Samh llsekonomi
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 42

SAMHÄLLSEKONOMI PowerPoint PPT Presentation


  • 232 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

SAMHÄLLSEKONOMI. Varför studera ekonomi? Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi. Ekonomi på tre nivåer. Privatperson/hushåll. Företag. Samhälle. Samhällsekonomi är ekonomi på alla tre nivåerna. Samhälls-ekonomi. HUSHÅLL. FÖRETAG. STAT och KOMMUN.

Download Presentation

SAMHÄLLSEKONOMI

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Samh llsekonomi

SAMHÄLLSEKONOMI

Varför studera ekonomi?

Företagsekonomi

Nationalekonomi

Internationell ekonomi


Samh llsekonomi

Ekonomi på tre nivåer

  • Privatperson/hushåll

  • Företag

  • Samhälle


Samh llsekonomi

Samhällsekonomiär ekonomi på alla tre nivåerna

Samhälls-ekonomi

HUSHÅLL

FÖRETAG

STAT och

KOMMUN


Ekonomi som politik politisk ekonomi

Ekonomi som politik(Politisk ekonomi)

  • Kännetecknande är knapphet.

  • Ekonomi – hushållning med knappa resurser

  • Hushållning sker utifrån tankar om hur samhället skall organiseras – ideologier (politik)


Prismekanismen

Prismekanismen

  • Varför är diamanter dyrare än vatten?

  • Prismekanismen ger förklaringar till priset hos varor, t e x apelsiner, aktier och valutakurser.


Prismekanismen1

Prismekanismen

  • Märk y-axeln med pris och x-axeln med mängd.

  • Rita in vilken mängd du tror konsumenten kommer efterfråga vid olika priser.

  • Efterfrågar vi mer eller mindre med stigande priser?

Mängd


Efterfr gekurva

Efterfrågekurva

  • Hur reagerar vi om priset ökar?

  • Ökar priset efterfrågar vi mindre (förskjutning mot origo på x-axeln).

  • Minskar priset efterfrågar vi mer (förskjutning från origo).

Mängd


Prismekanismen2

Prismekanismen

  • Märk y-axeln med pris och x-axeln med mängd.

  • Rita in vilken mängd producenten kommer bjuda ut på marknaden vid olika priser.

  • Producerar vi som producent mer eller mindre med stigande priser?


Utbudskurva

Utbudskurva

  • Hur reagerar producenten om priset ökar?

  • Ökar priset producerar producenten mer.

  • Minskar priset producerar producenten mindre.


J mviktspriset

Efterfrågekurva för chips.

Utbudskurva för chips.

Jämviktspriset


J mviktspriset1

Jämviktspriset

  • Summera efterfråge- samt utbudskurva i en figur.

  • Skärningspunkten kommer att bli jämviktspriset och jämviktskvantiteten.

  • Alla prissättningar på en perfekt marknad kommer att sträva mot jämviktspriset.


Kad efterfr gan

Ökad efterfrågan

  • Vad händer om efterfrågan ökar tex genom ökade inkomster?

  • Varje punkt på efterfrågekurvan förskjuts i x-led från origo.

  • Ny efterfrågekurva

  • Jämviktspriser ökar

Mängd


Kat utbud

Ökat utbud

  • Vad händer om utbud ökar tex genom effektivare produktion?

  • Varje punkt på utbudskurvan förskjuts i x-led från origo.

  • Ny utbudskurva

  • Jämviktspriser sjunker


Priselasticitet

Priselasticitet

  • Hur känslig är en vara för prisförändringar?


Elasticitet

Elasticitet

  • Hur påverkas efterfrågan på en vara om priset ökar?

  • Sänks priset påverkas den efterfrågade mängden mycket. Varan är känslig, elastisk, för prisförändringar, t e x elektriska produkter


Elasticitet1

Elasticitet

  • Hur påverkas efterfrågan på en vara om priset ökar?

  • Sänks priset påverkas den efterfrågade mängden lite. Varan är inte känslig, oelastisk, för prisförändringar, t e x mjölk och salt.


Inflation

Inflation

  • En allmän prisstegring i samhället kallas inflation

  • Inflationen mäts genom ett konsumentprisindex, KPI.

  • Riksbanken ser genom räntepolitiken till att hålla inflationen kring 2 %.


R inflation skadligt

Är inflation skadligt?

