INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK

1. 1. Hur ser den historiska utvecklingen ut ? INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK INNEHÅLL ~Vuxenutbildningens historiska rötter ~ Samhällsutveckling och vuxenutbildning ~ Arbetar- och medborgarinstitut samt folkhögskolorna ~ Bildningsförbund, sommaruniversitet och yrkesutbildning ~ Vuxenpedagogik som ett akademiskt ämne ~Utvecklingen från 1960 framåt ~ Det fria bildningsarbetets idébakgrund och utveckling ~ Om förändringen under 1900-talet pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Källförteckning ~ Alanen, A. 1985. Johdatus aikuiskasvatukseen. ~ Burgoyne, J. Pedler, M. & Boydell, T. 1994 (Eds.) Towards the learning company. Concepts and practices. ~ Karjalainen, E. & Toiviainen, T. 1984. Suomen vaoaan kansansivistystyön vaiheet. ~ Salo, P. & Suoranta, J. 1999. The four moments of adult education. From moral economy to life politics. I arbetet Challenges and development. Adult education research in Nordic countries ~ Senge, P. 1990.The fifth discipline. The art and practice of learning organization. ~ Sjöberg, J. 1994. Frihet och demokrati till salu - om den traditionella folkbildningens reträtt i ett marknadsanpassat vuxenutbildningssystem. I arbetet P.Salo. (red.) Folkbildning i fokus ~ Tuomisto, J. 1998. Keskitetystä aikuiskoulutussuunnittelusta markkinoiden ohjaukseen ja takaisin? I tidskriften Aikuiskasvatus 4/98 ~ Tuomisto, J. 1999. Kansanliikkeistä koulutukseksi. I arbetet Grönstrand, R. (toim.) Kasvava aikuinen. Petri SaloÅbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000

2. 2. INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK Folkrörelserna som utgångspunkt för det fria bildningsarbetet och vuxenutbildningen Folkrörelsernas frammarsch skedde under den brytningstid som var följd av övergången från det agrara samhället till industrisamhälle – verkade mot de destruktiva krafterna som var följd av snabb förändring och social rotlöshet. pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Ungdomsföreningsrörelsen skydda landsbygdens ungdomar från att supa och slåss teater,bibliotek, dagstidningar, föredrag – koppling till folkhögskolorna Nykterhetsrörelsen främja nykterhet och arbeta mot de destruktiva följderna som supandet hade, föregångare till arbetarrörelsen Arbetarrörelsen främja utbildning och kunskapstillägnande hos arbetarbefolk- ningen under en tid som kännetecknades av industrialisering och urbanisering – koppling till grundandet av arbetarinstitut Kvinnorörelsen Idrottsrörelsen Väckelserörelser Andelslagen Petri SaloÅbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000 Källa: Tuomisto 1999

3. Den historiska utvecklingen av vuxenutbildning i Finland 1880-2000 viktiga händelser samt samhällsutvecklingen i relation till vuxenutbildningen 3. Efterindustriellt samhälle Agrart samhälle Förindustriellt samhälle Industrisamhälle välfärdssamhälle servicesamhälle informations -samhälle Fördelning av arbetskraft 37% industri, byggverks. 30 % jord- och skogsbruk 33 % övriga människan erövrar rymden självständighet II världskriget snabb urbanisering strukturförändring 1960 1880 2000 1990-talet 1939-45 1960-talet 1955 1917 Folkupplysning Folkbildning Vuxenfostran Vuxenutbildning Kansanvalistus Kansansivistys Aikuiskasvatus Aikuiskoulutus

4. Den historiska utvecklingen av vuxenutbildning i Finland 1880-2000 arbetar-/medborgarinstitut och folkhögskolor 4. 1999 Lag om fritt bildningsarbete omfattar även idrottsinstitut, sommaruniversitet de första folkhögskolorna 1889-1892 Kangasala Borgå Kronoby Esbo Ilmajoki 1909 sammanlagt 41 folkhögskolor varav 14 svenskspråkiga Ny lag 1950 högst 70 % av studie- kostnaderna Lag om statsunderstöd 1925 ca. 50 % av kostnaderna 1997 91 st. 1945 64 folkhögskolor 1965 84 folkhögskolor Efterindustriellt samhälle Agrart samhälle Förindustriellt samhälle Industrisamhälle Folkupplysnings- sällskapet 1874 SFV 1882 nykterhets- ungdoms- arbetar- föreningar aktiva 1920 24 institut 1945 64 institut 1965 157 institut 1997 274 institut de första arbetarinstituten 1899 Tammerfors 1907 Vasa, Uleåborg 1908 Åbo, Viborg 1913 Helsingfors 1917 Jakobstad Lag om statsunderstöd 1926 förnyelse 1938 ca. 50 % av kostnaderna stark expansion under 1960-talet många nya medborgarinstitut Ny lag om statsunderstöd 1962 ca. 65 % av kostnaderna 1990-talet expansionen avtar 1960 1880 2000 Folkupplysning Folkbildning Vuxenfostran Vuxenutbildning

