Samh llsekonomi
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 42

SAMHÄLLSEKONOMI PowerPoint PPT Presentation


  • 248 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

SAMHÄLLSEKONOMI. Varför studera ekonomi? Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi. Ekonomi på tre nivåer. Privatperson/hushåll. Företag. Samhälle. Samhällsekonomi är ekonomi på alla tre nivåerna. Samhälls-ekonomi. HUSHÅLL. FÖRETAG. STAT och KOMMUN.

Download Presentation

SAMHÄLLSEKONOMI

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


SAMHÄLLSEKONOMI

Varför studera ekonomi?

Företagsekonomi

Nationalekonomi

Internationell ekonomi


Ekonomi på tre nivåer

  • Privatperson/hushåll

  • Företag

  • Samhälle


Samhällsekonomiär ekonomi på alla tre nivåerna

Samhälls-ekonomi

HUSHÅLL

FÖRETAG

STAT och

KOMMUN


Ekonomi som politik(Politisk ekonomi)

  • Kännetecknande är knapphet.

  • Ekonomi – hushållning med knappa resurser

  • Hushållning sker utifrån tankar om hur samhället skall organiseras – ideologier (politik)


Prismekanismen

  • Varför är diamanter dyrare än vatten?

  • Prismekanismen ger förklaringar till priset hos varor, t e x apelsiner, aktier och valutakurser.


Prismekanismen

  • Märk y-axeln med pris och x-axeln med mängd.

  • Rita in vilken mängd du tror konsumenten kommer efterfråga vid olika priser.

  • Efterfrågar vi mer eller mindre med stigande priser?

Mängd


Efterfrågekurva

  • Hur reagerar vi om priset ökar?

  • Ökar priset efterfrågar vi mindre (förskjutning mot origo på x-axeln).

  • Minskar priset efterfrågar vi mer (förskjutning från origo).

Mängd


Prismekanismen

  • Märk y-axeln med pris och x-axeln med mängd.

  • Rita in vilken mängd producenten kommer bjuda ut på marknaden vid olika priser.

  • Producerar vi som producent mer eller mindre med stigande priser?


Utbudskurva

  • Hur reagerar producenten om priset ökar?

  • Ökar priset producerar producenten mer.

  • Minskar priset producerar producenten mindre.


Efterfrågekurva för chips.

Utbudskurva för chips.

Jämviktspriset


Jämviktspriset

  • Summera efterfråge- samt utbudskurva i en figur.

  • Skärningspunkten kommer att bli jämviktspriset och jämviktskvantiteten.

  • Alla prissättningar på en perfekt marknad kommer att sträva mot jämviktspriset.


Ökad efterfrågan

  • Vad händer om efterfrågan ökar tex genom ökade inkomster?

  • Varje punkt på efterfrågekurvan förskjuts i x-led från origo.

  • Ny efterfrågekurva

  • Jämviktspriser ökar

Mängd


Ökat utbud

  • Vad händer om utbud ökar tex genom effektivare produktion?

  • Varje punkt på utbudskurvan förskjuts i x-led från origo.

  • Ny utbudskurva

  • Jämviktspriser sjunker


Priselasticitet

  • Hur känslig är en vara för prisförändringar?


Elasticitet

  • Hur påverkas efterfrågan på en vara om priset ökar?

  • Sänks priset påverkas den efterfrågade mängden mycket. Varan är känslig, elastisk, för prisförändringar, t e x elektriska produkter


Elasticitet

  • Hur påverkas efterfrågan på en vara om priset ökar?

  • Sänks priset påverkas den efterfrågade mängden lite. Varan är inte känslig, oelastisk, för prisförändringar, t e x mjölk och salt.


Inflation

  • En allmän prisstegring i samhället kallas inflation

  • Inflationen mäts genom ett konsumentprisindex, KPI.

  • Riksbanken ser genom räntepolitiken till att hålla inflationen kring 2 %.