  • Hyperinflation som i Tyskland på 1920-talet och i Ryssland 1991 är skadlig p g a

  • Ej långsiktighet i ekonomin

  • Stora omfördelningar av inkomster

  • Måttlig inflation dock sund för ekonomin.


Ekonomins huvudfr gor och ekonomiska system

Ekonomins huvudfrågor och ekonomiska system


Ekonomins huvudfr gor och ekonomiska system1

Ekonomins huvudfrågor och ekonomiska system


Ekonomiska system

Marknadsekonomi

Liberala tankar ligger bakom

Dominerar i våra dagar

Planekonomi

Socialistiska tankar ligger bakom

F d kommunistblocket tillämpade planekonomi

Ekonomiska system


F ruts ttningar f r marknadsekonomi

Förutsättningar för marknadsekonomi

  • Privat äganderätt

  • Etableringsfrihet

  • Organisationsfrihet

  • Tryck- och yttrandefrihet


Marknadsmisslyckanden

Marknadsmisslyckanden

  • Arbetslöshet

  • Miljöförstöring

  • Sociala ojämlikheter


Ekonomiska kretsloppet

Ekonomiska kretsloppet


Bruttonationalprodukt bnp

Bruttonationalprodukt, BNP


Bruttonationalprodukt bnp1

Bruttonationalprodukt, BNP

SYFTE:

  • Ett sätt att mäta den ekonomiska aktiviteten (konjunktur)

  • Förändring i ekonomisk aktivitet

  • Jämförelser med andra länder


Bruttonationalprodukt

Bruttonationalprodukt

Svagheter förknippade med BNP

  • Vardagliga aktiviteter som ej registreras upptas ej

  • Olika länder använder olika tillvägagångssätt

  • BNP tar ej hänsyn till innehåll

  • BNP tar ej miljöhänsyn

  • Fördelning


Bruttonationalprodukt1

Bruttonationalprodukt

  • BNP beräknas genom:

    = konsumtion + investeringar + (export – import)

  • Vad händer om importen ökar?


Ekonomiska m l i politiken

Ekonomiska mål i politiken


H g tillv xt

Hög tillväxt

  • Snabb utveckling av BNP.

  • En tro på att ökad tillväxt i vissa sektorer skall sprida sig.


H g syssels ttning och l g arbetsl shet

Hög sysselsättning och låg arbetslöshet

  • Metoderna varierar hos de olika politiska partierna.

  • Det finns olika arbetslöshet. Friktionsarbetslöshet är ett tecken på en fungerande arbetsmarknad.


Prisstabilitet

Prisstabilitet

  • Att hålla inflationen kring 2 %.

  • Riksbanken sköter helt och hållet räntepolitiken.

  • Höjd ränta minskar inflationen, sänkt ränta höjer inflationen


Inflation vs arbetsl shet

Inflation vs arbetslöshet

  • Philipskurvan anger ett samband mellan arbetslöshet och inflation.


Hur staten p verkar ekonomi

Hur staten påverkar ekonomi!

  • Finanspolitik

    - Skatter, bidrag och offentlig sektors utgifter och inkomster (Regeringen)

  • Penningpolitik

    - Mängd pengar och räntesättning (Riksbanken)

  • Valutapolitik (fungerar inte i dagens läge då vi har flytande krona)

Anders Borg, finansminister


Keynesianism

Keynesianism

  • Lågkonjunktur expansiv finans- och penningpolitik

  • Högkonjunktur, dra in för att använda resurserna vid nästa lågkonjunktur


Keynesianism1

Keynesianism

SVAGHETER

  • Svårt att förutsäga konjunkturer

  • Eftersläpning

  • Politiker har egenintresse, public choice

  • Stagflation (=arbetslöshet och inflation)


Statens ekonomiska verksamhet

Statens ekonomiska verksamhet

  • Budget anger hur landets resurser skall användas

  • Statsskuld – statens lån av pengar som sker genom obligationer och skuldväxlar.


Internationell ekonomi

Internationell ekonomi


Handel

Handel

  • Varför handlar länder med varandra?

  • Varubrist

  • Billigare än att tillverka själva


Utan handel

Utan handel


Med handel

Med handel

Handel gör att länder/företag tjänar tid och pengar.


Resultat av handel

Skapar välstånd

Länder kan specialisera sig på det de är bäst på (absoluta och komparativa fördelar)

Handel bidrar med fred

Ojämlika handelsförhållanden

Handeln binder fast länder i givna strukturer

Syd är förlorare

Sociala ojämlikheter

Resultat av handel


  • Login