognad på samma villkor som för andra barn och erbjudas stöd anpassat till funktionsned- sättningen och ålder för att utöva denna rättighet”. Prop. 2008/09:28 Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning

21. Barn vet andra saker än vuxna • vad de känner • sin egen förmåga • vad de varit med om • kamratrelationer • vad de prioriterar – inte vill (Hemmingsson, sept 2011 konf: Lyssna på oss!)

22. När barn är med blir besluten bättre • Om barn inte är delaktiga i planeringär risken stor att beslutet inte stämmer med vad som viktigast för barnet • Delaktighet ökar barnets motivationenatt samarbeta

23. Barn och vuxna tänker och kan olika saker Det barn vet som vuxna inte vet rör svårobserverade saker, som känslor Enligt föräldrar har barn: • fler problem i relationer och sociala kontakter • lägre kompetens (om sig själv) • lägre livskvalitet än vad barnen själva anser (Hemmingsson, H. professor i arbetsterapi, Linköpings universitet)

24. Förutsättningar för barns delaktighet • Vuxnas tillit till barns kompetens! • Tid • barn har kunskap om ”sig själv” • barn har kunskap om verksamheten • barn möter personal med barnkompetens • miljön signalerar att barnet är huvudperson • dokumentation av barns åsikter • föräldrars stöd / föräldrastöd

26. Annabell och Malin www.diskuteradelaktighet.se Forskning visar att det ofta är barn – och vuxna med behov av kommunikationsstöd som inte tillfrågas