Är inflation skadligt?

  • Hyperinflation som i Tyskland på 1920-talet och i Ryssland 1991 är skadlig p g a

  • Ej långsiktighet i ekonomin

  • Stora omfördelningar av inkomster

  • Måttlig inflation dock sund för ekonomin.


Ekonomins huvudfrågor och ekonomiska system


Ekonomins huvudfrågor och ekonomiska system


Marknadsekonomi

Liberala tankar ligger bakom

Dominerar i våra dagar

Planekonomi

Socialistiska tankar ligger bakom

F d kommunistblocket tillämpade planekonomi

Ekonomiska system


Förutsättningar för marknadsekonomi

  • Privat äganderätt

  • Etableringsfrihet

  • Organisationsfrihet

  • Tryck- och yttrandefrihet


Marknadsmisslyckanden

  • Arbetslöshet

  • Miljöförstöring

  • Sociala ojämlikheter


Ekonomiska kretsloppet


Bruttonationalprodukt, BNP


Bruttonationalprodukt, BNP

SYFTE:

  • Ett sätt att mäta den ekonomiska aktiviteten (konjunktur)

  • Förändring i ekonomisk aktivitet

  • Jämförelser med andra länder


Bruttonationalprodukt

Svagheter förknippade med BNP

  • Vardagliga aktiviteter som ej registreras upptas ej

  • Olika länder använder olika tillvägagångssätt

  • BNP tar ej hänsyn till innehåll

  • BNP tar ej miljöhänsyn

  • Fördelning


Bruttonationalprodukt

  • BNP beräknas genom:

    = konsumtion + investeringar + (export – import)

  • Vad händer om importen ökar?


Ekonomiska mål i politiken


Hög tillväxt

  • Snabb utveckling av BNP.

  • En tro på att ökad tillväxt i vissa sektorer skall sprida sig.


Hög sysselsättning och låg arbetslöshet

  • Metoderna varierar hos de olika politiska partierna.

  • Det finns olika arbetslöshet. Friktionsarbetslöshet är ett tecken på en fungerande arbetsmarknad.


Prisstabilitet

  • Att hålla inflationen kring 2 %.

  • Riksbanken sköter helt och hållet räntepolitiken.

  • Höjd ränta minskar inflationen, sänkt ränta höjer inflationen


Inflation vs arbetslöshet

  • Philipskurvan anger ett samband mellan arbetslöshet och inflation.


Hur staten påverkar ekonomi!

  • Finanspolitik

    - Skatter, bidrag och offentlig sektors utgifter och inkomster (Regeringen)

  • Penningpolitik

    - Mängd pengar och räntesättning (Riksbanken)

  • Valutapolitik (fungerar inte i dagens läge då vi har flytande krona)

Anders Borg, finansminister


Keynesianism

  • Lågkonjunktur expansiv finans- och penningpolitik

  • Högkonjunktur, dra in för att använda resurserna vid nästa lågkonjunktur


Keynesianism

SVAGHETER

  • Svårt att förutsäga konjunkturer

  • Eftersläpning

  • Politiker har egenintresse, public choice

  • Stagflation (=arbetslöshet och inflation)


Statens ekonomiska verksamhet

  • Budget anger hur landets resurser skall användas

  • Statsskuld – statens lån av pengar som sker genom obligationer och skuldväxlar.


Internationell ekonomi


Handel

  • Varför handlar länder med varandra?

  • Varubrist

  • Billigare än att tillverka själva


Utan handel


Med handel

Handel gör att länder/företag tjänar tid och pengar.


Skapar välstånd

Länder kan specialisera sig på det de är bäst på (absoluta och komparativa fördelar)

Handel bidrar med fred

Ojämlika handelsförhållanden

Handeln binder fast länder i givna strukturer

Syd är förlorare

Sociala ojämlikheter

Resultat av handel


  • Login