5. Den historiska utvecklingen av vuxenutbildning i Finland 1880-2000 bildningsförbund, sommaruniversitet och yrkesutbildning 5. lag och förordn. om syssel- sättnings främjande verk- samhet 1970 lag och förordn. om yrkes- inriktad vuxen- utbild- ning 1987 Den grundläggande yrkesutbildningen utvecklas i blygsam men jämn takt, främst inom jord- och skogsbruk lag om yrkes- kursverk- samhet 1962 snabbkurser för frontmän främst inom metallindustrin 10 000 40 000 studerande 34 yrkeskurs- centraler 42 vuxenutbild- ningscentra Efterindustriellt samhälle Agrart samhälle Förindustriellt samhälle Industrisamhälle Sommaruniversitet 1912 Jyväskylä 1936 Åbo fortbildnings- centralerna vid universitet övertar en del av sommar- universitetens verksamhet expansion 1950-60 talen 1967 sammanlagt 17 sommaruniversitet Työväen sivistysliitto TSL 1919 Maaseudun sivistysliitto 1952 Kansan sivistys- työn liitto 1964 1880 2000 1960 Folkupplysning Folkbildning Vuxenfostran Vuxenutbildning

6. Den historiska utvecklingen av vuxenutbildning i Finland 1880-2000 vuxenpedagogik som ett akademiskt ämne 6. Folkupplysning Folkbildning Vuxenfostran Vuxenutbildning Kansanvalistus Kansansivistys Aikuiskasvatus Aikuiskoulutus Efterindustriellt samhälle Agrart samhälle Förindustriellt samhälle Industrisamhälle En professur i folkupplys- ningslära Urpo Harva undervisning i folkupplysnings- läravid Kansalais- korkeakoulu kraftig expansion Ämnet och professuren till Tammerfors benämning vuxepedagogik Professur till Helsingfors universitet S.Kontiainen en lektorstjänst i folkupplys- ningslära Z. Castren The Final report i Storbritannien 1960 1880 2000 1965 1990-talet 1980 1929 1940 1946 1919 Livslång utbildning Livslång utbildning

7. 7. Utvecklingen av vuxenutbildning och vuxenpedagogik i Finland 1960-2000 Öppen högskoleundervisning Yrkesinriktad vuxenutbildning i yrkesläroanstalter Stark expansion av vuxenutbildningen antalet arbetar- och medborgarinstitut fördubblas Yrkesexamina Läroavtal Vuxenutbildnings- kommitténs II delbetänkande 1975 Kommittén för livslångt lärande 1997 Vuxenutbildningspolitik 2000 1980 1970 1990 1960 två biträdande professurer Helsingfors Tammerfors Undervisning i vuxenpedagogik Helsingfors, Vasa, Jyväskylä sex nya professurer i vuxenpedagogik Forskning Allmänna vux.ped. frågor Fritt bildningsarbete Forskning Yrkesinriktad vuxenutbildning Arbetslibvets organisationer Livslång utbildning Livslångt lärande

8. INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK Vuxenutbildningskommitténs II delbetänkande 1975 • Begreppet vuxenutbildning • Målen för vuxenutbildningspolitiken • Grunder för bedömning och utveckling av vuxenutbildningssystemet • Bedömning av den dåvarande vuxenutbildningen • Utveckling av den övergripande organisationen för vuxenutbildning • Pedagogisk utveckling • Vuxenutbildningens finansiering och studerandes sociala stöd • Förverkligandet Arbetet med att bygga upp ett heltäckande vuxen- utbildningsystem enligt kommittens riktlinjer blev färdigt i slutet av 1980-talet pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Petri SaloÅbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000

9. 8. Det fria bildningsarbetets idébakgrund och utveckling INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Petri SaloÅbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000 Källa: Sjöberg 1994

10. Zachris Castren om folkupplysning 1929 9. INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK “Vapaaksi kansansivistystyöksi sanotaan kaikkea sitä moninaista tointa, jonka tarkoituksena on saada hereille ja edistää aikuisten vapaita itsekas-vatuspyrkimyksiä, so heidän pyrkimyksiänsä sekä tietojensa syventämiseen ja laajentamiseen että tunne-elämänsä ja käytöstapojensa jalostamiseen, jotta he täydellisemmin kehittyisivät sivistyneiksi ihmisiksi ja vastuukykyisiksi jäseniksi niissä elämänolosuhteissa ja elämäntehtävissä, jotka he tuntevat omikseen” (Källa: Alanen 1986) pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området 1990-talets organisationsforskare om inlärning och organisationer Real learning gets to the heart of what it means to be human. Through learning we recreate ourselves. Through learning we become able to do something we never were able to do. Through learning we reperceive the world and our relationship to it. Through learning we extend our capacity to create, to be part of the generative process of life. Peter Senge 1990 It seems that organizations now have to respond, more than ever before, to the people´s need for meaning, identity and purpose to be met through their transactions, from whatever stakeholder position with organizations. This leads to more person- and task-centred approaches to learning which can be characterized as the self-development movement. John Burgoyne 1994 Petri SaloÅbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000

11. 10. INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK Ytterligare möjligheter att beskriva den historiska utvecklingen Moralekonomi 1850-1945 övergången från agrart samhälle till industrisamhälle Det kapitalistiska produktionsystemet – arbetsmoral Planeringspolitik 1945-1985 Övergripande samhällelig planering och styrning Välfädrsstatens framväxt Marknadsekonomi 1985- Finansiering från den öppna marknaden Vuxenstuderande som kund och konsument Livspolitik 2000- identitet, vardagsliv, samfund (community) pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Salo & Suoranta 1999 Den följsamma bildningspolitiken1920-1960 Planeringscentrerad vuxenutbildningspolitik1970-1985 Marknadsbaserad vuxenutbildningspolitik1985- Tuomisto 1998 Petri SaloÅbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000